• Vårt välfärdslöfte – Du ska kunna lita på Sverige!

    Ebba Busch Thor talar på Kommun- och landstingspolitiska dagarna 2018.

    Det talade ordet gäller.

    Visst är det roligt att få vara här i Jönköping. Vilket jobb ni har gjort lokalt. En varmt applåd till Stina Sinclair och Albin Björhag som dragit ett jättelass, och till alla lokala volontärer.

    Småland är ju ett kristdemokratiskt kärnland. Och ibland kan man ju undra om vi kristdemokrater inte är ute efter att göra hela Sverige lite mer småländskt.

    ”Inför vår herre är vi alla Smålänningar” brukar det ju sägas. Men jag har aldrig riktigt förstått om det är ämnat att upphöja smålänningarna eller ringakta oss andra. Andemeningen borde ju vara att ödmjuka.

    Men skulle det vara så dåligt att vara Smålänning? Vilka är mer driftiga, sparsamma, jordnära och så där lagom skeptiska till centralmakten än smålänningarna?

    Jag tror vårt land skulle kunna göra många sämre vägval än att bli lite mer småländskt.

     

    Vänner,

    I september avgörs valet. Och vet ni, jag tror att det kommer bli en valrörelse som passar oss kristdemokrater perfekt.

    För vi går till val på ett återupprättat välfärdslöfte. För vi ser de sjuka inte får sin operation i tid. Att äldre lämnas ensamma utan ett tryggt boende. Och att våldsoffer inte får upprättelse.

    Detta är ett välfärdssvek. Men det går att förändra, med en värderingsdriven politik som sätter människan i centrum och förstår familjens betydelse.

    Vi är alliansens samvete mot slöseri med skattemedel. Vi lovar inte allt till alla men som håller vad vi lovar.

    Vårt välfärdslöfte: Du ska kunna lita på äldreomsorgen. Du ska kunna lita på sjukvården. Du ska kunna lita på polisen. Du ska kunna lita på Sverige.

    Strax innan jul så fastnade jag vid en artikel i Svenska Dagbladet. En sådan där artikel som gör det abstrakta konkret. Som påminde mig om varför jag blev politiskt aktiv.

    Rubriken var: ”Cancerpatienter fastnade i operationskö – avled”.
    De miste sitt liv för att kön var för lång. När det till sist blev deras tur att behandlas kunde de inte längre opereras. Tumörerna hade blivit för stora.

    Jag har klippt ut den här artikeln och fäst den på mitt kontor. En påminnelse om att det inte är siffror vi kristdemokrater bråkar om. Det är människor vi kämpar för.

    Och det gör skillnad för människor vilka som styr. När Kristdemokraterna tog över socialdepartementet var det 130 000 personer som fått vänta mer än 90 dagar på operation eller specialistbesök. Sen mullrade vi igång den kristdemokratiska reformmaskinen. Det går lite tungt i början men sedan rör vi oss: Kömiljard, Vårdval, LOV:en. Köerna mer än halveras till 51 000 personer.

    Men Stefan Löfven blir statsminister och drar hårt i reformbromsen. Konsekvenserna kommer direkt: Vårdköerna har blivit närmare dubbelt så långa.

    Nu står 94 000 människor i kö. Det är som om hela Växjö hade ställt sig och köat.

    Stefan Löfven har fört sjukvården tillbaka nästan ett helt decennium.

    Överbeläggningarna på sjukhusen – upp.

    Andelen som får operation i tid – ner.

    Väntetiderna på akuten – upp.

    Chansen att få träffa en läkare – ner.

     

    Förut var det riktigt tufft på sommaren för sjukvården. Det har nu blivit har blivit ett normalläge året runt.

    Äldre skickas hem på grund av platsbrist. Kvinnor får föda barn i bil för att BB läggs ner. Cancerpatienter dör av köerna.

    Vården behöver förändring. Vården behöver en ny regering. Vården behöver ett välfärdslöfte. Du ska kunna lita på vården.

