• Vård och omsorg

    Svensk hälso- och sjukvård och äldreomsorg har sedan våren 2020 upplevt en mycket svår tid på grund av coronapandemin och personalens fantastiska insatser kan inte nog betonas. Den statliga Coronakommissionen anger i sin rapport från den 29 oktober 2021 att det är vårdpersonalen som får godkänt. Alla övriga har mycket att förbättra och får inte godkänt.

    Pandemin och effekter av densamma är inte över utan kan pågå en lång tid framöver. Därför behövs mer resurser till vården och omsorgen, men det finns även ett stort reformbehov och ett behov av att ta itu med den uppskjutna vården.  Åtgärder behövs för att vi fortsatt ska kunna ha en god hälso- och sjukvård och en omsorg av god kvalitet.

    Kristdemokraterna föreslår:

    Nationell vårdförmedling för att hantera vårdskulden
    Under pandemin har vårdköerna ökat väldigt mycket på grund av den uppskjutna vården. Men redan innan pandemin hade vi patienter som väntat mer än de 90 dagar som vårdgarantin anger, dvs patienter som väntat olagligt länge. En vårdpolitik värd namnet bör därför ha fokus på att beta av köerna. Stora resurser krävs, men fler åtgärder behövs. Kristdemokraterna föreslår att en nationell vårdförmedling upprättas för att nyttja all tillgänglig vårdkapacitet i landet för att minska vårdköerna. Många patienter får idag vänta på vård därför att deras egen region har för lite personal, utrustning eller liknande samtidigt som ledig kapacitet kan finnas i en annan region. Kristdemokraterna föreslår att den som har väntat mer än 90 dagar på operation eller på specialistvård ges möjlighet att använda denna kapacitet. Staten ska i ett samarbete med SKR upprätta en databas för den nationella vårdförmedlingen där tillgänglig kapacitet synliggörs för patienterna. Vi anslår 4 miljarder kronor 2022 och 2,1 miljarder kronor 2023 till den nationella vårdförmedlingen.

    Fler vårdplatser
    Sverige har för få vårdplatser. Överbeläggningar har på många håll blivit ett naturligt tillstånd och leder till patientrisker och dålig arbetsmiljö för personalen. Den utvecklingen måste vändas. Vi vill öka antalet vårdplatser genom ett statligt tillskott, en prestationsbaserad ersättning, när sjukhusen klarar målet om maximalt 90% beläggning i genomsnitt. Oftast är det fler sjuksköterskor som behövs för att kunna öppna fler vårdplatser. Det innebär att ersättningen för tillräckligt antal vårdplatser behöver i stor utsträckning användas för att minska kompetensbristen och bli en attraktiv arbetsgivare.

    Kraftigt stärkt vårdgaranti och permanent nationell vårdförmedling på sikt
    Det är naturligt att vårdköerna vuxit nu under pandemin. Men när vården längre fram kan återgå till en mer normal situation, är det viktigt att tiderna för när människor ska få vård återigen hålls inom beslutad vårdgaranti efter den medicinska bedömningen är gjord. Vi anser att vårdgarantin på längre sikt bör skärpas kraftigt genom att väntetiden till specialistbesök kortas från 90 till 30 dagar och väntetiden för operation eller behandling även den kortas till högst 30 dagar från medicinskt beslut. Den totala maximala väntetiden inom vårdgarantin skulle därmed nästan halveras, från dagens 183 dagar till 63 dagar. Vidare måste vårdgarantin utvecklas så att hela förloppet för patienten omfattas.

    Staten bör även ta ansvar för att stärka patienternas kunskap om sina rättigheter samt för att upprätta en permanent nationell, huvudsakligen digital, vårdförmedling. Vårdförmedlingen kan exempelvis hanteras av e-hälsomyndigheten och ska sammanställa ledig vårdkapacitet samt hjälpa patienter att hitta den vård de behöver med kortas möjliga väntetid.

    Statligt ansvar för sjukvården
    Det som redan var uppenbart innan pandemin har med den synliggjorts ytterligare vad gäller problematiken med att 21 självstyrande regioner ansvarar för vården. Svårigheten i att organisera sig under en kris, personalbrist, ojämlikheten i vården, bristen på skyddsutrustning och intensivvårdsplatser. Detta har varje region behövt hantera separat i många delar. Därtill vet vi sedan tidigare att den medicinska kvaliteten och chansen att överleva till exempel svåra cancerdiagnoser skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Vi föreslår att staten får huvudansvar för sjukvården så att en högkvalitativ, effektiv och jämlik vård kan ges på lika villkor till hela befolkningen.

    Hemsjukvård
    Mer hälso- och sjukvård behövs i den vård som ges till personer i det ordinära boendet. Framförallt hemsjukvård och andra former av vård utanför sjukhus behöver finnas i högre utsträckning än idag. Att multisjuka patienter kan vårdas i hemmet i större utsträckning istället för sjukhus är ibland en bra lösning. Vi vill därför se förstärkt möjlighet till hemmonitorering liksom förstärkta mobila sjukvårdsenheter, som på ett enkelt sätt kan komma till patienten för att ge vård i hemmet.

