Vård & omsorg

Svensk hälso- och sjukvård och äldreomsorg håller en god kvalitet och har högt förtroende. Samtidigt finns flera utmaningar. Sedan vi tillträdde i regeringen 2022 har Kristdemokraterna sjösatt flertalet av satsningarna nedan. Vi driver på för att förbättra vården och stärka äldreomsorgen.

Kristdemokraterna föreslår:

Inrättande av en nationell vårdförmedling

Under lång tid har vården präglats av långa köer och väntetider för patienterna, vilket riskerar patientsäkerheten. Regionerna har behövt hantera en växande vårdskuld under pandemin men också en hög inflation de senaste åren med ökade kostnader.

En vårdpolitik värd namnet bör därför ha fokus på att beta av köerna. Stora resurser krävs, men fler åtgärder behövs. Regeringen tillför medel till regionerna för deras arbete med att korta vårdköerna och öka vårdkapaciteteten, men det räcker inte. Kristdemokraterna föreslår att en nationell vårdförmedling upprättas för att nyttja all tillgänglig vårdkapacitet i landet för att minska vårdköerna. Många patienter får idag vänta på vård när deras region har för lite personal, utrustning eller liknande, samtidigt som ledig kapacitet kan finnas i en annan region. Kristdemokraterna föreslår att man ska kunna vända sig till en annan vårdgivare, när vårdgarantin passerats. Staten ska i ett samarbete med SKR upprätta en databas för den nationella vårdförmedlingen där tillgänglig kapacitet synliggörs för patienterna.
Arbetet med att inrätta en nationell vårdförmedling fortsätter under 2025 och regeringen avsätter medel för detta.

Fler vårdplatser och stärkt vårdkapacitet

En stärkt vårdkapacitet handlar främst om huruvida det finns tillräckligt med vårdpersonal med rätt kompetens. Regionerna behöver bli bättre på att använda personalens kompetens rätt. Utöver detta har Sverige också för få vårdplatser. Överbeläggningar har på många håll blivit ett naturligt tillstånd och leder till patientrisker och dålig arbetsmiljö för personalen. Den utvecklingen måste vändas.

Vi vill öka antalet vårdplatser genom ett statligt tillskott, en prestationsbaserad ersättning kopplat till överbeläggningar och utlokaliseringar. Regeringen har också beslutat om en sådan ersättning till regionerna efter prestationer. Oftast är det fler sjuksköterskor som behövs för att kunna öppna fler vårdplatser. Det innebär att ersättningen för tillräckligt antal vårdplatser behöver i stor utsträckning användas för att minska kompetensbristen och bli en attraktiv arbetsgivare.

Kraftigt stärkt vårdgaranti
Hälso- och sjukvården behöver på ett bättre sätt leva upp till kraven på en tillgänglig och jämlik vård. Även om sjukvården håller hög kvalitet finns långa väntetider och stora regionala skillnader. Kristdemokraterna har föreslagit en skärpt vårdgaranti, ett förslag som vi fått gehör för i regeringen och som finns med i Tidöavtalet. Den nya vårdgarantin inom specialiserad vård ska ha kortare tidsgränser än i dag. Regeringen har fattat beslut om en utredning som ska analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti.

Statligt ansvar för sjukvården

Kristdemokraterna har länge påtalat problematiken med att 21 självstyrande regioner ansvarar för vården. Svårigheten i att organisera sig under en kris, personalbrist, ojämlikheten i vården, bristen på skyddsutrustning och intensivvårdsplatser. Detta har varje region behövt hantera separat i många delar. Därtill vet vi sedan tidigare att den medicinska kvaliteten och chansen att överleva till exempel svåra cancerdiagnoser skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Vi föreslår att staten får huvudansvar för sjukvården så att en högkvalitativ, effektiv och jämlik vård kan ges på lika villkor till hela befolkningen. Kristdemokraterna har fått gehör i regeringen för ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården som utreds av en parlamentarisk kommitté.

Fast läkarkontakt och listtak

Vi anser att alla ska ha rätt till en fast läkarkontakt på en namngiven läkare. I primärvården finns det ett krav på fast läkarkontakt, men inte i den specialiserade vården. Många gånger får inte äldre och andra personer med omfattande och sammansatta vårdbehov, den vård och omsorg som de behöver. Det finns också en problematik med vårdövergångar mellan olika enheter, vårdgivare och huvudmän.
Vi menar att det är nödvändigt att kunna bygga en relation mellan patient och en namngiven vårdkontakt. Genom kontinuitet kan patientrisker minimeras och en god, säker vård möjliggöras. Socialstyrelsens nationella riktvärde för fastläkarkontakt i primärvården är 1100 invånare per specialistläkare, och 550 invånare per ST-läkare, och utgör utgångspunkt i planering och resursfördelning av läkarresurserna i primärvården.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska ge förslag på hur patienter kan få tillgång till fast läkarkontakt i relevanta delar av den specialiserade vården. Utredaren ska också analysera hur en fast läkarkontakt i specialiserad vård bör förhålla sig till funktionerna fast vårdkontakt och fast läkarkontakt i primärvården. Vi anser att detta är viktiga delar att utreda.

