Ebba Buschs partiledartal KD-dagarna 2024

Här kan du läsa och se partiledartalet av Ebba Busch.
Se också tal från Kristdemokraternas toppnamn i EU valet.

Ebba Busch tal:

Alice Teodorescu Måwe tal:

Ella Kardemark tal:

Det talade ordet gäller.

Vänner! Så härligt att se er alla. Vad gott att få
samlas här till KD-dagarna i Västerås som dessutom
är något alldeles extra i år. Vi som parti fyller 60 år
och det ska vi fira lite extra i kväll.

Men redan nu så ska fira på det sätt som vi kan bäst
– genom att hålla några politiska möten.

I dag vill jag tala om hur vi som parti leder Sverige i
en exceptionellt svår tid. Hur vi arbetar för att rusta
Sverige starkt igen genom ett omfattande
samhällsbygge och en stärkt samhällsgemenskap.
Hur vi stärker familjerna och så vill jag framhålla
det som är vårt unika bidrag i svensk politik.

Vi har en stolt historia. Från Lewi Pethrus och
Birger Ekstedt till Alf Svensson och Göran
Hägglund har vi talat om behovet av värderingar.

Och de senaste tio åren har vi gång på gång påtalat
att det finns värderingar som inte är valbara. Detta
handlar mitt tal om.

När vi nu har ett jubileumsår har vi flera
hedersgäster ibland oss.

Och jag vill börja med att rikta ett särskilt varmt
välkommen till våra internationella gäster.

Ikväll ser vi fram emot att Göran och Karin
Hägglund ansluter. Och så vill jag be er – kära
kristdemokrater – att ge en varm applåd till vår
hedersordförande Alf Svensson med sin kära Sonja
som redan hunnit ansluta.

***

Jag är så tacksam för att dryga 1000
kristdemokrater är här.

När man firar 60 år så finns det en hel del att se
tillbaka på. Vi har nu som parti funnits i mer än ett
halvt sekel. Men jag vill hävda att vår viktigaste tid
ligger framför oss.
Jag vill göra det med utgångspunkt i vår
partigrundare Lewi Pethrus. Hans liv visar nämligen
att det finns en särskild tid efter det att man har fyllt
60 år. Det är goda nyheter för alla – både ni som inte
har fyllt 60 och ni som gjort det.

Det var nämligen först när Lewi Pethrus hade fyllt
60 år som han startade en dagstidning, en egen
radiokanal (och blev därmed Sveriges första
radiopirat) en lobbyorganisation för politisk
påverkan, en egen bank och en filantropisk stiftelse
för att hjälpa människor med missbruksproblem.

Några dagar efter det att han hade fyllt 80 grundade
han ett politiskt parti. Och det är anledningen till att
vi här idag.

Sedan skrev han åtta böcker. Alltså åtta böcker efter
det att han hade fyllt åttio!

Vilken otrolig källa till inspiration. Det här visar vad
en idéburen person förmår. Och det påminner oss
om varför vi är här.

Kristdemokraterna skapades inte för att det
behövdes ytterligare ett parti.

Vi bildades för att det behövs en modig politisk kraft
som är större än ett enskilt särintresse.
Vi bildades för att tala om värderingars betydelse.
Vi bildades för att vårt land behöver en starkare
samhällsgemenskap. Och svensk politik behöver
några som står upp för andra. Vi kristdemokrater är
den politiska kraften.

***

Nu hände något här i rummet.
En skärm sattes mellan oss.

Hur ofta händer inte detta i vår vardag – att en
skärm kommer i vägen?
(Det här blev en bra bild till instagram. Men nu
lägger jag undan mobilen. Jag vill nämligen säga
något om vad vi gör med våra mobiler.)

Internet blev ingen fluga. Sociala medier är här för
att stanna. Och vi är många som använder dem och
trivs med det.

Men sociala medier kan gå till att vara asociala
medier och faktiskt bli skadliga medier.

Vi måste tala om effekten av skärmarnas intrång i
våra liv. Inte minst i våra barns liv.

