• Vårbudgeten 2017: ”Vi måste stärka skyddsnätet runt våra barn”

    Det offentliga ska inte ta över föräldrarnas roll, däremot ska det offentliga erbjuda stöd och hjälp i föräldrarnas viktiga uppgift. Det skriver Ebba Busch Thor, Jakob Forssmed och Emma Henriksson i Expressen.

    Just nu förs en diskussion om att skydda vårt samhälle i den stora världen. Det är viktigt. Men vi också prata om trygghet i den lilla världen.

    Återigen slås det larm om att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. BRIS och Socialstyrelsen har kommit med rapporter om att unga mår allt sämre. Många barn lider av ångest, uppgivenhet, ensamhet, självdestruktivitet och självmordstankar. Även depressioner, ångestsjukdomar och missbruk ökar. Psykisk ohälsa är en av vår tids största samhällsproblem och det är en oroande utveckling vi möter.

    Insatser krävs nu för att förebygga ohälsan, barn som mår dåligt måste få hjälp skyndsamt och det förebyggande arbetet behöver stärkas. Barn och föräldrar måste kunna lita på att hjälp finns när den behövs och att familjen kan få stöd.

    Kristdemokraterna presenterar i vårbudgeten ett paket med flera åtgärder för att förbättra barns välmående. Åtgärderna syftar till att stärka föräldrarna, den ideella sektorn och det offentligas arbete med barns hälsa och välmående.

    Samlat ansvar för hela barn- och ungdomshälsovården: Det är avgörande att fånga upp barn som mår dåligt tidigare och bättre än vad vi gör idag. Ansvaret ligger dagsläget utspritt på elevhälsan, vårdcentralerna, och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Både Skolinspektionen och IVO (Inspektionen för vår och omsorg) har riktat kritik mot hur elevhälsan fungerar. Att samla barn- och ungdomshälsan och tillföra resurser ska öka tillgängligheten till vård samt förebygga att barn faller mellan stolarna.

    Nu förstärker KD barn- och ungdomshälsovården de kommande fyra åren med 400 miljoner per år. Samtidigt ska en elevhälsogaranti införas som innebär att varje elev har rätt att få kontakt med elevhälsan inom ett dygn. För det har vi avsatt ytterligare 380 miljoner kronor.

    Förstärkt barn- och ungdomspsykiatri (BUP) med kortare väntetider: Det kan vara förödande för ett barn eller en ungdom att behöva vänta i flera månader på att få hjälp. I regeringsställning var vi kristdemokrater pådrivande för en förstärkt vårdgaranti inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Vi vill nu korta väntetiderna till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin ytterligare. För att kunna uppnå det avsätter vi 250 miljoner kronor.

    Föräldrastöd också för tonårsfamiljer: Föräldrarna är de viktigaste personerna i ett barns liv. Det finns situationer då föräldrar upplever svårigheter i sitt föräldraskap eller har behov av stöd för att kunna hantera nya situationer. Det offentliga ska inte ta över föräldrarnas roll, däremot ska det offentliga erbjuda stöd och hjälp i föräldrarnas viktiga uppgift. Dagens föräldrastödinsatser är inte tillräckliga och dessutom nästan helt inriktade på de mindre barnen och nyblivna föräldrar. Samtidigt som vi ser ökande problem med psykisk ohälsa och oro bland våra tonåringar. Det befintliga utbudet av stöd motsvarar inte föräldrars behov om att få rådgöra om föräldrarollen och barnets utveckling genom hela uppväxten.

    Vi vill därför öka tillgången till föräldrautbildning genom att göra det obligatorisk för kommunerna att erbjuda två föräldrautbildningar under barnets uppväxt – både till föräldrar till mindre barn och till tonårsföräldrar. Idag finns inte skyldigheten alls för kommunerna. Vi satsar 100 miljoner i vårbudgeten på ökat stöd till föräldrar.

    250 miljoner mot mobbning: Lärare och elever har enligt skollagen rätt till en lugn, säker och trygg arbetsmiljö. Skolans ansvar är att förankra värdegrunden om bland annat alla människors lika värde och solidaritet. I detta ligger också arbetet mot mobbning och kränkande beteende. Nyligen visade en rapport från Pisa att var sjätte elev i 15-årsåldern upplever sig ha blivit mobbad minst ett par gånger i månaden. Tyvärr har det även framkommit att arbetet med antimobbing inte fungerar som det ska på många ställen i landet, och att antimobbingsprogram som används av skolor kan få motsatt effekt. Därför måste kraven skärpas ytterligare. Förutom det psykiska lidandet mobbning orsakar leder det också till sämre studieresultat. KD menar att alla skolhuvudmän ska åläggas att ha enbart evidensbaserade antimobbingsprogram. För att säkerställa att det sker satsar vi nu 250 miljoner kronor, vilket ska läggas till de medel huvudmännen idag använder för sitt antimobbingsarbete.

    Den ångest och psykiska ohälsa som drabbar barn måste motas med vård- och omsorgssatsningar. Men det kommer inte vara tillräckligt. Det krävs en bredare ansats som ger föräldrar stöd och familjer tid att kunna och orka finnas där för sina barn. Det krävs också en politik för ett starkt civilsamhälle och en skola dit barnen kan gå utan en klump i magen, särskilt i en tid då sociala medier gjort att utsatthet och mobbning ibland förföljer barn under dygnets alla vakna timmar. Det krävs en politik som gör skyddsnätet är starkt runt våra barn.

    Ebba Busch Thor
    Jakob Forssmed
    Emma Henriksson