    ***

    Vänner – Vi står redo. Redo att vända välfärdssveket till ett nytt välfärdslöfte. Den kristdemokratiska reformmaskinen är servad och oljad. Redo att förbättra sjukvården i tre steg:

    Steg 1) En rejäl satsning på vård och omsorg. 27,5 miljarder mer än regeringen. Det motsvarar 16 500 fler medarbetare i vården. Detta måste vi göra på kort sikt för att reparera den skada de rödgröna gjort.

    Steg 2) Strukturreformer som på medellång sikt hjälper landstingen att förbättra kvaliteten. Mer patienttid för läkarna (som vi presenterat idag), kömiljard, vårdserviceteam, hemtagningsteam, kvälls- och helgöppna vårdcentraler, fler sjukhussängar.

    Steg 3) Avskaffa landstingens sjukhusansvar.

    Vi rensade upp Görans Perssons vårdköer. Nu står vi redo att rensa upp Stefan Löfvens.

    **

    När jag var äldrekommunalråd i Uppsala var en av de roligaste delarna av uppdraget att få besöka äldreboenden. Jag minns en gång då jag blev presenterad för en man som precis fyllt 90 år. Så frågade jag: Hur känns det att bli så gammal? Han svarade: ”Nå… att behöva bli gammal är inte så illa när man tänker på alternativet.”

    Vi kan vara stolta över alla de som jobbar i äldreomsorgen. Det är fantastiskt att se hur de försöker skapa en värdig omsorg för våra äldre. Men jag är oroad över att äldreomsorgen är på väg i samma negativa riktning som sjukvården.

    Under 2016 var det 5 000 äldre som fått beslut om att få flytta in på ett äldreboende men möttes av orden: Det finns ingen plats för dig.

    Våra äldre fick ett löfte: gör du rätt för dig – arbetar och betalar skatt – då kommer Sverige kunna ta hand om dig och andra på ålderns höst. Vi byggde en välfärd för att värna människovärdet och de äldre som byggt vårt land.

    Detta löfte är på väg att bli ett nytt välfärdssvek. 2030 kommer det saknas ytterligare 20 000 äldreboendeplatser.

    Vi har föreslagit ett investeringsstöd för att bygga ikapp bristen. Men de rödgröna står utan plan. Trots att det borde finnas med som punkt på dagordningen varje gång regeringen möts.

    Men äldreministern är inte intresserad. Åsa Regnér tycker det är mer intressant att diskutera kvotering i familjerna och genuspedagogik. Där lägger hon sin energi – inte på äldreboenden.

    Och inte heller civilministern är intresserad. Ardalan Shekarabi vill istället stoppa privata alternativ i välfärden. Lyckas han försvinner ytterligare 23 000 äldreboendeplatser. Då är vi uppe i ett underskott om minst 43 000 platser. Han lägger sin energi på att göra en dålig situation ännu värre.

    Frågorna kommer så långt ner på regeringens agenda att när sjukvårdsministern lämnade sin post så slog man ihop den med en annan ministers.
    Från mitt kontorsfönster i riksdagen ser jag Sagerska palatset och Rosenbad. Jag ser sammanträdesborden. Där det borde finnas starka röster för de äldre – finns det ingen som talar för deras sak. Därför ska vi kristdemokrater dit. För vi har varit de äldres röst. Vi är de äldres röst. Och när vi sitter i regeringen då kommer de äldre åter har en röst i Rosenbad.

    ***

    Och när vi talar om välfärdssveket så måste vi tala om LSS. Och hur den här regeringen lämnar funktionsnedsatta barn utan assistans.

    Jag tänker ofta på Eija som jag träffade i tidigare i vintras. När jag besökte familjen så möttes jag av två kärleksfulla föräldrar som tappat hoppet om välfärden. Dottern kan inte sitta själv – hon kan knappt röra sig.

