Vård & omsorg

Svensk hälso- och sjukvård och äldreomsorg håller en god kvalitet och har högt förtroende. Samtidigt finns flera utmaningar. Sedan vi tillträdde i regeringen 2022 har Kristdemokraterna sjösatt flertalet av satsningarna nedan. Vi driver på för att förbättra vården och stärka äldreomsorgen.

Kristdemokraterna föreslår:

Utveckla nationell vårdförmedling

Vi har infört en nationell vårdförmedling där patienten själv ska kunna söka, se och välja att söka vård där det finns ledig vårdkapacitet. Vi fortsätter nu arbetet med att utveckla den nationella vårdförmedlingen, så att fler patienter kan få vård snabbare. Med den nationella vårdförmedlingen kan vårdens resurser användas bättre. Trots att Sverige lider av långa vårdköer, så finns det ledig kapacitet runt om i landet. Vi vill fortsätta inrättandet och utvecklingen av en nationell vårdförmedling som kan förmedla ledig vårdkapacitet så att patienten kan få vård utan att vänta onödigt länge. Patienter som väntat mer än vårdgarantins 90 dagar ska på så sätt kunna erbjudas vård i en annan region eller hos en privat vårdgivare och även få ersättning för resan dit.

Fler vårdplatser och stärkt vårdkapacitet

En stärkt vårdkapacitet handlar främst om huruvida det finns tillräckligt med vårdpersonal med rätt kompetens. Regionerna behöver bli bättre på att använda personalens kompetens rätt. Sverige måste ha fler vårdplatser! Det behövs så många vårdplatser att det finns en viss överkapacitet för att hantera toppar i vården. Idag blir det direkt flaskhalsar på sommaren och kring julledigheten. Det gör att vården ständigt jobbar i motvind. Köerna blir längre och personalen riskerar att bli utsliten. Båda sakerna behöver vi ändra. Därför behöver kapaciteten och vårdplatserna utökas. Det är en fråga om att öka tillgängligheten, men också om att ta ansvar för Sveriges beredskap.

Vi vill öka antalet vårdplatser genom ett statligt tillskott, en prestationsbaserad ersättning kopplat till överbeläggningar och utlokaliseringar. Regeringen har också beslutat om en sådan ersättning till regionerna efter prestationer. Oftast är det fler sjuksköterskor som behövs för att kunna öppna fler vårdplatser. Det innebär att ersättningen för tillräckligt antal vårdplatser behöver i stor utsträckning användas för att minska kompetensbristen och bli en attraktiv arbetsgivare.

Kraftigt stärkt vårdgaranti

Hälso- och sjukvården behöver på ett bättre sätt leva upp till kraven på en tillgänglig och jämlik vård. Även om sjukvården håller hög kvalitet finns långa väntetider och stora regionala skillnader. Kristdemokraterna har föreslagit en skärpt vårdgaranti, ett förslag som vi fått gehör för i regeringen och som finns med i Tidöavtalet. Den nya vårdgarantin inom specialiserad vård ska ha kortare tidsgränser än i dag. Regeringen har fattat beslut om en utredning som ska analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti.

Statligt ansvar för sjukvården

Kristdemokraterna har länge påtalat problematiken med att 21 självstyrande regioner ansvarar för vården. Svårigheten i att organisera sig under en kris, personalbrist, ojämlikheten i vården, bristen på skyddsutrustning och intensivvårdsplatser. Detta har varje region behövt hantera separat i många delar. Därtill vet vi sedan tidigare att den medicinska kvaliteten och chansen att överleva till exempel svåra cancerdiagnoser skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Vi föreslår att staten får huvudansvar för sjukvården så att en högkvalitativ, effektiv och jämlik vård kan ges på lika villkor till hela befolkningen. Kristdemokraterna har fått gehör i regeringen för ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården som utreds av en parlamentarisk kommitté.