Om vi skulle ställa åtta barn här på scenen.
Slumpvis utvalda och där den yngste är så ung som
12 år. Då skulle ett av dessa åtta barn ha fått
nakenbilder skickade till sig - av någon som de
överhuvudtaget inte känner.

Var tionde tjej i den här åldersgruppen har blivit
uppmanad att skicka nakenbilder på sig själv – mot
betalning.
Det här händer när våra barn sitter med sina
mobiler.

*

Hur kommer det sig att vi tycks stå handfallna inför
den digitala epidemi som är på väg att beröva våra
barn deras barndom.

Jämför det med hur vi med långtgående åtgärder
och stor handlingskraft agerade i kampen mot ett
osynligt och dödligt fladdermusvirus från Kina.

Jag vill inte stå här om några år och se tillbaka på
hur vi med berått mod – med öppna ögon – valde att
inte göra något. Jag vill inte konstatera att vi våren
2024 tittade bort, eller ner i våra mobiler medan
TikTok och Youtube ersatte en närvarande mamma
och pappa.

Sverige har haft nog av beslutsfattare som säger att
de inte såg det komma. Vi ser det komma.

Fråga förskolepersonalen. Fråga skolans lärare.
Fråga oss föräldrar – vi vet – vi känner den stora
klumpen av skuldkänsla i magen. Vi vet hur svårt
det är för barnen att slita sig från skärmen.

Men det är inte bara skärmen som är problemet.
Den alternativa kostnaden som uppstår är ett lika
stort problem. Se vad skrämtiden får för
konsekvenser.

Tiden framför skärmarna tränger ut annat. Lästid.
Pluggtid. Tid för att spela fotboll. Och tid med
farfar. Tid för meningsfulla relationer.

Sociala medier slipar ner våra barns tålamod.
Skärmtid är bokstavligt talat som knark för ett
barns hjärna. I jämförelse med dopaminpåslaget
från skärmarna blir nästan inget annat roligt. Vad
gör det med ett barns självkänsla och psykiska
hälsa?

Vi vet att den psykiska ohälsan hos barn är ett stort
problem. Bris hade förra året 51 587 stödjande
samtal med barn – hälften av samtalen handlade om
psykisk ohälsa.

Och det här hänger ihop med skärmtiden.
Tjejer i 15-årsåldern som var deprimerade eller
hade ångestsyndrom satt i genomsnitt med sin mobil
i 38 timmar och 34 minuter i veckan. Det är nästan
ett heltidsjobb.

*

Sju av tio 15-åringar som har jämfört sig med bilder
på sociala medier har upptäckt – vad de själva nu
plötsligt upplever som – helt nya fel på sin kropp?

Det här visar en pilotstudie av forskaren Sissela
Nutley vid Karolinska Institutet. Studien heter: "Det
syns inte".

Men vet ni – det känns. Det här lämnar inget barn
oberört. Och än värre. Känslorna av mindervärde
och misslyckande lämnar kanske aldrig ett utsatt
barn.

Det här är många barns digitala verklighet.

Och den verkligheten är vår uppdragsbeskrivning.
Det är vår uppgift att stå upp för barnen.
Det är vår skyldighet att alltid ta barnens parti. Och
det är därför – mina vänner – som vi nu ska återta
våra barns barndom! Nu behövs det mer tid för
barnen!

***

Men hur vet vi att det då är skärmarnas fel?

Visst – det behövs mer forskning. Men behöver vi
verkligen ännu en statlig rapport för att förstå
allvaret och våga börja agera?
Jag inser att det inte finns någon exakt formel för att
skapa trygga barn, men vi vet att det finns vissa
faktorer som är avgörande. En sådan faktor är
närvarande mammor och pappor – inte en perfekt
förälder - men väl en närvarande.

För det är genom familjen som barn kan fostras till
att respektera sig själva och respektera andra.

Och när familjen brister så finns det inget fullgott
substitut. För det är bara föräldrar som kan ge den
kravlösa kärleken och ställa de kärleksfulla krav
som är så viktiga för ett barn.

Ja. Det finns stunder då en mysig filmstund eller ett
spel räddar tillvaron för både barn och föräldrar.

