KD:s politik ger effekt - bred överenskommelse om balansmål

Kristdemokraternas politik ger effekt. Idag var en majoritet av riksdagspartierna överens om ett balansmål som frigör 25 miljarder kronor per år i reformutrymme. Detta är nödvändigt för att investera i vårt land och rusta Sverige starkt.

Sverige har en enorm underhållsskuld i väg, järnväg och elsystem. Vi behöver stärka Sveriges tillväxt, skapa fler jobb och klara industrins omställning. Det kräver att vi investerar mer. Men svenska staten har under årtionden sparat i ladorna. Finansminister efter finansminister har tryckt ned statsskulden till låga nivåer. Idag presenterade överskottskommittén i riksdagen en överenskommelse om ett balansmål som frigör ytterligare 25 miljarder kronor per år i reformutrymme.
– Detta ger oss handlingsutrymme att investera i tillväxt och framtidstro med ett justerat finanspolitiskt ramverk. Kristdemokraterna har tydligt pekat på behoven av samhällskritiska investeringar och att statens goda finanser, i närtid, borde användas för att ta itu med detta, säger Hans Eklind, ekonomiskpolitisk talesperson.

Kristdemokraterna har agerat borgerlig murbräcka för en expansivare tillväxtbudget och ett ökat reformutrymme. Nu tar vi ett steg på vägen genom att gå från ett överskottsmål till balansmål. Trots att vi gärna hade sett att man gått längre och tillåtit lånefinansiering för samhällsnödvändiga investeringar, så är detta ett viktigt steg för att stärka Sverige idag.
– Det är ingen hemlighet att vi velat se en än mer offensiv långsiktig ekonomisk politik där vi strukturellt lånefinansierar till samhällsbygget; i samhällskritiska investeringar – som exempelvis väg, järnväg och Sveriges energiförsörjning för att skapa ett mer konkurrenskraftigt och bättre fungerande land. Vi har redan visat detta investeringsfokus i och med den kraftfulla tillväxtbudget som regeringen presenterat för 2025 där 200 miljarder kronor ytterligare tillförs för infrastruktursatsningar under ramperioden, säger Hans Eklind.

Ett balansmål innebär i praktiken att staten kommer ha bättre möjligheter att gå med underskott när investeringar i Sverige behövs särskilt mycket i till exempel lågkonjunktur eller i andra situationer när staten behöver ta ett ansvar.
– Utan KD är det inte säkert att vi med bred majoritet hade landat på ett balansmål, säger Hans Eklind.