Skola & utbildning

Vår utbildningspolitik fokuserar på kunskap, klassisk bildning och arbetsro. Vi arbetar för en skola där ingen hålls tillbaka, ingen lämnas efter och där alla barn behandlas med respekt.

Kristdemokraterna föreslår:

En skola där ingen lämnas efter

Alla elever ska få det stöd de behöver för att lyckas i skolan. Kristdemokraterna har länge drivit på för att stärka det särskilda stödet och göra det lättare att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Flera av dessa förslag har nu fått genomslag. Regeringen har lagt fram reformer som innebär att elever med stödbehov ska upptäckas tidigare genom standardiserade tester, att särskilt stöd ska kunna sättas in snabbare och att det blir enklare att ge undervisning i mindre och flexibla undervisningsgrupper när det behövs.

Vi vill fortsätta stärka tillgången till speciallärare och specialpedagoger samt säkerställa att elever med hög frånvaro upptäcks tidigt och får rätt stöd. Regeringen har också gått vidare med arbetet för ett nationellt frånvaroregister som ska ge bättre förutsättningar att följa upp och motverka problematisk skolfrånvaro.

Stärkt elevhälsa och stöd för psykisk hälsa

Den psykiska ohälsan bland barn och unga måste tas på största allvar. Elevhälsan behöver rustas för att långsiktigt kunna möta elevers behov och arbeta mer förebyggande.

Kristdemokraterna vill ge regionerna ett samlat ansvar för barn- och ungdomshälsovården och stärka samarbetet mellan elevhälsa, skolledning, lärare, specialpedagoger och socialtjänst. Vi vill också införa en elevhälsogaranti som innebär att alla elever ska kunna få kontakt med elevhälsan inom ett dygn.

Psykisk hälsa på schemat

Psykisk hälsa är lika viktig som fysisk hälsa. Därför vill Kristdemokraterna införa undervisning om psykisk hälsa som en obligatorisk del av idrott och hälsa i årskurs 6 och 8 samt i gymnasiets årskurs 2.

På detta sätt får elever kunskap om både fysisk och psykisk hälsa utan att andra ämnen trängs undan. Undervisningen kan genomföras av elevhälsoteam, kuratorer eller andra relevanta yrkesgrupper för att inte öka lärarnas arbetsbelastning.

Skolan behöver avskärmas och läraren vara i centrum

Digitala verktyg kan vara värdefulla i undervisningen, men forskning och erfarenhet visar att särskilt yngre elever gynnas av att läsa i fysiska böcker och skriva för hand. Skärmar riskerar också att distrahera och försämra koncentrationen.

Kristdemokraterna vill därför se en mer lärarledd undervisning där läraren står i centrum. Utdelningen av personliga datorer och surfplattor bör upphöra i låg- och mellanstadiet. Digitala verktyg ska användas när de fyller ett tydligt pedagogiskt syfte och tillhandahållas genom gemensamma klassuppsättningar.

Rörelse – varje skoldag

Regelbunden fysisk aktivitet är viktig för barns hälsa, välbefinnande och inlärning.

Vi vill införa 30 minuters daglig pulshöjande fysisk aktivitet i alla skolformer. För yngre elever ska motorisk grundträning vara en naturlig del av undervisningen. Vi vill också skapa bättre förutsättningar för att fler barn ska kunna gå eller cykla till skolan.

Bra skolmat är också en kunskapsfråga

Skolmåltiderna har stor betydelse för elevernas möjlighet att koncentrera sig och prestera i undervisningen. En elev som är hungrig har svårare att tillgodogöra sig kunskap och nå sin fulla potential.

Vi vill att skolmåltiderna ska innehålla en balanserad kombination av animaliska och vegetabiliska livsmedel och att det varje dag ska finnas minst ett animaliskt lunchalternativ. För många barn och unga utgör kött en viktig källa till näringsämnen, bland annat järn. Vi vill också att svenska råvaror används i så stor utsträckning som möjligt.

