
Ekonomi & skatter
Skatterna är för höga i Sverige. Kristdemokraterna vill se lägre skatter på arbete och pension för att fler ska få behålla mer av sina inkomster. Därför har vi i regeringsställning genomfört breda skattesänkningar för löntagare och pensionärer.
Kristdemokraterna föreslår:
Sänkt skatt för låg och medelinkomsttagare
Sedan 2007 har Kristdemokraterna varit med och sänkt skatten sammanlagt 10 gånger för vanliga arbetstagare och pensionärer genom införandet av jobbskatteavdragen och det förhöjda grundavdraget för pensionärer. I år sänker vi inkomstskatten ytterligare för vanliga arbetstagare (medianlön) med 368 kr i månaden. Det innebär för en vanlig inkomsttagare med medianlön (38 800 kr i månaden) att skatten i år (2026) är 4 278 kr lägre per månad än om vi aldrig hade infört jobbskatteavdragen. Det är dessa grupper, med vanliga inkomster, som har fått de allra största skattesänkningarna.
Kristdemokraterna går till val på att även nästa mandatperiod prioritera att sänka skatten för låg och medelinkomsttagare. Givet läget på arbetsmarknaden är det särskilt angeläget att sänka skatter på lägre inkomster, mest för de som står längst från arbetsmarknaden, för att det ska löna sig bättre att gå från bidrag och ersättningar till arbete. Det är också här de största marginaleffekterna finns (hur stor andel av en inkomstökning som går bort i ökade skatter och minskade bidrag) idag, vilket måste motverkas.
Borttagen/sänkt reavinstskatt vid försäljning av bostad
Kristdemokraterna menar att det är dags att få fart på bostadsmarknaden genom att få igång flyttkedjorna. En hög beskattning på bostadsförsäljning har skapat en ond cirkel på bostadsmarknaden. Många äldre, som efter ett långt arbetsliv vill flytta till ett mindre hus eller närmare barn och barnbarn avskräcks av en hög reavinstskatt. Kristdemokraterna menar att Sverige behöver få fart på flyttkedjorna och föreslår att reavinstskatten efter fem års ägande trappas ned med 2 procentenheter per år. Den person som har ägt och bott i sitt hem kommer efter 16 år att kunna sälja sin bostad skattebefriat.
Sänkt elskatt och högkostnadsskydd
Därför drev Kristdemokraterna igenom kraftigt sänkt elskatt från 1 januari 2026 med nästan tio öre/kWh. Sänkningen innebär en betydande lättnad för hushåll och företag. Exempelvis kommer elkostnaden minska med 1 000 kronor per år för ett icke-eluppvärmt hus och för ett eluppvärmt hus med 2 000 kronor per år.
Mer lönsamt att utbilda sig
För många betalar statlig inkomstskatt. Fyra av tio barnmorskor och poliser berörs av förändringar i statlig inkomstskatt. Kristdemokraterna har drivit på för att höja brytpunkten för statlig inkomstskatt vilket inneburit att färre löntagare tvingas betala den. Kristdemokraterna anser att det är en rimlig hållning att den som arbetar ska få behålla minst hälften av en inkomstökning efter skatt.
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga
Kristdemokraterna vill permanenta lägre arbetsgivaravgifter för anställda mellan 16 och 22 år. Syftet är att göra det lättare för småföretag att våga anställa sin första medarbetare och samtidigt hjälpa fler unga in på arbetsmarknaden.
Sänkt skatt på jordbruksdiesel
Genom fortsatt sänkt skatt på jordbruksdiesel bidra vi till att permanent sänka svenskt lantbruks kostnadsnivå och gör det samtidigt möjligt för svenska konsumenter och barnfamiljer att även i fortsättningen kunna lägga svenskt kött på grillen.
Dubbla jobbskatteavdrag för utsatta grupper på arbetsmarknad: långtidsarbetslösa, nyanlända, äldre över 55+.
Kristdemokraterna vill ha ett dubbelt jobbskatteavdrag för grupper som har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden – nyanlända, unga som har arbetsmarknadsinsatser och personer som exempelvis på grund av arbetslöshet eller sjukdom har varit borta länge från arbetsmarknaden. På så sätt ökar drivkrafterna att både anställa och arbeta.
Incitament för god offentlig hushållning
Det är avgörande för kommunsektorn att det statliga styrsystemet främjar en god hushållning. Effektivitet och ändamålsenlighet är därför viktiga parametrar när reformer och riktlinjer beslutas. KD anser att prestationsbaserade ersättningar, som överlåter åt regioner och kommuner att själva välja lämpliga metoder att uppnå vissa bestämda mål, är exempel på god statlig styrning.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 4 juli 2026