Trossamfund & religion

Kristen etik utgör till stor del den värdegrund som vårt samhälle vilar på. Att vara medveten om sin egen historiska identitet skapar trygga medborgare och är en viktig förutsättning för att kunna förstå människor med annan religiös och kulturell bakgrund. Civilsamhället är en av samhällets grundbultar och vår politik strävar efter att stärka det civila samhället och därmed de mellanmänskliga kontakterna. Här ingår hjälporganisationer, kyrkor, idrottsföreningar och sociala företag.

Kristdemokraterna föreslår:

Skatteavdrag för gåvor

Kristdemokraterna har föreslagit och drivit igenom en skattereduktion för gåvor till ideella föreningar. Avdraget har sporrat givande till social verksamhet och till forskning. Att staten på detta sätt uppmuntrar och premierar personer som vill ge av sin egen ekonomi till samhällsnyttig verksamhet, som ofta drivs av oavlönade volontärer, är en självklarhet för oss som tror på enskilda initiativ, civilsamhällets kraft och på att beslut ska fattas mellan människor utan att alltid behöva blanda in staten. Kristdemokraterna vill att gåvor till fler typer av organisationer ska berättiga till gåvoskatteavdraget, exempelvis kulturföreningar.

Stöd till civila samhället

Det är i det civila samhället som grunden läggs för demokrati, medmänsklighet och ett fungerande samhälle. Vi kristdemokrater drev på för ökat stöd till civilsamhället under pandemin för att stötta det civila samhällets gemenskaper, hjälporganisationer, föreningar och trossamfund, som gjort viktiga insatser och samtidigt drabbats hårt. Vi har därför tillfört, och tillför alltjämt, stora medel för att civilsamhället ska kunna fortsätta att bidra och hjälpa. Kristdemokraterna har också fått gehör i regeringen för ett permanent extra stöd till civilsamhället för att stärka det civila samhällets möjligheter att ge stöd till utsatta.

Värna religionsfriheten i Sverige och världen

I svenskt utvecklingssamarbete är det viktigt att ta hänsyn till religionsfriheten. När Sverige för dialoger med andra länder är det viktigt att hänsyn tas till religionsfrihet. Kyrkor, synagogor, moskéer och andra religiösa samfund ska ges möjligheter att verka och utvecklas i frihet utan statlig styrning och i enlighet med sin särart inom lagens ramar. Svenskt bistånd ska i allt högre grad villkoras mot efterföljelse av religionsfrihet, och detta har tack vare Kristdemokraterna blivit en del av regeringens prioriteringar. I Sverige råder religionsfrihet och den som har flytt från religiöst förtryck ska inte riskera fortsatt förtryck här.

Stöd till trossamfunden

Regeringen ger ett viktigt stöd till trossamfunden genom statsbidraget. Kristdemokraterna drev också på för de extra medel som betalades ut till trossamfunden på grund av pandemin, samt som en stöttning åren efter pandemin. Det kunde till exempel handla om att skapa mötesplatser för ensamma, generationsmöten och återstart av språkkaféer. Kyrkor och andra religiösa samfund ska kunna fortsätta utvidga sin verksamhet, inte minst det sociala arbete som många av dem utför. Vi står bakom det nya statliga stödet till trossamfund, med ett skärpt demokrativillkor som säkerställer att trossamfund inte främjar extremism eller att verksamheten utövas i strid med samhällets grundläggande värderingar. Regeringen stöttar också trossamfunden genom statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund och organisationer inom civila samhället. Förutom det reguljära stödet har stöd också särskilt getts till Judiska centralrådet för deras säkerhetsarbete.

Erkänn folkmordet på kristna i Mellanöstern

Sverige behöver öka trycket i frågan om religionsfrihet i Mellanöstern. Det är viktigt att Sverige trycker på för att etnoreligiösa minoriteter, såsom syrianer/assyrier/kaldéer, i Mellanöstern ska ha samma medborgerliga rättigheter som majoritetsbefolkningen. Vi ser med särskilt stor oro på hur utvecklingen har sett ut och ser ut i Irak och Syrien där den kristna minoriteten har minskat kraftigt sedan Islamiska Statens härjningar. Sverige måste arbeta aktivt för att kristna flyktingar ska kunna återvända till sina ursprungsområden och där fritt kunna utöva sin religion. Detta blir särskilt relevant kopplat till Syrien och det oklara läge som landet befinner sig i efter Assad-regimens fall. Sverige bör också i detta syfte erkänna Islamiska Statens illdåd, då de mördade, våldtog och förslavade den kristna befolkningen och andra religiösa minoriteter i Irak och Syrien, som ett folkmord. Det skulle lägga grunden för upprättelse för offren och återuppbyggnaden av deras hem.

Tillåt kyrkor och samfund att driva friskolor

Flera partier vill förbjuda eller begränsa möjligheten för kyrkor och samfund att starta och driva friskolor. Kristdemokraterna anser att fristående skolor är en självklar och viktig del av det svenska skolväsendet, föräldrar och elever ska kunna välja den skola som passar bäst, eller välja bort den som inte fungerar. Alla skolor, oavsett huvudmän, ska följa skollagen. Om en friskola har brister kan detta inte drabba alla andra. Samtidigt som vi värnar valfriheten ser vi behov av tydliga regleringar i friskolesystemet, för att oseriösa aktörer inte ska kunna skära ner på kvaliteten för att ta ut mer vinst. Den som inte håller hög kvalitet ska inte få vara kvar i välfärden.

Inför ett fritidskort

Kristdemokraterna har länge arbetat för att införa ett fritidskort för alla barn mellan 8–16 år, laddat med ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i föreningslivet, samt kulturskolan. Kristdemokraterna har fått gehör för sin politik i regeringen och fritidskortet tas nu fram för att alla barn ska få ett ekonomiskt stöd för att delta i fritid-, idrotts- och kulturaktiviteter. Stödets storlek kommer variera utifrån hushållets ekonomi. De barn som finns i hushåll i ekonomisk utsatthet kommer få ett betydligt större stöd. Detta kommer att ge alla barn goda möjligheter att delta i fritidsaktiviteter som ger både positiv samvaro och möjlighet till motion. Detta är en del i det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa och ensamhet hos barn och unga.