Fast läkarkontakt och listtak

Vi anser att alla ska ha rätt till en fast läkarkontakt på en namngiven läkare. I primärvården finns det ett krav på fast läkarkontakt, men inte i den specialiserade vården. Många gånger får inte äldre och andra personer med omfattande och sammansatta vårdbehov, den vård och omsorg som de behöver. Det finns också en problematik med vårdövergångar mellan olika enheter, vårdgivare och huvudmän.
Vi menar att det är nödvändigt att kunna bygga en relation mellan patient och en namngiven vårdkontakt. Genom kontinuitet kan patientrisker minimeras och en god, säker vård möjliggöras. Socialstyrelsens nationella riktvärde för fastläkarkontakt i primärvården är 1100 invånare per specialistläkare, och 550 invånare per ST-läkare, och utgör utgångspunkt i planering och resursfördelning av läkarresurserna i primärvården.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska ge förslag på hur patienter kan få tillgång till fast läkarkontakt i relevanta delar av den specialiserade vården. Utredaren ska också analysera hur en fast läkarkontakt i specialiserad vård bör förhålla sig till funktionerna fast vårdkontakt och fast läkarkontakt i primärvården. Vi anser att detta är viktiga delar att utreda. Utmaningen är att tillgången till fasta läkarkontakter fortfarande är begränsad. Socialstyrelsens uppföljning från 2025 visade att regionerna uppgav att cirka 59 procent av invånarna hade en registrerad fast läkarkontakt.

Kortare väntetider

Kristdemokraterna arbetar i regeringen för att korta väntetiderna till vården. Regeringen har tillsatt en utredning som har lämnat förslag på statliga engångsinsatser som syftar till att korta väntetiderna och man har också gått vidare med detta genom resurstilldelning till regionerna. Därutöver satsar regeringen på en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att stärka deras arbete med att korta väntetiderna inom vården.

Under Alliansregeringen var Kristdemokraterna drivande i genomförandet av en rad viktiga satsningar för att minska köerna, som till exempel kömiljarden och stärkt vårdgaranti. Detta har nu vidareutvecklats och vi arbetar alltjämt i regeringen för att väntetiderna ska kortas. Detta är en prioriterad fråga för Kristdemokraterna.

Stärkt beredskap i hälso- och sjukvården

Kristdemokraterna anser att det är oerhört viktigt att stärka beredskapen inom vården. Erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visar att sjukvården utgör medvetna mål för Rysslands angrepp. Sveriges medlemskap i Nato ställer också krav på Sveriges förmåga att hantera masskadeutfall. Arbetet med att stärka och utveckla hälso- och sjukvårdens beredskap och motståndskraft inför och under höjd beredskap och krig fortgår i intensiv takt. Vi driver på för att öka och förbättra Sveriges förmåga successivt.

Återupprätta intentionen med LSS

LSS är den största frihetsreformen för personer med funktionsnedsättning och som vi värnar. Under S/MP-regeringen skedde efter 2016 stora nedskärningar i rätten till personlig assistans för människor med omfattande funktionsnedsättning. Kristdemokraterna var genomgående kritiska till (S)-regeringens slag mot assistansen.

Vi har i regering drivit på för att stötta och utveckla assistansen, och vi har också fått genomslag för vår politik. En av Kristdemokraternas prioriterade förslag har varit att staten bör vara ensam huvudman för den personliga assistansen. Detta ledde till den utredning som nu lämnat förslag, en stor vinst för oss kristdemokrater. Ett annat prioriterat område är att motverka den organiserade brottsligheten som råder inom assistansen. Den behöver hanteras kraftfullt och effektivt utan att inskränka rätten till assistans för de med verkliga behov.

Vi har nu tagit viktiga steg för att stärka kvaliteten i assistansen genom att höja schablonbeloppet med 3 procent 2025 och ytterligare 1,5 procent 2026. Men vi vet att det inte räcker med tillfälliga höjningar. För att säkra kvaliteten över tid krävs långsiktighet och förutsägbarhet.