Men det är oerhört lätt att förlora kontrollen över
skärmen. Minuterna rusar iväg. Skärmtiden går och
åren med den.

Föräldrarna har sitt ansvar men kan inte göra allt.
Vi som politiker måste därför kroka arm med
föräldrarna för att rå på techjättarna. Och det är
här vi kristdemokrater kommer in.

Vi har alltid haft familjeperspektivet. Också nu
gäller det våra barns framtid. Även i detta EU-val.
Nu går vi till val med krav på tydligare gränser för
techjättarna – för att våra barn ska få en friare
barndom. Det duger inte att skärmen begränsar
våra barn. Låt oss göra också detta val till ett
familjeval.

***

Än så länge ser vi inga tecken på att sociala-medieraktörerna gör det som krävs. Det är klart att vi skulle föredra om plattformarna klarade detta
genom självreglering.

Men så är inte fallet. EU har därför börjat lagstifta
och ställa krav på aktörerna. Men vi vill gå längre.
Idag ger Kristdemokraterna följande besked: Vi
kräver att EU stärker kontrollen över skärmarna.

Vi vill att EU ska sätta gränser så att användarna
kan ta kontroll över tiden på sociala medier. Vi vill
att apparna ska ha tydligare föräldrakontroll. Vi vill
kunna blockera vissa typer av annonser och ämnen.
Allt detta för att våra barn ska kunna få frihet och
trygghet på nätet.

För att det här ska fungera, måste begränsningarna
bli standardinställningar i apparna redan från
början.

Men rent krasst – Sveriges röst är inte tillräckligt
stark för att få de stora plattformsaktörerna att
lyssna. Men EU är en marknad stor nog för att
kunna ställa krav.

Med 27 länder och 448 miljoner människor i ryggen
kan vi kräva skydd för våra barn på nätet. För vi
kan inte tillåta att internet blir ett laglöst land.
Det krävs gränser för att våra barn ska få frihet.
Det krävs föräldrar för att sätta dessa gränser.
Och det krävs politiker som ger föräldrarna stöd i
sin oersättliga uppgift.

Vi kristdemokrater stöttar familjen. Vi tror på
föräldrarna. Vi tar barnens parti i Sverige. Vi tar
barnens parti i EU. Vi sätter familjen först!

***

Ja, det här är svåra frågor. Men den tid som du och jag befinner oss i är svår.

Jag skulle vilja citera från regeringsförklaringen där
statsminister Ulf Kristersson sammanfattar läget
som du och jag lever i och som regeringen leder i.

”Sverige har inte varit i så omedelbar närhet av ett
storskaligt invasionskrig sedan andra världskriget.
Vi har inte haft så komplexa ekonomiska problem –
hög inflation, låg tillväxt och stigande räntor – sedan
1990-talskrisen. Världen har inte upplevt så stora
geopolitiska spänningar sedan tiden före
Berlinmurens fall. Och Sverige har aldrig förr mött
så allvarliga hot mot den inre säkerheten – med både
terrorism och grov organiserad brottslighet. Faktum
är att ingen svensk regering i modern tid har behövt
arbeta samtidigt med så många, så stora och så
svåra utmaningar.”

Ja, det här utgångsläget är tufft. Men just i en tid
som denna är Kristdemokraterna med och tar
ansvar för vårt land.

Vi har i regeringsställning börjat det stora
renonveringsarbetet efter åtta år med Stefan Lövens
och Magdalena Anderssons ganska naiva ledarskap.
Det är en mödosam process – att riva ner går fort.
Att reparera och bygga tar tid. Men vi har börjat.

Nu genomför vi en rättspolitik som ställer sig på
brottsoffrets sida. Vi står på hennes - och inte
förövarens - sida.

Nu genomförs Adrianalagarna. Mängdrabatten
avskaffas. Gängkriminella ska få dubbla straff.
Därtill kommer möjligheten med anonyma vittnen
och säkerhetszoner. Det här ger polisen fler verktyg.
Men det räcker inte.

Vad är det då som krävs? Ja, en del säger att det
börjar med skolan - men det börjar faktiskt i
familjen.