    Båda föräldrarna är sjukskrivna. Pappan kan inte längre bära dottern själv, eftersom han slitit ut sig genom för många lyft. Mamman har så många gånger trott att hon kommer mista sin lilla dotter när Eija fått kraftiga krampanfall och ingen ambulans varit i närheten.

    När jag kommer hem till dem så är det jag som får lyfta Eija, för att hon ska kunna äta mellanmål tillsammans med oss. Eija och henne föräldrar har nekats den assistans de behöver. I början av året kontaktade de socialkontoret och frågade: ”Är det hit man ringer om man inte kan ta hand om sitt eget barn längre?”

    Beslutet att skära ner i assistansen finns med i Magdalena Anderssons budget. Och risken är stor att vi bara har sett början. För regeringens LSS-utredning tittar nu på att föreslå – att alla barn under 12 år ska förlora rätten till personlig assistans.

    Vänner – det står för mycket på spel för att vi ska förlora det här valet. Det står för mycket på spel för att vi ska låta de rödgröna fortsätta regera. Årets val handlar inte om penningvärdet – det handlar om människovärdet.

    ***

    Vad har hänt med det socialdemokratiska partiet? Inte ens bland nyliberaler hör man föreslag om att göra besparingar på barn i behov av assistans.

    Socialdemokraterna säger att de står för välfärden – men tittat på verkligheten. Vi befinner oss i en ond spiral. För varje månad som går blir situationen svårare.

    I veckan var Stefan Löfvén ute på en tredagarsresa i sjukvården. Man skulle kunnat tro att det är en förlåtelseresa – där han ber om ursäkt och tar ansvar.

    För inför förra valet så lovade Stefan Löfven en aktiv statlig medverkan för förbättrad sjukvård. Han lovade ökad tillgänlighet. Och han lovade att alla cancerpatienter skulle få vård inom fyra veckor.

    Men vad har hänt? Köerna har fördubblats. Cancerpatienter dör. Medans regeringen varit passiv!

    Och nu ställer Stefan Löfven ut samma löften som han redan svikit och hoppas väljarna inte ska märka. Men varför ska vi lita på honom nu?

    Stefan Löfven säger att nästa mandatperiod ska handla om sjukvården. Och därmed erkänner han – att för Socialdemokraterna har denna mandatperioden handlat om allt annat än sjukvården.

    Om fem år – om fem år – lovar Stefan Löfvén att sjukvården ska vara förstärkt. Detta är en klen tröst för de tiotusentals som fastnat i de rödgrönas köer.

    Sverige behöver en ny ledare. Sverige behöver ett välfärdslöfte man kan lita på.

    ***

    Vi kristdemokrater lovar inte allt till alla men vi håller vad vi lovar.

    Det är därför vi kristdemokrater är det parti som är mest kritiskt till slöseri. Och det får oss ibland att låta som nej-sägare.

    Nej till höjda bidrag. Nej till dyra byggsubventioner. Nej till miljöpartistiska gottepåsar – som skatterabatterade elcyklar och naturguider.

    Och nere i Bryssel säger Lars Adaktusson ifrån. Nej till nya EU-skatter. Och nej till fluff-fluff – som gratis tågluff för 18-åringar.

    Och runt om i landet säger vi nej. David Lega säger nej till hotellsatsningar vid Liseberg. Sara Skyttedal säger nej till lyxiga äventyrsbad i Linköping. Och Andreas Sturesson säger nej till dyra arenabyggen här i Jönköping.

    Vi är alliansens samvete när det kommer till hur skattekronorna används.

    Vi säger nej – för att senare kunna säga ja.

    Ja till nya äldreboenden. Ja till satsningar på sjukvården. Ja till assistans åt barn.

    ***

    Framför varje kristdemokrat som upprepar detta budskap kommer det stå en sosse och säga: ”Men ni vill ju sänka skatten”.

    Det är sant. Vi vill sänka skatten. Vi vill sänka skatten för pensionärer som allt för länge fått vänta på sin tur. För småbarnsfamiljer som halkat efter ekonomiskt. Och för de som är mest utsatta på arbetsmarknaden.