Kristdemokraterna har länge drivit på för en mer stabil och förutsägbar uppräkning, där ett index varit en viktig del i diskussionen. Nu går regeringen vidare med en modell där Försäkringskassan får i uppdrag att årligen ta fram förslag på timschablonen i sitt budgetunderlag. Det är bra och ger en utveckling som skapar bättre långsiktighet och en mer systematisk process.

Genom att ge expertmyndigheten en tydligare roll får vi en ordning som bättre speglar verkliga behov och kostnadsutveckling. Det ger ökad trygghet, både för dem som är beroende av assistans och för alla de anordnare som varje dag gör ett ovärderligt arbete.

KD drev på och nu får vi en mer hållbar ordning. Det är viktigt med trygghet, värdighet och långsiktighet för den personliga assistansen.

Återinför patientansvarig läkare

Samordningen av vården brister för framför allt tre patientgrupper: de med flera kroniska sjukdomar, de med psykisk ohälsa och de i riskzonen för att utveckla eller förvärra en kronisk sjukdom. Vi vill därför återinföra begreppet patientansvarig läkare – en läkare som är fullt insatt i den enskilda patientens sjukdomsbild och kan planera och koordinera de bästa vårdinsatserna utifrån den enskilda patientens behov. Den kontinuitet och trygghet som denna fasta läkarkontakt kan ge är viktigt framför allt för de patienter som har omfattande, allvarliga eller långvariga vårdbehov.

Förbättrad förlossningsvård

Alla har rätt till en trygg förlossning. Vi föreslår nationella mål och ett kompetenscentrum för förlossnings- och eftervården. Fler barnmorskor måste anställas och fler utbildas. Vid hemgång ska kvinnan erbjudas hembesök av barnmorska och alla ska ha rätt till en fast barnmorska, med ett team som följer kvinnan genom graviditet, förlossning och eftervård samt en mamma-rehab-check som kan användas hos fysioterapeuter. För att stärka möjligheterna för fler att bilda familj vill vi också utöka tillgången till offentligt finansierad IVF genom att erbjuda fler behandlingstillfällen för par som ej lyckat bli gravida.

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem. Samtidigt vet vi att många unga i dag sover för lite, har en hög skärmanvändning och upplever ensamhet. Kristdemokraterna vill ha en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård genom att stärka den så kallade första linjen, bestående av primärvården, elevhälsan och ungdomsmottagningarna. Vi vill införa en elevhälsogaranti så att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag, ge tidigt stöd till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt korta köerna till BUP. Genom en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård kan barn och unga tillsammans med sina familjer erbjudas tidiga, samordnade och långsiktiga insatser.

Kristdemokraterna vill också stärka det förebyggande arbetet för att förbättra barn och ungas psykiska hälsa. Vi vill minska de negativa effekterna av överdriven skärmanvändning och sociala medier, verka för tydligare åldersgränser och ge föräldrar bättre stöd i att sätta gränser för barns digitala konsumtion. Skolan ska präglas av studiero och fokus på kunskap, med mobilfria klassrum där det är lämpligt. Vi vill även främja fysisk aktivitet, meningsfulla fritidsaktiviteter och gemenskap för att motverka den ensamhet som många unga upplever. En trygg uppväxt med starka relationer, goda levnadsvanor och tidiga stödinsatser är avgörande för att förebygga psykisk ohälsa.

För familjer med barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vill vi införa koordinatorer som hjälper till att samordna kontakterna med vård, skola och myndigheter, så att familjer får det stöd de behöver utan att själva behöva bära hela samordningsansvaret.

Nationellt centrum för sexuellt våldsutsatta

Sverige bör inrätta ett nationellt centrum för sexuellt våldsutsatta, så att vi tillsammans stärker vården för några av samhällets mest utsatta.

Utbyggd primärvård

Sveriges vård är väldigt “sjukhustung”. Det gör att många söker sig till sjukhusen för sådant som skulle kunna lösas och förebyggas inom primärvården. Vi måste därför bygga ut primärvården (vårdcentraler) för att få till en god, nära vård