Nu finns förutsättningarna för att varje kommun
ska kunna ha ett aktivt föräldrastödsprogram. Och
nu är det vi kristdemokrater som ska verkställa det i
varje socialnämnd – för varje barn som behöver vår
hjälp.

Det finns ingen bättre brottsförebyggande kraft än
trygga familjer.

Det handlar om att ge Sveriges barn och unga en
möjlighet att möta vuxna som ser dem - någon som
tror på dem.

Med Kristdemokraterna vid förhandlingsbordet i
Rosenbad finns en röst för familjen. Även i det
brottsbekämpande arbetet.

***

Och inom sjukvårdspolitiken märks skillnaden, nu
tas de första stegen för den största
sjukvårdsreformen på flera decennier för en statlig
styrning av sjukvården.

Vi gör det som Göran Hägglund för tio år sedan
konstaterade som en nödvändig åtgärd när han var
socialminister.

Det här behovet blundade socialdemokrater och
miljöpartister för. Men vi ser det orimliga i att ditt
postnummer ska avgöra VILKEN vård, HUR bra
vård och NÄR du får vården.

Under ledning av Acko Ankarberg Johansson så
förhandlade Kristdemokraterna in 6 miljarder extra
till vården i vårändringsbudgeten (värdig att kallas
VÅRDändringsbudgeten).

Och samtidigt snabbade vi på åtgärderna för att få
på plats den nationella vårdförmedlingen.
Vårdkapacitet ska frigöras och tillgängliggöras -
regeringen tar sin del av ansvaret för hälso- och
sjukvården som fortfarande består av 21 olika
regioner.

Vi ser de människor som är i behov av vård. Och vi
ser alla kvinnor och män som varje dag, på sjukhus
och vårdcentraler, gör sitt yttersta för att hjälpa en
medmänniska.

Den svenska sjukvården behöver det nationella
ledarskap den förtjänar. Men fortfarande finns det
beslutsfattare och politiker som varken förmår eller
vågar göra förändringar.

Men låt det aldrig råda något som helst tvivel om att
Kristdemokraterna både har modet och förmågan.
Förändringen är nu igång! Och vi ger oss inte förrän
den svenska sjukvården står under ett statligt
nationellt ledarskap där ditt postnummer inte avgör
vilken vård du får.

Den svenska välfärden ska vara som starkast när
man är som svagast. Du ska kunna lita på Sverige.

Nu gör vi upp med Magdapriserna. Vi har använt
alla verktyg som politiken har för att få ner priset på
drivmedel. Nej, vi rår inte över
världsmarknadspriser, men vi har bytt ut det naiva
ledarskapet som gav oss rekordpriser på
bensinmackarna.

Och vi fortsätter att använda alla verktyg som finns
för att göra det billigare att producera maten,
transportera maten. Kvittot från mataffären kan få
vara längre, men lättare att betala.

*

Och så har vi satt stopp för den naiva
energipolitiken där S lät MP hålla hela regeringen -
och i förlängningen både näringsliv och hushåll -
som gisslan.

Nu gör vi allt för att bygga ny kärnkraft. Det
kommer att ta tid men nu är farten både hög och
den är i rätt riktning. Och internationellt talar man
nu om Sveriges omställning och frammarsch till en
stark kärnkraftnation.

Och jag vet att det är fortfarande för dyrt att vara
svensk – men nu ges förutsättningarna för att det
ska kunna bli både billigare och tryggare att vara
svensk.

Kristdemokratisk politik ger rätt effekt. Det är vi
som värnar hushållen. Det är vi som rustar Sverige
starkt igen.

***

Har ni hört den om Peter och vargen? Under många
år har vi slagits för att det ska bli någon sans och
balans i EU:s kärleksrelation med varg och skarv.
Nu är vi på gång.

Nu har Peter Kullgren äntligen kunnat driva
kommissionen till att acceptera idén om att vi själva
borde få avgöra när problemen med vargarnas
rivningar av får och lurande bakom husknutar har
nått vägs ände.

