• Vård och omsorg

    Svensk sjukvård och äldreomsorg har under våren upplevt de mest kritiska månaderna någonsin på grund av coronapandemin. Tack vare personalens heroiska insatser och en mobilisering av resurser har svensk sjukvård hittills kunnat klara vårdplatser och tillströmning av patienter. Men det finns ett stort reformbehov och ett behov av att ta itu med den vårdskuld som nu upparbetas. Åtgärder behövs för att vi fortsatt ska kunna ha en god sjukvård och en kvalitativ omsorg.

    Kristdemokraterna föreslår:

    5 miljarder extra till välfärden
    Varsel måste undvikas i möjligaste mån inom välfärdssektorn dels för att säkra verksamheten i sig och dels för att så långt som möjligt hålla tillbaka arbetslösheten. Kristdemokraterna föreslår därför att statsbidragen till kommunsektorn höjs med ytterligare 5 miljarder 2020.
    Timanställningar till fasta anställningar
    Omvandling av timanställningar till fasta anställningar i äldreomsorgen måste göras så att fler blir fast anställda. Inom äldreomsorgen vill vi temporärt stimulera att timanställda får tillsvidareanställning genom en bonus till de arbetsgivare som väljer att omvandla till tillsvidareanställningar. Det ger även mer stadga åt äldreomsorgen som verksamhet och ökad trygghet för de som får fasta jobb.

    Förslag för fler anställda till vården
    • Uppmana personer med rätt kompetens att anmäla sig frivilligt för att under en begränsad period återvända och arbeta inom vården.

    • Stimulanser införs för de personer som temporärt går från andra jobb till sjukvården eller äldreomsorgen. Detta för att ge befintlig personal andrum och öka möjligheterna för vila och ledighet inte minst under sommarmånaderna.

    • Ge erbjudande till företag som har anställda med vårdkompetens eller liknande att, under en begränsad period, göra en insats och arbeta inom vården. Ger good-will till företaget, och ersättning från staten, samt mer pengar till arbetstagaren.

    • Ge Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med regionerna administrera anmälningar och matcha med där behovet är som störst.

    • Den arbetsgivare som lånar ut personal blir ersatt till 120% av den minskade lönekostnaden och får därmed incitament att låna ut sin personal. Det kan vara 100% dvs heltid. Staten åtar sig att betala den delen av lönekostnaden. Kravet är att den anställde arbetar på en vårdinrättning i minst lika hög grad. Arbetstagaren erhåller 80% av den gamla lönen från det reguljära arbetet. Det blir alltså möjligt för personer att under den närmaste tiden tjäna upp till 1,8 inkomster. Åttio procent av den ursprungliga lönen betalas av staten. Den andra, heltidslönen, betalas av den temporära arbetsgivaren. Kravet är att arbetstagaren är medicinskt utbildad och att den arbetsgivare man temporärt går till är en vårdgivare. Den anställde måste vara fast anställd hos den ursprungliga arbetsgivaren sedan 1 januari 2020.

    Statligt ansvar för sjukvården
    Pandemin synliggör problematiken med att 21 olika regioner ansvarar för vården. Svårigheten i att organisera sig under en kris, personalbrist, ojämlikheten i vården, bristen på skyddsutrustning och intensivvårdsplatser. Detta har varje region behövt hantera separat i många delar. Därtill vet vi sedan tidigare att den medicinska kvaliteten och chansen att överleva till exempel svåra cancerdiagnoser skiljer sig åt beroende på boplats. Vi föreslår att staten får huvudansvar för sjukvården så att alla får tillgång till en högkvalitativ, effektiv och jämlik vård.

    Hemsjukvård
    Mer hälso- och sjukvård behövs i den vård som ges till personer i det ordinära boendet. Framförallt hemsjukvård och andra former av vård utanför sjukhus behöver finnas i högre utsträckning. Att äldre multisjuka patienter kan vårdas i hemmet i större utsträckning istället för sjukhus är en bra lösning alla dagar, men i synnerhet under den pågående krisen. Vi vill därför se förstärkt hemmonitorering liksom men även förstärkta mobila sjukvårdsenheter, som på ett enkelt sätt kan komma till patienten för att ge vård i hemmet.

    Stöd för särskilt utsatta grupper
    De personer som har drabbats allvarligast av covid-19 har varit personer över 70 år och med underliggande sjukdom, men det finns även andra riskgrupper. Det är viktigt att personer i riskgrupper kan vara hemma för att undvika smitta. Därför ser Kristdemokraterna fram emot det kommande förslaget att personer i arbetsför ålder som är särskilt sårbara, eller delar hushållsgemenskap med sårbara personer, ska kunna avstå arbete med ersättning genom socialförsäkringssystemet.

    Övriga förslag gällande hälso- och sjukvården
    Många av våra primära förslag i nuläget (som syns ovan) handlar på kort eller längre sikt om covid-19 och pandemins effekter på vården, omsorgen och samhället i stort. Det är emellertid viktigt att i hanteringen av den vårdskuld som nu byggs upp, återkomma till våra tidigare förslag rörande bl.a. vårdköer, tillgänglighet, vårdplatsgaranti, fortsatta satsningar på cancervården och en förbättrad förlossningsvård. Detta är viktiga frågor för Kristdemokraterna och för hälso- och sjukvården i Sverige, vi listar därför dessa nedan:

    Fast läkarkontakt och listtak
    Vi anser att alla ska ha rätt till en fast läkarkontakt. Många patienter träffar inte samma läkare inom primärvården, dessutom brister samordningen mellan vård och omsorg framför allt för tre patientgrupper: multisjuka personer med begränsad förmåga att själva söka vård, personer med psykisk ohälsa och personer i riskzonen att utveckla eller förvärra en kronisk sjukdom. Vi menar att det är nödvändigt att kunna bygga en relation mellan patient och vårdkontakten. Genom kontinuitet kan patientrisker minimeras och en god, säker vård möjliggöras. Vi tycker också att det borde finnas möjlighet att sätta tak för antalet patienter på en enskild vårdcentral. Genom ett tak för hur många som kan lista sig blir det möjligt för vårdteamet att utföra sitt uppdrag på ett hållbart sätt.

