Nu kommer det efterlängtade elstödet till hushåll i elområde 3 och 4. Regeringen har agerat från dag ett för att stödet skulle nå fram så snabbt det bara är möjligt, långt tidigare och i betydligt större omfattning än den tidigare regeringens stöd.

Den nya regeringen har inlett återuppbyggnaden av ett robust energisystem. Arbetet är krävande och det kommer ta tid. Men det måste göras. Kristdemokraterna ser i regeringsställning till att arbetet blir gjort.

Vi måste säkra tillgången på el nu och inför kommande vintrar. Alla goda krafter kommer behövas – sol, vind, vatten, kraftvärme och kärnkraft. Arbetet bedrivs på bred front genom beslut om ökad försörjningstrygghet och kortare tillståndsprocesser för olika kraftslag. Förbudet mot att anlägga kärnkraftverk på nya platser slopas. Med en ny regering på plats så går utvecklingen nu i rätt riktning för att på sikt säkra leverenssäker och billig el till alla Sveriges hushåll.

Om du vill veta mer om elstödet och hur Sverige hamnade i en situation med höga elpriser, läs frågor och svar nedan.

Sveriges elsystem

Nordiskt och europeiskt samarbete kring elsystem är ingen ny tanke utan något som påbörjades redan 1912 (först ut med Danmark). I grunden är det ett upplägg som leder till ett säkrare elsystem och bättre prisläge.

Att kunna föra över el på längre sträckor, både inom länder och mellan länder, minskar behovet av att överinstallera mängder av elproduktion - något som hade kostat skattebetalarna onödiga pengar. Kort sagt: samarbete blir billigare.

Sveriges och Nordens elsystem, som byggdes under stora delar av 1900-talet, var ett av världens mest effektiva elsystem med hög tillgänglighet, hög förmåga att kunna föra över el och minska behovet av reserver. Det skapade billiga elpriser och låga kostnader när det kommer till balansering och nätavgifter.

Utvecklingen av vårt elsystem under de senaste åtta åren har inte varit lika genomtänkt. Vi har mer installerad produktionskapacitet, men på fel ställen och inte med rätt egenskaper, vilket har gjort att vi inte kan nyttja det nät och den produktion som finns i elsystemet på ett bra sätt. Det har gjort oss mer sårbara under 2021 och 2022 än vi varit på flera decennier.

Men hur blev det såhär?

På grund av tidigare beslut saknas nu planerbar produktion som skulle gjort att elsystemet kunnat köras utan att begränsningar vidtas. Konsekvensen av nedlagd planerbar elproduktion gör att vi inte kan nyttja all den nätkapacitet som finns idag. Därför har de begränsningar vi sett de senaste åren förstärkts och hindrat överföring av el. Det behövs alltså mer planerbar elproduktion!

Hur kan vi ha höga elpriser samtidigt som vi exporterar el?

Det går inte att spara el - i alla fall inte i någon större utsträckning och i alla fall inte än. Elen som gör att din skrivbordslampa lyser nu skapades nyss i en älv eller kanske ett kärnkraftverk. El är färskvara.

För att långsiktigt ha ett elsystem som är bra designat är det smart att samarbeta. Vi har samarbetat med andra länder kring elsystem i över hundra år och det har gett oss en bra grund.

Ett gemensamt elsystem i Europa gör att export av el inte är något som kan komma och gå från dag till dag och vecka till vecka. Och det är egentligen något bra som hade fortsatt leda till ett stabilare läge och bättre priser om det inte varit för att man började lägga ner planerbar elproduktion i södra Sverige.

Problemet är därför inte att vi exporterar el. Problemet är att tidigare nedläggningsbeslut gjort elsystemet svagare genom att lägga ner planerbar elproduktion i södra Sverige. Vi har helt enkelt för lite el.

Vad styr elpriser?

Det som styr elpriser är marginalpriset – alltså den dyraste producenten som blir avropad inom ett elområde sätter elpriset.