Vargens skyddsstatus i EU måste ändras. Sverige
ska få större makt över vår egen skyddsjakt. Peter
Kullgren arbetar för att halvera vargstammen.

På samma sätt tar vi oss nu an skarven för att
begränsa dess förstörelse av vår kustnära natur och
negativa påverkan på fisket.

*

På hemmaplan jobbar Erik Slottner för att sätta
stopp för telefon- och SMS-bedrägerierna.

Denna farsot av fräcka och empatilösa brott mot
framför allt våra seniorer. Här blir en mormor lurad
när hon i god tro gör vad hon blir ombedd, men i ett
slag berövas ett helt livs besparingar.

Att vi tidigare låtit detta fortgå är obegripligt. Den
tekniska utvecklingen ska skapa möjligheter för
vanligt folk – inte möjliggöra brott för obekymrade
bedragare.
Här drar vi en tydlig gräns mot oanständigheten.

***

Och det är inte bara de äldre som ska få en tryggare
tillvaro. Vi lovade att ta Sverige in i Nato och nu –
sedan 57 dagar är vi ett fullvärdigt medlemsland i
försvarsalliansen.

Nato gör Sverige säkrare och Sverige gör Nato
starkare.

***

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påminner
oss om att vi aldrig, aldrig, någonsin kan ta freden
och friheten som självklar.

Det är inte krig i EU men det är krig i Europa.

Hur tufft och svårt det ukrainska folket har det, fick
jag själv se för några veckor sedan när jag besökte
Kyiv.

Ukrainas energiminister German Halusjtjenko och
jag stod framför en karta som hade utmärkt vilka
landområden som är utsatta för hårda strider.
German var på väg att peka ut de ukrainska byar
och städer som har återtagits – när deras
motsvarighet till Hesa Fredrik hördes. Den
ukrainska huvudstadsregionen utsattes för ännu ett
ryskt luftanfall.

Efter flyglarmets varnande skrik så kom smällarna
från luftvärnet som dånade över hela Kyiv. Vi hade
inte ens hunnit till skyddsrummet när Putins raketer
träffades och resterna av dem föll till marken som
dödliga projektiler.

Det här är ukrainarnas vardag.

*

Och ändå – trots det oljud som förkunnar död – så
höjer sig livets röster i Ukraina. Sorlet från
kaféernas uteserveringar och barnens lek från
parkerna formulerar ett kraftfullt budskap till
Putin. Och till dig.

Det ukrainska folket lever.
Det ukrainska folkets vilja är stark.
Det ukrainska folket är här för att stanna!
Och vi står tillsammans med Ukraina.
Slava Ukraini!

***

Besöket i Kyiv gjorde starka intryck men väckte
också än en gång tanken hos mig: Vad är det som
ger ett land en stark inre sammanhållning?

I konflikter och krig ställs allt på sin spets.
Människor prövas till det yttersta. Självklart
förändras människor av extrema prövningar.
Men en grundläggande tillit mellan människor är i
prövande stunder ett sammanhållande band.
Samhörighet och gemensamma värderingar gör att
människor betraktar omvärlden genom en och
samma lins.

Det här är på gott och ont.

För sammanhållning kan nämligen byggas med både
goda värderingar och med dåliga värderingar.

Låt mig vara tydlig: Det finns aldrig några
värderingsmässiga vakuum.

Avsaknaden av goda värderingar innebär inte att ett
samhälle står utan värderingar – det ger istället
handlingsutrymme för ondska.

Kristdemokraterna bildades – som en motreaktion
till den värderelativistiska syn som präglade
politiken på 1960-talet.

När Birger Ekstedt, vår förste partiledare talade på
vårt första offentliga möte, ställde han en fråga som
vi måste ställa oss även idag: Vilket är det etiska och
moraliska minimum, som till varje pris måste
hävdas, för att vi skall kunna leva vidare som folk?

***

Varje gång som vi kristdemokrater har lyft behovet
av gemensamma svenska värderingar – som inte är
valbara, då har vi fått kritik eller mötts av
förlöjligande kommentarer.

Vi möttes av ett ifrågasättande om det ens finns
något som kan kallas gemensamma svenska
värderingar.