Skolledarskap och satsningar på lärarna

Vi vill se höjda behörighetskrav till lärarutbildningen och vi behöver säkerställa likvärdiga lärarutbildningar i hela landet. Regeringen beslutade i december 2025 att genomföra en omfattande reform av lärarutbildningarna som i stora delar bygger på förslagen från utredningen Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81). Reformen innebär bland annat skärpta antagningskrav i svenska, mer resurser per student för att stärka utbildningarnas kvalitet, ett ökat fokus på ämneskunskap, ämnesdidaktik och kognitionsvetenskap samt en stärkt samverkan mellan de lärosäten som bedriver lärarutbildning. De nya antagningskraven börjar gälla för studenter som söker till lärarutbildningarna från och med höstterminen 2027. Förändringarna i utbildningarnas innehåll genomförs därefter från höstterminen 2028, då de reformerade utbildningarna införs successivt.

Komplettera skolplikten med en läroplikt

Skolplikten säkerställer att barn får undervisning, men den tar inte tillräcklig hänsyn till om eleverna faktiskt har nått de kunskaper som krävs. Att lämna grundskolan utan tillräckliga kunskaper begränsar möjligheterna till vidare studier och arbete.

Vi vill därför utreda hur skolplikten kan kompletteras eller ersättas med en läroplikt som innebär att ett barn inte enbart har en plikt att närvara vid undervisningen, vilket fortsatt skulle gälla, utan också har en plikt att anstränga sig för att försöka fullfölja grundskolans läroplan. Det skulle innebära att elever som ännu inte uppnått kunskapskraven kan fortsätta i grundskolan tills målen nås, dock längst till 18 års ålder. Samtidigt bör elever som når målen tidigare kunna avancera i snabbare takt. Ingen elev gynnas av att gå vidare utan tillräckliga kunskaper.

Valfrihet och det fria skolvalet

Kristdemokraterna står bakom föräldrars och elevers rätt att välja skola. Vi ser kommunala och fristående skolor som likvärdiga delar av det svenska utbildningssystemet.

Kvaliteten ska alltid vara avgörande. Skolor som inte följer lagar och läroplaner eller inte levererar goda kunskapsresultat ska inte få fortsätta sin verksamhet. Samtidigt vill vi bevara valfriheten och värna möjligheten att välja mellan olika skolor oavsett familjens ekonomi.

Vi vill införa ett aktivt och obligatoriskt skolval där köandet senareläggs så att alla familjer får rimliga möjligheter att göra ett informerat val. Antagningen ska ske genom ett kommunalt samordnat system med full insyn för samtliga huvudmän.

Vi motsätter oss generella vinstförbud men är öppna för regleringar som motverkar oseriösa aktörer. Riksdagen beslutade i augusti 2026 om skärpta villkor för friskolesektorn, med bland annat tidsbegränsade begränsningar av vinstutdelning vid nyetableringar, ägarbyten och allvarliga tillsynsärenden. Vi ser också gärna fler idéburna och ideella skolhuvudmän

Nationella prov och rättvisa betyg

Betyg ska vara rättvisa och likvärdiga oavsett vilken skola en elev går på. Kristdemokraterna välkomnar införandet av central rättning och nationella slutprov som stärker likvärdigheten och motverkar betygsinflation.

Central rättning har införts stegvis under 2026 och byggs ut i flera ämnen och nationella slutprov får en viktig roll i det nya betygssystemet. Kristdemokraterna vill fortsätta arbetet för att säkerställa att samma kunskaper värderas lika i hela landet och att elever bedöms på ett rättvist och rättssäkert sätt.

Ordning och reda för kunskap och fostran

Ordning och reda är en grundläggande förutsättning för att undervisningen ska fungera och för att elever ska kunna utvecklas i en trygg och studiefokuserad miljö. Skolan ska präglas av tydliga regler, höga förväntningar och ett konsekvent ledarskap som främjar ansvarstagande, punktlighet, respekt och hänsyn till andra.

Skolor bör också ges möjlighet att använda disciplinära åtgärder som stärker elevernas ansvarstagande, exempelvis genom att kombinera kvarsittning med läxhjälp.

En strukturerad lärmiljö är särskilt viktig för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tydliga rutiner, förutsägbarhet och visuellt stöd kan underlätta lärandet och stärka tryggheten genom hela skolgången.

Ordningsbetyg

En skola med ordning, tydliga regler och ömsesidig respekt är en förutsättning för lärande. För att fler elever ska lyckas behöver kunskap, ansvarstagande och studiero stå i centrum.