    Vi kan både sänka skatten och satsa på välfärden. Just för att vi prioriterar. För att vi inte lovar allt åt alla. För att vi genomför en grön skatteväxling. Och för vi vet att arbete bygger välfärden.

    *

    Det finns en gammal kokbok som innehåller ett pedagogiskt recept på kaningryta – steg för steg. Steg 1) Fånga en kanin.

    De rödgröna är så intresserade av hur vi fördelar grytan när den är klar – att de helt glömmer att det inte finns något att fördela om ingen först fångar kaninen.

    *

    Under alliansåren sänkte vi skatten. Det ska vi vara stolta över. Det ledde till fler jobb. Skatteintäkterna ökade med en femtedel. Pengar som gav fler läkare och fler sjuksköterskor. Inte bara i absoluta tal utan per invånare.

    För det finns inget att fördela om det inte först har skapats. Det finns inget att beskatta om ingen först gjort jobbet. Det finns inget välfärdslöfte utan en arbetslinje.

    ***

    Utanförskapet är ett enormt slöseri. Det är ett enormt slöseri med människor. Att få arbeta. Att få vara med och skapa. Det är en längtan som finns djupt inom oss.

    Experter pratar om arbetslöshetssjukan. Hur självförtroendet vissnar. Man tror inte man duger. Man tror inte man klarar någonting.

    Vi har platser idag i Sverige där det normala är att stå utanför. Där barn går upp varje morgon, tar på sig kläder och går till skolan men mamma och pappa sitter kvar i morgonrocken.

    Så planteras hopplöshet om ifrån en generation till en annan.

    Men det går att förändra. Vi kan se till så att vägen in i samhället är öppen för alla. Med språk och arbetsträning för nyanlända från dag ett. Fler yrkesutbildningar. Och fler enkla jobb. Det ska inte finnas några utanförskapsområden. Alla i Sverige förtjänar att få arbeta till 100% av sin förmåga.

    Vi får inte underskatta vikten av ett arbete. Men vi får inte heller tro att det är det enda som behövs för att bryta utanförskap.

    För ett samhälle binds samman av mer än kontrakt, regler och lagar. Det binds samman av människor som betraktar varandra – inte som främlingar – utan som grannar.

    När vi välkomnar människor på flykt. När vi erbjuder människor att skapa sig en fristad i vårt land så är det till sist detta steg vi alla måste ta. Att sluta vara främlingar inför vår nästa och börja bli grannar. För mig är det kärnan i begreppet integration. I Sverige ska vi leva med varandra – inte bredvid varandra.

    *

    Ett samhälle behöver en gemensam etik för att fungera och hålla samman. Faktum är att det blir viktigare ju mer pluralistiskt samhället är. Just för att hålla misstro och främlingsfientlighet i schack. Och för att människor ska kunna utveckla goda relationer.

    Alf Svensson uttryckte det så här: ”Precis som vi i Sverige talar om svenskan som modersmål kan vi givetvis tala om etiska värderingar som gäller i vårt land – utan att för den skull rangordna andra länder värdemässigt.

    Vare sig vi tillstår det eller ej förväntar vi också att medborgare ska omfatta dessa värderingar och värden och att vi tillsammans (…) ska försöka leva efter dessa etiska riktlinjer.”

    Den judisk-kristna etiken är Sveriges etiska modersmål. Detta arv är en oskiljaktig del av det svenska – och grunden för vår västerländska humanism. Den kristna människosynen är ett bärande skäl till västerlandets frihet och demokrati.

    Och det innebär att det finns vissa saker vi inte kan acceptera i vårt land. Månggifte och barnäktenskap är två exempel på detta. Bristande jämlikhet mellan män och kvinnor är ett annat.

    Och etik existerar inte i ett vakuum. Den ger avtryck också i kulturen. Den som i Sverige vägrar ta en kvinna eller man i hand skapar konflikt. För utifrån vårt kulturella språk är det att säga att den andra inte är en jämlik.