Några sa att svenska värderingar på sin höjd är
något så banalt som att stå i kö. Andra har anklagat
oss för att fiska i grumliga vatten och de gav oss alla
tänkbara och mindre citerbara epitet.

Men vi står för att vårt lands grundläggande
rättsuppfattning är sprungen ur den kristna etiken
och människosynen.

Det är härifrån vi hämtat den gyllne regeln. Det är
härifrån som demokratin fick sitt intåg i vårt land.
Det är här som människan får sitt okränkbara
värde. Och mina vänner, det här är den etik som
utgör den kompass som vårt land så väl behöver.

***

Med dödskjutningar. Sprängdåd. Och extremister
som stör politiska möten. Kan vi då framhålla ett
etiskt minimum i dagens samhälle?

Vi kristdemokrater vägrar se en fortsatt utveckling
där barn mördas och barn mördar. Vi kan inte
stillatigande se hur familjer och bostadshus utsätts
för sprängdåd efter sprängdåd.

Och hur ska vi kunna se unga pojkar och flickor i
ögonen och säga att det finns en framtid, när Mikael,
en pappa som gick med sin 12-årige son till
simhallen blev kallblodigt avrättad. Ihjälskjuten
framför sin son. På öppen gata.

Mikael dödades för att han stod upp för det som är
rätt och sa ifrån till gänget de mötte.

Och det här gör mig vansinnig. Det här är något som
förr verkade otänkbart. Men nu är det ännu ett
brott i statistiken. Ännu ett av raden våldsdåd som
vi ser i vårt land.

Och denna blodiga våldspiral ges nu politiska
bortförklaringar.

Men vad det här egentligen visar på, är att den som
sår vind, skördar storm.
Nu ser vi resultatet av värderelativismen. Nu ser vi
vad normlösheten åstadkommer. Nu ser vi hur svag
den etiska värdegrunden är i vårt land.

Och det här är resultatet av att skolan, myndigheter
och politiker har haft till uppgift att vara kritiska
mot normer. Vi har till och med haft politiker som
krävt en särskild myndighet för normkritik.

Den här allt svagare samhällsgemenskapen märks i
psykisk ohälsa, kriminalitet och misslyckad
integration. Och det märks i hur barnens legitima
och starka längtan efter gemenskap ibland driver
dem in i de mest destruktiva miljöerna – i vitmakt,
jihadism och gängkriminalitet.

För när det goda alternativet saknas eller uppfattas
som svagt, blir allt annat attraktivt i jakten på
tillhörighet.

Självklart vet vi att inget barn föds till att bli
kriminell. Men hur får vi dem då att avstå från att
välja den kriminella banan?

Vad är lösningen? Ja, det finns inte ett enskilt
förslag. Det behövs ett värderingsraster som
tillämpas på all politik.
Det krävs värderingar i asylmottagningen för att
man ska lära sig mer än att hitta till
Försäkringskassan. Det krävs värderingar i skolan
för att ge trygghet och kunskap. Det krävs
värderingar för att auktorisera föräldrar och
familjer.

Ändå finns det partier som fortfarande tror att
stram migration är den enda lösningen.

Det finns fortfarande partier som tror att skolan är
den enda nyckeln till alla problem.

Och det finns fortfarande partier som tror att ett
jobb skulle lösa allt.

Ja, det finns sanningar i alla dessa tre perspektiv,
men utan gemensamma värderingar når vi inte de
mål vi strävar efter.

Genom att återta de svenska gemensamma
värderingarna så tar vi steg som kan föra Sverige
bort från den situation som gjort vårt land känt för
att vara en plats med nattsvart mörker och där
ångest råder.

Och därför gör det verkligen skillnad om Sverige
har en regering med kristdemokrater.

För det är vi som hävdar att Sverige behöver ett
etiskt modersmål. Något som förenar. Något vi alla
förstår. Och något som ger en gemensam
rättsuppfattning.

Kristdemokraterna är garanten för ett
värderingsperspektiv i svensk politik.

***

Allt det här handlar om en större resa – att rusta
hela Sverige starkt igen.

