Idrott

Kort info om KDs politik rörande idrott

Barn och ungas stillasittande är ett kraftigt växande problem. Ökad skärmtid och mindre spontan rörelse ger allvarliga konsekvenser för barn och ungas fysiska och psykiska hälsa. Politiken behöver aktivt stödja och möjliggöra för fysisk rörelse, såväl organiserad idrott som spontan rörelse.

På kommunal nivå behöver man säkerställa tillgång till platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och spontanidrott. Exempelvis är utomhusgym och löpspår ofta mycket efterfrågade av många invånare liksom aktivitets- och rörelseparker för lite äldre barn. Befintliga anläggningar ska tillgänglighetsanpassas och vid nyproduktion ska kommunen redan i planeringsfasen beakta tillgänglighetsperspektivet. Bidrag och subventioner till det ideella föreningslivet som uppfyller kommunens uppställda krav på god verksamhet ska vara generösa men det är också viktigt med en god uppföljning av de medel som betalas ut.

På regional nivå man bör bistå med strategisk planering och samverkan med kommuner kring hälsofrämjande insatser, exempelvis genom satsningar på utemiljöer som sträcker sig över kommungränser och genom att ta hänsyn till människors behov av att kunna cykla även på landsbygden, i utformandet av Länstransportplanen.

På statlig nivå har ett stort steg för att ytterligare stötta ungas fysiska rörelse tagits under 2025, med den kristdemokratiska reformen Fritidskortet. Fritidskortet möjliggör för fler barn och unga att delta i en lärarledd fritidsaktivitet, samtidigt som reformen stärker civilsamhällets struktur och ekonomi, genom fler deltagaravgifter. Fritidskortet är ett ekonomiskt bidrag till alla barn mellan 6-16 år, och kan endast användas till deltagaravgift i lärarledd fritidsaktivitet.