    Fast läkarkontakt och listtak
    Vi anser att alla ska ha rätt till en fast läkarkontakt på en namngiven läkare. Många patienter träffar inte samma läkare inom primärvården, dessutom brister samordningen mellan vård och omsorg framför allt för tre patientgrupper: multisjuka personer med begränsad förmåga att själva söka vård, personer med psykisk ohälsa och personer i riskzonen att utveckla eller förvärra en kronisk sjukdom. Vi menar att det är nödvändigt att kunna bygga en relation mellan patient och en namngiven vårdkontakt. Genom kontinuitet kan patientrisker minimeras och en god, säker vård möjliggöras. Vi tycker också att det bör finnas möjlighet att sätta tak för antalet patienter på en enskild vårdcentral liksom för den enskilde distriktsläkaren. Genom ett tak för hur många som kan lista sig blir det möjligt för vårdteamet att utföra sitt uppdrag på ett hållbart sätt.

     Reformera kömiljarden
    Kristdemokraterna var under Alliansregeringen drivande i genomförandet av en rad viktiga satsningar för att minska köerna, såsom kömiljarden och stärkt vårdgaranti. Köerna växte sedan mellan 2014-2019. Under pandemin har köerna vuxit alltmer. När den planerade vården nu återigen satts igång, finns ett behov av att öka möjligheten för att människor ska få vård i tid. Långa vårdköer innebär ett stort lidande, långa sjukskrivningar, sjukdomar som förvärras och minskad överlevnadschans. Vänsterregeringen avskaffade kömiljarden, men när den sedan återinfördes med KD/M-budgeten 2019 var det ett steg i rätt riktning. Vi vill reformera kömiljarden på så sätt att risken för undanträngning undviks.

    Rädda LSS
    LSS är den största frihetsreformen för personer med funktionsnedsättning. Nedmonteringen inom LSS och assistansersättningen måste upphöra. Det är i dag mycket svårt att få beviljad assistansersättning första gången en person ansöker och många har blivit av med sin assistans eller fått kraftig nedskärning av antalet timmar. Konsekvensen av borttagen assistans kan vara förödande för den enskilde och påverkar samhällsekonomin negativt. Vi fortsätter avsätta resurser och sätta press på regeringen för att se till att alla som behöver assistans ska få det, i den omfattning de behöver för att kunna leva sitt liv fullt utifrån sina förutsättningar.

    Återinför patientansvarig läkare
    Samordningen av vården brister för framför allt tre patientgrupper: de med flera kroniska sjukdomar, de med psykisk ohälsa och de i riskzonen för att utveckla eller förvärra en kronisk sjukdom. Vi vill därför återinföra begreppet patientansvarig läkare – en läkare som är fullt insatt i den enskilda patientens sjukdomsbild och kan planera och koordinera de bästa vårdinsatserna utifrån den enskilda patientens behov. Den kontinuitet och trygghet som denna fasta läkarkontakt kan ge är viktigt framförallt för de patienter som har omfattande, allvarliga eller långvariga vårdbehov.

    Förbättrad förlossningsvård
    Skillnaderna i vård och vårdresultat skiljer sig åt i olika delar av landet, bland annat i antalet förlossningsskador. Tiden från förlossning till hemgång är på många håll kort samtidigt som bara ett av tre sjukhus alltid erbjuder en uppföljning efter förlossningen. Bristningar, komplikationer, psykisk ohälsa eller amningsproblem riskerar därmed att inte upptäckas i tid. De stora bristerna i förlossnings- och eftervården är påtagliga ur både patientperspektiv och jämställdhetsperspektiv. Vi föreslår därför flera åtgärder för en stärkt förlossnings- och eftervård: kompetenscentrum och nationella mål för förlossnings- och eftervården, ökad bemanning inom förlossnings- och neonatalvården, ett barnmorsketeam genom hela vårdkedjan, hembesök av barnmorska för eftervård. Vi föreslår även bl.a. att en ”mamma-rehab-check” införs, att fler barnmorskor ska utbildas och att sjuksköterskor ska kunna vidareutbilda sig till barnmorskor med bibehållen lön.

    Barns och ungas ohälsa under pandemin
    Under den pågående pandemin har inte bara risken för smitta som skapat oro bland barn och unga. Omständigheter som social isolering, risk för arbetslöshet, ekonomiska problem, missbruksproblematik och hög stress- och konfliktnivå inom familjen ökar risken för barn att fara illa och utsättas för våld i hemmet, enligt BRIS. Kristdemokraterna har presenterat flera förslag för att stödja barn i utsatta familjer och för att stödja föräldrar i sitt föräldraskap. Vi vill bland annat skapa en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård, stärka elevhälsa och att det ska vara obligatoriskt för kommunerna att erbjuda föräldrastödsprogram.