Det börjar med att vi rustar våra barn med
värderingar som gör att de klarar vardagen. Att vi
rustar våra ungdomar med rätt utbildning och
kompetens för att de ska kunna få jobb. Att vi rustar

Sverige med den infrastruktur som ger vårt land
tillväxt.

Sverige är idag underinvesterat. Och för att ändra
på det behövs en kristdemokratisk reformmotor.
Därför tillsatte partistyrelsen förra året
Samhällsbyggarkommittén som arbetar under
ledning av Hans Eklind.

Den här gruppen har fokus på bostäder,
infrastruktur, kompetensförsörjning, välfärd och
energi. Allt det här behövs för att vi ska kunna ta
Sverige in i en ny nybyggarera.

Låt mig ta ett exempel på de behov som finns. Ja, i
det här fallet är det också för många en stark
längtan.

7 av 10 svenskar vill bo i villa eller radhus. Men
ändå är merparten av det som byggs i Sverige
flerbostadshus. I Sverige utgör småhus ungefär 25
procent av nyproduktionen.

För att fler ska få möjlighet att förverkliga sin
bostadsdröm så behöver förutsättningarna för
småhusbyggandet förbättras.

Idag inrättar därför infrastruktur- och
bostadsminister Andreas Carlson en helt ny funktion
– en egnahemskommisionär med uppdrag att öka
småhusbyggandet.
Ni undrar då vem som ska få detta viktiga uppdrag
– jo, ingen mindre än vår tidigare bostadsminister
Stefan Attefall (numera landshövding i den trevliga
staden Uppsala).

Jag vet inte om vi nu är på väg ge en ny innebörd åt
Attefallshus. Men bra är det. Vi ska bygga mer. Och
vi ska bygga bostäder som familjer inte bara kan
drömma om utan även flytta in i.

Det är så vi kristdemokrater tar oss an svensk
bostadspolitik. Det är så vi bygger Sverige. Det är så
vi bygger hem.

***

Samhällsbyggarprojektet är avgörande inte bara för
svenska hushåll utan även för näringslivet.

Som Sveriges näringsminister har jag förmånen att
varje vecka träffa företagare - de som är vårt lands
jobbskapare. Och då hör jag hur tillväxten och
produktiviteten i Sverige inte är vad den har
potential att vara.
Vi har nämligen ett bolag som inte kan gå vidare
med sin etablering för att det saknas en kabel. Ett
annat bolag riskerar en investering i
mångmiljardklassen på grund av att en lyftkran
saknas i hamnen. Ett tredje bolag hindras från att
expandera sin verksamhet då det behövs ytterligare
en avgång med godståget i veckan.

Det är så här Sverige förlorar både nya jobb och
friska skatteintäkter. Det har vi inte råd med.

*

Vänner,
Sverige har överkommit svåra problem tidigare och
gått från att vara ett fattigt land till ett rikt
välfärdsland på relativ kort tid. Två faktorer har
varit avgörande i denna framgångsresa – nyfikenhet
och hårt arbete.

De här egenskaperna har vi fortfarande. Vi kan göra
samma framgångsresa igen. Men det behövs
konkreta saker som kablar, vägar, järnvägar,
hamnar och tillgång till kapital så att det kan byggas
nya skolor, bostäder och vårdcentraler när
utflyttning byts mot nybyggaranda och guldrush.

*

Som ni hör har Sverige stor potential men behöver
investeringar. Och samtidigt har svenska staten
under årtionden sparat i ladorna. Finansminister
efter finansminister har tryckt ned statsskulden till
rekordlåga nivåer.

Sveriges statsfinanser är starka. Vi har med andra
ord råd att just investera.
Kristdemokraterna vill att staten ska vara mer av en
katalysator och möjliggörare för svenskt näringsliv
och tillväxt. Det är därför vi vill öka takten i de
offentliga investeringarna.

Enligt Långtidsutredningens uträkningar skulle vi
kunna frigöra runt 50 miljarder kronor om året för
investeringar utan att gå med ett för stort
underskott. Det här skulle vara väl använda pengar
som skulle generera den tillväxt som gör att företag
vågar satsa på nya verksamheter och jobb.