    När etik och när kultur hamnar i konflikt så måste det finnas ett gemensamt rättesnöre.

    I Tyskland pratar våra kristdemokratiska vänner om behovet av leitkultur. Man skulle löst kunna översätta det med den förenande kulturen. Eller om man så vill samhällets kulturella språk.

    Och efter de senaste årens stora asylmottagande sa Angela Merkel: ”När, om inte nu, ska vi inför oss själva bekräfta vår egen förenade kultur och berätta om den för andra – och därigenom övertyga andra.”

    Detta gäller även oss. I Sverige har vi länge varit dåliga på att tala om värderingarnas roll. När vi inte varit trygga i våra värderingar, då har det försvårat integrationen.

    *

    Svensk politik har inte tagit behovet av samhällsgemenskap på tillräckligt stort allvar. Jag tror det är för att man har förväntat sig att gemenskapen ska uppstå automatiskt. Det gör den inte.

    Är segregationen för stor – så sker ingen integration. Vi har människor som bott i decennier i vårt land som fortfarande lever som främlingar inför vår samhällsgemenskap. Ansvaret för det faller både på Sverige och på dem som sökt sig hit.

    Vi måste förändra signalerna vi skickar ut och det innebär att vi också måste förändra politiken.

    Du är välkommen till Sverige. Du är välkommen att skapa dig ett gott liv i friheten här.

    Men när du är här så måste du också anstränga dig att bli svensk. Du kan vara svensk-iranier, svensk-bosnier, svensk-polsk. Du får gärna bevara saker du finner viktiga ifrån ditt arv. Ta med dig det in i svenskheten. Men bli en del av Sverige.

    Och vi som bott här länge måste sluta dela upp oss i ”vi” och ”dem”. Vi måste bort ifrån att se på människor som andra och tredje generationens invandrare. Att man behandlas som att man ska stå utanför det svenska.

    Jag vill se ett Sverige som är öppet och välkomnande. Men ett sådant öppet samhälle är bara möjligt om vi också delar med oss av vårt etiska och kulturella modersmål.

    Sverige ska vara ett land där människor ifrån olika bakgrunder kan vara med och tillsammans skapa ett gott samhälle. Där frågan inte är var du kommer ifrån utan vart du ska.

    ***

    Goda värderingar är en avgörande tillgång för att skapa ett gott samhälle. Det underlättar inte bara integrationen det är nödvändigt i hela samhället.

    Och det är en av de stora mysterierna att de rödgröna inte tycks förstå att goda värderingar är som växterna i en vacker trädgård. Om de inte vårdas så kommer de förtvina.

    När egenansvar, tillit, driftighet och gemenskap förlorar sin betydelse – då växer annat i dess ställe. Bristande självkontroll. Egoism.

    Ingen blir kriminell av att vara fattig men det finns en moralisk fattigdom som föder kriminalitet.

    Vi behöver 10 000 fler poliser. Vi behöver stoppa flykten ifrån yrket. När man ringer polisen – så ska man vara säker på att polisen kommer. Du ska kunna lita på polisen.

    Men det bästa sättet att bekämpa brott på det är att förebygga brott. Det är att bygga upp goda värderingar.

    Professor Per-Olof Wikström följde 700 engelska ungdomar under deras uppväxt i en nu prisbelönt studie. Han undrade varför vissa begår brott men inte andra. Slutsatsen? Jag citerar: ”Vissa ungdomar är nästan immuna mot att begå brott, därför att det har en stark moral och stor självkontroll. Det hänger samman med uppväxt och skola”.

    Därför är det inte oviktigt vilka regler vi har i skolan. Att komma i tid handlar om att visa respekt för andra, men också om att lära sig självkontroll. Att låta telefonen vara handlar om att fokus bör vara på läraren, men det handlar också om självkontroll.