Kortare väntetider

Kristdemokraterna arbetar i regeringen för att korta väntetiderna till vården. Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag på statliga engångsinsatser som syftar till att korta väntetiderna. Därutöver satsar regeringen på en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att stärka deras arbete med att korta väntetiderna inom vården.

Under Alliansregeringen var Kristdemokraterna drivande i genomförandet av en rad viktiga satsningar för att minska köerna, som till exempel kömiljarden och stärkt vårdgaranti. Detta har nu vidareutvecklats och vi arbetar alltjämt i regeringen för att väntetiderna ska kortas. Detta är en prioriterad fråga för Kristdemokraterna.

Stärkt beredskap i hälso- och sjukvården

Kristdemokraterna anser att det är oerhört viktigt att stärka beredskapen inom vården. Erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visar att sjukvården utgör medvetna mål för Rysslands angrepp. Sveriges medlemskap i Nato ställer också krav på Sveriges förmåga att hantera masskadeutfall. Arbetet med att stärka och utveckla hälso- och sjukvårdens beredskap och motståndskraft inför och under höjd beredskap och krig fortgår i intensiv takt. Vi driver på för att Sveriges förmåga ökar och förbättras successivt på längre sikt.

Återupprätta intentionen med LSS

LSS är den största frihetsreformen för personer med funktionsnedsättning och som vi värnar. Under S/MP-regeringen skedde efter 2016 stora nedskärningar i rätten till personlig assistans för människor med omfattande funktionsnedsättning. Kristdemokraterna var genomgående kritiska till (S)-regeringens slag mot assistansen.

Vi har i regering drivit på för att stötta och utveckla assistansen, och vi har också fått genomslag för vår politik. En av Kristdemokraternas prioriterade förslag har varit att staten bör vara ensam huvudman för den personliga assistansen. Detta ledde till den utredning som lämnat förslag inom Regeringskansliet. En stor vinst för oss Kristdemokrater. Ett annat prioriterat område är att motverka den organiserade brottsligheten som råder inom assistansen. Den behöver hanteras kraftfullt och effektivt utan att inskränka rätten till assistans för de med verkliga behov.

Återinför patientansvarig läkare
Samordningen av vården brister för framför allt tre patientgrupper: de med flera kroniska sjukdomar, de med psykisk ohälsa och de i riskzonen för att utveckla eller förvärra en kronisk sjukdom. Vi vill därför återinföra begreppet patientansvarig läkare – en läkare som är fullt insatt i den enskilda patientens sjukdomsbild och kan planera och koordinera de bästa vårdinsatserna utifrån den enskilda patientens behov. Den kontinuitet och trygghet som denna fasta läkarkontakt kan ge är viktigt framför allt för de patienter som har omfattande, allvarliga eller långvariga vårdbehov.

Förbättrad förlossningsvård

Alla har rätt till en trygg förlossning. Vi föreslår nationella mål och ett kompetenscentrum för förlossnings- och eftervården. Fler barnmorskor måste anställas och fler utbildas. Vid hemgång ska kvinnan erbjudas hembesök av barnmorska och alla ska ha rätt till en fast barnmorska, med ett team som följer kvinnan genom graviditet, förlossning och eftervård samt en mamma-rehab-check som kan användas hos fysioterapeuter.

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem. Samtidigt vet vi att unga i dag sover för lite, har för mycket skärmtid och det finns en utbredd ensamhet. Kristdemokraterna vill ha en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård genom att stärka den så kallade första linjen (primärvården, elevhälsan, ungdoms­mottagningar), införa en elevhälsogaranti så att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag, ge tidigt stöd till barn med neuropsykiatriska funktions­nedsättningar samt korta köerna till BUP. Genom en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård kan barn och unga tillsammans med deras familjer erbjudas tidiga och ihållande insatser. Vi vill också införa koordinatorer som hjälper familjer till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med alla de myndighets- och vårdkontakter som krävs för att klara vardagen. Vi satsar även på föräldraskapsstöd.