Och vet ni – mod krävs. För vi har sett hur så många
av de senaste årens politiska beslut har tagits från en
plats präglad av rädsla och försiktighet.

Det har varit rädsla för migrationen. För misslyckad
integration. Rädsla för klimatet. Rädsla för krig. För
pandemin. För skenande inflation och brutna
överskottsmål. Moder Svea går med trasiga skor.
Säg vad beror det på – om inte just rädsla.

Men vi måste bryta med rädslan. Vi måste våga tro
på framtiden. Vi måste visa på en realistisk väg
framåt. Det kräver värdeorienterad pragmatism.

Och det är detta som samhällsbygget går ut på – att
riva de gränser som hindrar investeringar – nu är
det dags att rusta Sverige starkt igen.

***

Som kristdemokrater har vi också ett särskilt ansvar
för att rusta den europeiska gemenskapen starkare.
Vi kan tycka att vi lever i svåra tider. Och vi har det
tufft. Men Europa har även tidigare ställts inför
tuffa tider.

1950-talets Europa var en plats präglad av rädsla
och hopplöshet. EU uppstod i en tid när stora delar
av Europa fortfarande låg i ruiner. Vår kontinent
var drabbad av Förintelsen och hotades av en ny
politisk förföljelse.

Ändå är det i denna tid som tre kristdemokrater
känner hopp och i framtidstro grundar EU: Robert
Schuman från Frankrike, och Alcide De Gasperi
från Italien, väljer att tillsammans med tysken
Konrad Adenauer staka ut en ny kurs för Europa.
De tog ansvar.

För EU som idé kläcktes inte av politiker som var
oroande över böjda gurkor. EU tillkom inte för att
kunna begränsa medborgarnas möjligheter till att
elda upp kvistar och löv i trädgård. Och det var inte
för att ha gemensamma krav på dygnsvila i
arbetslivet som EU skapades.

De tre kristdemokraterna såg en djärv, men
realistisk väg framåt. Och Europa behöver samma
ansvarstagande förmåga idag.

Ett EU som försöker göra allt kommer inte lyckas
med något. KD går till val på Gränser och Frihet, vi
vill sätta gränser för vad EU ska fokusera på, så att
EU lyckas med sina kärnuppgifter.

EU ska inte lägga sig i våra arbetstider, exakt vad
som händer i skog och mark eller socialförsäkringen.
Men EU måste lyckas med att leda den gröna
omställningen. Säkra vår konkurrenskraft och
därmed framtidens jobb. EU måste ha tyngd att
sätta gränser mot Putins aggressioner och hatets
intolerans. Fred och säkerhet måste stå i fokus.

Vi behöver EU. Samarbetet är för viktigt för att
slarvas bort. Sånt som kan beslutas om vid
köksborden hemma i Sverige, ska inte beslutas vid
skrivborden i Bryssel. Ett fungerande EU kräver
gränser och frihet.

Och därför är jag väldigt tacksam över att ha två
starka kandidater i toppen på Kristdemokraternas
EU-lista.

Alice Teodorescu Måwe är en av Sveriges främsta
opinionsbildare. Med sin klarsynthet och sitt mod
har Alice visat på nödvändiga förändringar i svensk
politik och orkat gå före där andra tvekat. En riktig
fighter.

Vårt andra namn på listan är Ella Kardemark från
Halmstad. En sann doer. Efter 18 år i
kommunpolitiken har Ella sett hur mycket av det
lokala som påverkas av besluten i Bryssel. Hon vet
hur man slåss för rätt agenda.

Det här är två personer som står för ett politiskt
ledarskap som behövs i oroliga tider. De är modiga.
De är ansvarstagande. Och de vet när beslut bäst
hör hemma under den svenska blågula flaggan och
när beslut ska tas under de blågula EU-stjärnorna.

Nu går vi ut tillsammans och gör en bra valrörelse.
Nu går vi ut och vinner ett val om 36 dagar. För
Europas skull. För Sveriges skull.

Tack för att ni har lyssnat.