Energiföretagen har formulerat ett bra sätt att förklara vad som är fördelarna med marginalpriser:

"Principen bakom prissättningen kan illustreras med ett enkelt exempel där två bönder odlar vete av samma kvalitet. Den första driver ett mekaniserat jordbruk och kan producera vete till kostnaden 100 kr/tunna, medan den andra kräver mer arbetskraft och har en kostnad på 200 kr/tunna. Båda kan producera 10 tunnor vardera.

Den totala efterfrågan på vete är 20 tunnor och därför krävs produktionen från båda bönderna för att täcka den totala efterfrågan.

Bonden med höga produktionskostnader kommer inte att sälja billigare än 200 kr/tunna, då ett lägre pris skulle innebära en förlust för varje producerad tunna. Bonden med lägre produktionskostnader vet att konsumenter är villiga att betala 200 kr/tunna och har därmed ingen anledning att ta ett lägre pris.

Skulle efterfrågan öka till 25 tunnor så räcker inte böndernas samlade produktion till. Följden blir att alla kunder inte kan kunna köpa vete, så för att fördela vem som ska få köpa så stiger priset till betalningsviljan för den sista köparen. Som lägst blir priset minst produktionskostnaden för den sist producerade tunnan.

Den sist producerade/köpta kilowattimmen sätter priset
Det är inte ovanligt att marginalprissättning på elmarknaden beskrivs som att det är den sist producerade kilowattimmen som bestämmer priset för hela marknaden. Men det kan också uttryckas som att det är den sista köpta kilowattimmen som sätter priset.

Enligt nationalekonomisk teori leder marginalprissättning till en effektiv resursanvändning då kostnaden för den sist producerade enheten på marknaden motsvarar den nytta som den tillför köparen av varan.

Alla alternativ till marginalprissättning innebär att någon i praktiken måste bestämma priset. Dessutom vem som ska få lov att köpa hur mycket av varan, vem som ska tillverka den, med vilken teknik och hur mycket som ska produceras."

Läs mer hos Energiföretagen. Länk till annan webbplats.

Varför har elen varit så dyr nu?

Grunden till problemet är att man har monterat ner planerbar elproduktion i södra Sverige över tid. Situationen har förvärrats markant av Putins invasionskrig i Ukraina som lett till att Baltikum och Finland stoppat importmöjligheterna av el från Ryssland, som har gjort att vi haft ännu mindre el den här vintern än tidigare vintrar. Lägg till det aspekter som att det varit kallt ute och att det i november var en utdragen isläggning på älvarna som hindrade vattenkraften. Dessutom har Ringhals 4 och även till viss del Oskarshamn 3 varit ur drift.

Det är orimligt att tillfälliga fel i kraftproduktion ska göra oss så sårbara som vi blev denna vinter. Mer elproduktion behövs!

Varför är elen dyrare i södra Sverige än i norra?

För att el ska kunna föras genom elnätet längre sträckor behöver det finnas stabiliserande, större generatorer av el även i den mottagande delen. I norra Sverige finns vattenkraften och i södra Sverige fanns tidigare mer kärnkraft som tryckpunkter i systemet. De stabiliserande elproducenterna behöver vara "närodlade" för att elsystemet ska fungera. Det går helt enkelt inte längre att trycka ner ström från norra Sverige till mellansverige lika bra som förut. Den förnybara, billiga elen från norr blir "inlåst" och går inte att överföra till södra Sverige på samma sätt. Lösningen är bland annat att det behövs mer planerbar energi i södra Sverige.

Frågor och svar om elstödet

Vem får pengar?

Alla konsumenter som använt el under perioden 1 oktober 2021 till och med september 2022 och har elnätsavtal för konsumentändamål i elområde 3 (mellersta Sverige) och 4 (södra Sverige) har rätt till ersättning. Det är den person som stod på elnätsavtalet den 17 november 2022 som har rätt till ersättning.

Även elstöd som betalas ut till dödsbon efter en fysisk person som tagit ut el för konsumentändamål ingår i målgruppen efter att regeringen den 9 februari 2023 beslutat om en ändring i förordning (2022:1872) om elstöd till konsumenter.

Förra regeringen gav uppdraget till Svenska kraftnät och det var utifrån det första uppdraget väldigt tydligt att stödet skulle vara geografiskt bundet. Att ändra på uppdraget hade tagit alldeles för lång tid.

