Europasamarbetet

Kristdemokraterna vill ha ett smalare och vassare EU med tätare samarbete kring trygghet, miljö, migrations- och handelsfrågor.

Europeiska unionen var från början ett fredsprojekt som idag levererar frihet, fred, tillväxt och samförstånd varje dag, men samarbetet är utmanat av ett bristande stöd och förtroende hos ländernas invånare. Europasamarbetet växer och har idag inflytande i fler frågor än vad Kristdemokraterna anser att unionen ska ha. Detta skjuter bort besluten från invånarna i respektive land och skapar en misstänksamhet mot unionen.

EU-samarbetet hotas idag av krafter som å ena sidan vill splittra och söndra unionen och å andra sidan krafter som vill ha mer överstatlighet utifrån ambitionen om att skapa en europeisk superstat. Båda alternativen är destruktiva och hotar unionens legitimitet och långsiktiga fortlevnad. Kristdemokraterna vill stoppa båda dessa krafter. EU ska fokusera på frågor som kräver gemensamma lösningar och hålla sig borta från sådant som sköts bättre på nationell nivå.

Kristdemokraterna föreslår:

Ett lagom EU

Vi vill ha ett lagom EU som avstår från att likrikta medlemsstaternas politik inom områden där behovet av gemensamma lösningar saknas. Unionen ska istället vara smalare och vassare med tätare samarbete kring trygghet, miljö, migrations- och handelsfrågor. Den inre marknaden måste utvecklas och frihandeln värnas, investeringsklimatet behöver stärkas och konkurrenskraften upprätthållas, gemensamma lösningar på migrationsområdet måste komma på plats och fortsatta krafttag mot terrorhotet är nödvändiga. I en rad frågor behöver EU ta ett kliv tillbaka. En allt mer överstatligt reglerad social- och arbetsmarknadspolitik, med bland annat införande av minimilöner och kvotering av föräldraförsäkring, är typexempel på motsatsen av vad EU grundades, och ska vara till, för. EU ska fokusera på sina kärnuppgifter.

Stärk EU som utrikespolitisk aktör

Vetorätten i frågor som rör EU:s utrikespolitik bör slopas. Alltför ofta väljer enstaka och mindre länder att lägga in sina veton och blockera viktiga förslag. Detta har vi sett exempel på när Cypern blockerade sanktioner mot Belarus till följd av våld och tortyr mot demonstranter samt när Ungern blockerade stödpaketet till Ukraina i slutet av 2023. Systemet är lätt att missbruka och utnyttja, vilket vare sig är en rimlig eller hållbar ordning. Om EU ska kunna bli en utrikespolitisk aktör att räkna med så krävs att vetorätten kring utrikesfrågor slopas och istället ersätts med krav på kvalificerad majoritet. Att stödja Ukraina är vår tids stora europeiska frihetsfråga. EU är i grunden ett frihetsprojekt som därmed naturligen ska stödja den ukrainska frihetskampen.

Värna nationell suveränitet

KD vill stärka EU:s subsidiaritetsprövning med utökade möjligheter för medlemsländerna att utdela så kallade ”röda kort” kring ny EU-lagstiftning när en majoritet av de nationella parlamenten vill det. Vid rött kort ska det ställas krav på kommissionen att antingen skrota förslaget eller omarbeta det i enlighet med de synpunkter som inkommit vid subsidiaritetsprövningen. Reformförslag om exempelvis transnationella valsedlar i EU-val, direktval av kommissionsordförande eller namnbyte på kommissionärer till ministrar, tjänar alla samma syfte: att få EU rent institutionellt att likna något det varken är, eller ska, vara, nämligen en statsbildning. Inte minst gäller detta även frågan om direktbeskattning. Idag finansieras EU nästan helt av avgifter från medlemsländerna, vilket tjänar som motvikt mot de ständiga kraven på ökade utgifter, eftersom ländernas regeringar också måste försvara avgiften och dess storlek för sina respektive medborgare. Vi värnar denna ordning.

Stärk EU:s försvarssamarbete

EU:s försvarssamarbete ska tjäna som komplement till Nato och medlemsländernas nationella försvar, och förslag om parallella strukturer till Nato måste fortsatt avvisas. EU som komplement ska utgå från områden där det finns ett tydligt mervärde, exempelvis i försvarsmateriella frågor och forskning samt politik som ökar den militära mobiliteten i Europa.

Nettonoll uppnått år 2050

Fossilt kol utgör ett direkt hot mot våra samhällens framtid och EU behöver därför striktare lagar mot användning av kolkraft och handel med fossilt kol. EU behöver gemensamt finansiera en omedelbar avveckling av europeiska kolkraftverk där utsläppsvinsterna räknas av mot givarländernas egna klimatmål som kompensatorisk åtgärd. Parallellt bör EU införa tullar mot omvärlden där tull-satsen motsvarar mängden kol i exportlandets elsystem. Kolkraftstullar baserat på mängden kol i elsystemet har fördelen att fördela ansvaret till den nationella politiska nivå där det hör hemma. I takt med att exportländer blir alltmer kolfria blir tullarna till den europeiska marknaden automatisk lägre. Intäkterna från tullarna bör i sin tur användas för klimatbistånd som bidrar just till att eliminera kolanvändningen. Sverige har länge gått före och bör inte ålägga oss strängare krav för att uppnå nettonoll än de gemensamma EU-målen. Därför bör Sverige inte heller ha separata klimatmål än de som fastställs gemensamt inom EU.