Vi vill därför införa ordningsbetyg i skolan. Genom att bedöma och synliggöra ansvarstagande, respekt och regelefterlevnad tydliggörs värdet av ett gott uppförande. På samma sätt som skolan värderar kunskaper i att läsa, skriva och räkna bör den också uppmuntra elevernas förmåga att bidra till en trygg och välfungerande skolmiljö.

En skola som förebygger brott

Skolan har en viktig roll i att förebygga kriminalitet och motverka att barn och unga dras in i destruktiva miljöer. Kristdemokraterna har drivit på för stärkt samverkan mellan skola, socialtjänst och polis samt för tidiga insatser för elever i behov av stöd. Regeringen har genomfört viktiga satsningar såsom skolsociala team, akutskolor och ett stärkt brottsförebyggande arbete i skolväsendet. Vi vill fortsätta utveckla samarbetet mellan samhällets aktörer för att öka tryggheten, stärka studieron och förebygga kriminalitet.

Föräldrakontrakt på alla skolor

Familjen är barnets viktigaste gemenskap och ett nära samarbete mellan hem och skola är avgörande för goda skolresultat. När elever möts av gemensamma förväntningar från både skola och föräldrar stärks tryggheten, studiemotivationen och möjligheterna att lyckas.

Vi vill därför att alla skolor ska använda föräldrakontrakt, det vill säga ansvarskontrakt mellan skola, elev och vårdnadshavare. Kontrakten ska tydliggöra förväntningar kring studier, ordningsregler, bemötande och ansvar.

Vi vill också genomföra satsningar på utbildningsträffar för föräldrar där de får konkreta verktyg för att kunna stödja sina barn i skolarbetet och bidra till bättre kunskapsresultat.

Skolor ska få upprätthålla klädkoder och även skoluniform

Skolan ska vara en plats där fokus ligger på kunskap, gemenskap och studiero. I dag saknas möjligheter för skolor att upprätthålla klädkoder eller ställa krav på skoluniform, oavsett huvudman.

Vi anser att rektorer bör få möjlighet att besluta om grundläggande klädkoder inom ramen för skolans ordningsregler. Kristdemokraterna menar också att skoluniformer kan bidra till ökad gemenskap, stärkt trygghet och minskad social press mellan elever.

Vi vill därför ge skolor som önskar möjlighet att införa skoluniform. Däremot förespråkar vi inte något nationellt krav på att alla skolor ska ha uniform.

Inför No Excuse-skolor och communityskolor

Alla elever ska ges möjlighet att lyckas i skolan, oavsett bakgrund eller uppväxtvillkor. Därför behöver vi ta till vara framgångsrika skolmodeller som visat goda resultat internationellt.

No Excuses-skolor kännetecknas av höga förväntningar, tydliga ordningsregler, lärarledd undervisning och ett starkt fokus på ansvarstagande och kunskap. Erfarenheter visar att modellen kan bidra till förbättrade resultat, särskilt i områden med stora socioekonomiska utmaningar.

Även Communityskolor, där skolan samverkar nära med familjer, civilsamhälle och lokalsamhälle, kan bidra till ökad trygghet, starkare gemenskap och bättre skolresultat.

Kristdemokraterna vill därför utreda hur fler framgångsrika skolmodeller kan etableras i Sverige och förbättra förutsättningarna för Communityskolor som en del av arbetet för att motverka utanförskap och stärka elevernas kunskapsutveckling.

Skolan ska förmedla vårt kulturarv och värderingar

Skolan spelar en central roll i att föra vidare kunskap om Sveriges historia, kulturarv och gemensamma värderingar. Alla elever ska få möjlighet att utveckla en förståelse för det samhälle de är en del av och den kultur som format vårt land.

Därför vill vi stärka undervisningen i svensk historia, kultur och klassisk litteratur. Alla elever bör få möta klassiska verk som haft stor betydelse för svensk och västerländsk bildning och som bidrar till en gemensam kulturell referensram.

Kristendomen har haft ett stort inflytande över Sveriges historia, kultur och traditioner. Skolan ska därför kunna uppmärksamma detta kulturarv på ett naturligt och kunskapsbaserat sätt. Traditioner som skolavslutningar i kyrkan samt användningen av traditionella sånger och psalmer ska kunna fortsätta som en naturlig del av skolans verksamhet.