Nuvarande regering har tagit beslut om nytt elstöd som omfattar alla hushåll i hela Sverige för perioden november-december 2022.

Hur vet jag hur mycket jag får?

För elkonsumenter och anslutningspunkter belägna i elområde 3 är ersättningen 50 öre/kWh och för elområde 4 är ersättningen 79 öre/kWh. Högkostnadsskyddet beräknas genom att multiplicera elförbrukningen i en uttagspunkt under perioden 1 oktober 2021 till och med 30 september 2022 med ersättningen i det elområde som uttagspunkten är belägen.

Exempelvis utbetalas 79 öre*20 000 kWh = 15800 kronor för en eluppvärmd villa i elområde 4.

När kommer pengarna?

Den 23 februari har de första hushållen pengar på sitt konto. Utbetalning till dödsbon påbörjas lite senare. De flesta kommer ha fått sitt elstöd den 7 mars. Den som får sin utbetalning på avi kan få vänta lite längre.

Var kommer pengarna ifrån?

Pengarna kommer från kapacitetsintäkter - det som ibland kallas flaskhalsavgifter. Det är pengar som kommer från elsystemet och som uppstår när det är prisskillnader mellan elområden. Man kan läsa mer om dessa avgifter på Svenska kraftnäts hemsida Länk till annan webbplats..

Energimarkandsinspektionen har beslutat att Svenska kraftnät får använda upp till 55,6 miljarder kronor av flaskhalsintäkterna för att bekosta ett kontant stöd för att mildra effekterna av elslutkunders höga elpriser. I det innefattas elstöd till hushåll i mellersta och södra Sverige för beräkningsperioden oktober 2021 till september 2022, elstöd till näringsidkare och juridiska personer för samma beräkningsperiod och elstöd till hushåll i hela landet för november och december 2022.

När kommer stödet för elområde 1 och 2?

Försäkringskassan och Svenska kraftnät vidtar förberedelser i syfte att möjliggöra utbetalningar av elstöd till hela landet.

Regeringskansliet arbetar med att ta fram en förordning och den ska skickas på remiss innan den kan beslutas av regeringen. Avsikten är att en förordning ska kunna träda i kraft i slutet av mars 2023. Därefter kan elnätsföretagen rapportera in uppgifter till Försäkringskassan om hushållens elförbrukning och utbetalningarna kan starta så snart tillräckliga förberedelser är genomförda. Ambitionen är att utbetalningarna ska påbörjas så snart som möjligt.

I elområde 1 och 2 blir ersättningen 90 öre per kilowattimme, i elområde 3, 126 öre per kilowattimme och i elområde 4, 129 öre per kilowattimme för perioden november och december 2022.

Elstödet ges för 80 procent av den uppmätta elförbrukningen och den person som stod på elnätsavtalet den 31 december 2022 har rätt till elstöd.

Totalt kommer ca 5 miljoner utbetalningar att göras av elstöd till hela landet.

Hur betalas pengarna ut?

Det är viktigt att utbetalningen sker på ett säkert sätt. De som har rätt till stödet ska få ta del av det och om det visar sig att det funnits oegentligheter ska sådana kunna rättas till. Det kräver ett robust system och det kostar pengar. Det är dock mycket viktigt att utbetalningen av elstödet genomförs så kostnadseffektivt och säkert som möjligt.

De system som Försäkringskassan nu har byggt kommer kunna användas till framtida liknande stöd som ska nå hushåll på ett säkert sätt.

Varför gör vi inte som i andra länder?

Olika länder får in olika typer av ”överintäkter” och har också olika situiationer. Norge har t ex mkt överintäkter från skatter som Sverige inte har, samt olje- och gasfonderna. Sverige har mer från kapacitetsintäkter pga begränsningar i elsystemet (de har varken Tyskland, Norge eller Danmark – Sverige är helt unik i EU med höga kapacitetsintäkter) och det är alltså kapacitetsintäkterna som används för att bekosta elstödet. Tyskland har haft extremt höga elpriser och har en mkt tyngre situation än Sverige.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
23 februari 2023