    Vi kan pressa tillbaka brottsligheten. Vi ska pressa tillbaka brottsligheten. Med fler poliser för tryggare gator. Och starka familjer som lär ut skillnaden på rätt och fel.

    För när det kommer till att föra vidare goda värderingar så är familjen oersättlig. För familjen har ett hemligt vapen: Den kravlösa kärlekens kraftfält.

    Denna kärlek drar barn till sina föräldrar. De vill vara hos sina föräldrar. De vill vara som sina föräldrar. Ingen tror på sin mamma och sin pappa som ett litet barn.

    *

    Är det något vårt samhälle behöver så är det mer tid för barnen. Det är familjen som gör att våra samhällen fungerar. Som med kravlös kärlek och kärleksfulla krav fostrar nästa generation till att respektera sig själva och respektera andra.

    Alla politiska partier borde tävla med förslag som stärker familjen!

    Men nej. De rödgröna tycks betrakta familjen som ett problem som måste lösas snarare än en resurs som behöver stärkas. När senast hördes Stefan Löfven säga ett gott ord om familjen?

    Samma rödgröna regering som lämnar sjukvården vind för våg vill därför detaljstyra och kvotera den så problematiska familjen.

    Vi säger inför en flexibel föräldraförsäkring – utan kvotering – så familjer hittar en lösning som passar dem. De rödgröna tycker att familjer ska anpassa sig efter deras lösningar.

    Vi säger: sänk skatten för en typisk barnfamilj med 1000 kr i månaden. Familjer vet själva var pengarna bäst gör nytta. De säger: Ni får subventioner om ni gör som vi vill.

    Vi tycker att familjer ska få mer att säga till om själva. De tycker att familjer redan idag har för mycket frihet.

    De rödgröna tror inte föräldrar vet vad som är bäst för deras barn. Vi kristdemokrater litar på Sveriges föräldrar. Mammor och pappor vet bättre än Stefan Löfven och Gustav Fridolin.

    ***

    Vänner, det politiska landskapet just nu är lite snårigt. Och många väljare undrar vad en röst på de olika partierna innebär.

    Svara dem då att en röst på Kristdemokraterna är en röst för förändring. Vi kommer rösta för att avsätta Stefan Löfven. Vi kommer rösta för Ulf Kristersson som ny statsminister. Vi räds inte att ta ansvar.

    Vi kristdemokrater är garanten för förändring. Vi har varit det under den här mandatperioden. Vi kommer vara det under nästa.

    Det var vi som rev upp Decemberöverenskommelsen.

    Det var vi som drev på för en gemensam alliansbudget.

    Det var vi som grävde i och utkrävde ansvar för säkerhetsskandalen i Transportsstyrelsen.

    Och på valnatten – när andra kan börja bli darriga – då kommer vi fortsatt stå för förändring. Alliansen ska regera.

    **

    Politik är inte ett spel. Det handlar inte om vem som tar vem. Det handlar om att göra skillnad på riktigt. Det är nu det avgörs.

    Min uppmaning till er i denna sal: Väck Kd-rebellen till liv.

    Den rebell som kämpat på frontlinjen för familjers frihet. Även när det varit en man mot tio.

    Rebellen som krävde – och lyckades – kriminalisera barnpornografi. När andra trasslade in sig i absurditer om tryckfrihet.

    Rebellen som fick igenom avdragsrätt för gåvor. Och lät budkavlen gå för att få ett slut på den orättvisa fastighetsskatten.

    Väck den rebellen till liv. För när väljarna får reda på vilken politik vi står för – då ökar vårt stöd. Det är för att vi erbjuder någonting bättre. Kloka prioriteringar grundade i goda värderingar.

    Jag vet att vi kan återupprätta välfärdslöftet. Så att det finns en bädd åt alla sjuka. En hand för alla de som behöver omsorg. Och en samhällsgemenskap som inte lämnar någon utanför.

    Väck Kd-rebellen till liv. Och skapa förändring. För du ska kunna lita på Sverige. Tack!