    Reformera kömiljarden
    Vårdköerna ökade drastiskt 2014 till 2019 och antalet patienter som får en operation i tid har sjunkit. Under coronapandemin har vårdskulden vuxit alltmer, och köerna därmed likaså. När den planerade vården nu återigen sätts igång, finns ett behov av att öka möjligheten för att människor ska få vård i tid. Långa vårdköer innebär ett stort lidande, långa sjukskrivningar, sjukdomar som förvärras och minskad överlevnadschans. Vänsterregeringen avskaffade kömiljarden, men när den sedan återinfördes med KD/M-budgeten 2019 var det ett steg i rätt riktning. Vi vill kapa vårdköerna och reformera kömiljarden, för att undvika undanträngning.

    Stärkt vårdgaranti
    Det är naturligt att vårdköerna vuxit nu under pandemin. Men när vården sätts igång och arbetet för att arbeta av vårdskulden, är det viktigt att tiderna för när människor ska få vård återigen hålls. Vi vill skärpa vårdgarantin. Alla ska ha rätt att inom 24 timmar träffa den inom primärvården som kan möta vårdbehovet. Vi vill även införa en yttre tidsgräns på 120 dagar som omfattar hela vårdkedjan. Det innebär att från första kontakt, specialistbedömning, provtagning m.m. till genomförd åtgärd eller operation ska det gå maximalt 120 dagar.

    Rädda LSS
    LSS är den största frihetsreformen för personer med funktionsnedsättning. Nedskärningar inom LSS och assistansersättningen måste upphöra. Besparingar ska inte göras på de personer som är mest i behov av stöd. Det är i dag mycket svårt att få beviljad assistansersättning första gången en person ansöker och många har blivit av med sin assistans eller fått kraftig nedskärning på antalet timmar. För många trasas livet sönder när de blir av med sin assistans. Vi fortsätter avsätta resurser och sätta press på regeringen för att se till att alla som behöver assistans ska få det, i den omfattning de behöver för att kunna leva sitt liv fullt utifrån sina förutsättningar.

    Fler vårdplatser
    Överbeläggningar leder ofta till att patienter vårdas på fel avdelning. Vi vill införa en vårdplatsgaranti för att sjukhusen ska klara belastningstoppar och så att alla får plats på rätt vårdavdelning. Vi föreslår att landstingen får en prestationsbaserad ersättning när de klarar målet om maximalt 90% beläggning i genomsnitt varje månad. Oftast är det fler sjuksköterskor som behövs för att kunna öppna fler vårdplatser. Det innebär att ersättningen för tillräckligt antal vårdplatser behöver i stor utsträckning användas för att minska kompetensbristen och bli en attraktiv arbetsgivare.

    Äldreboendegaranti och äldreboendemiljard
    Många äldre vill bo kvar i sitt hem så länge som möjligt. Samtidigt finns det en stor grupp äldre som känner att de behöver en annan boendeform men som nekas en plats. Biståndsbedömningarna har blivit hårdare. Vi vill därför införa en äldreboendegaranti där varje person över 85 år har en lagstadgad rätt att få en plats på ett äldreboende när och om de så vill. Vi vill dessutom införa en äldreboendemiljard för att få fram fler äldreboendeplatser.

    Återinför patientansvarig läkare
    Samordningen av vården brister för framför allt tre patientgrupper: de med flera kroniska sjukdomar, de med psykisk ohälsa och de i riskzonen för att utveckla eller förvärra en kronisk sjukdom. Vi vill därför återinföra begreppet patientansvarig läkare – en läkare som är fullt insatt i den enskilda patientens sjukdomsbild och kan planera och koordinera de bästa vårdinsatserna utifrån den enskilda patientens behov. Den kontinuitet och trygghet som denna fasta läkarkontakt kan ge är viktigt framförallt för de patienter som har omfattande, allvarliga eller långvariga vårdbehov.

    Barns och ungas ohälsa under coronapandemin
    Under den pågående pandemin är det inte bara risken för smitta som skapar oro bland barn och unga. Omständigheter som social isolering, risk för arbetslöshet, ekonomiska problem, missbruksproblematik och hög stress- och konfliktnivå inom familjen ökar risken för barn att fara illa och utsättas för våld i hemmet, enligt BRIS. Kristdemokraterna har tidigare presenterat flera förslag för att stödja barn i utsatta familjer och för att stödja föräldrar i sitt föräldraskap. Vi vill bland annat skapa en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård, stärka elevhälsa och att kommunerna ska erbjuda obligatoriska föräldrastödsprogram. I den akuta situationen med coronapandemin vill vi även ge mer pengar till Bris så att de snarast möjligt ska kunna utöka sina telefontider.

    Ökad trygghet inom hemtjänsten
    Många äldre känner otrygghet när det ständigt kommer nya personer från hemtjänsten. En jämförelse mellan kommunerna visar att de äldre får besök av allt från fyra till 26 olika personer från hemtjänsten under en 14-dagarsperiod. Rikssnittet ligger på 15 personer. Vi anser att goda relationer och tillit mellan hemtjänstpersonal och den äldre är en förutsättning för att skapa, trygghet, god livskvalitet och livsglädje. Stödet uppgår till 2 miljarder kronor årligen för kommunernas arbete med att minska delade turer, förbättrad personalkontinuitet, god medarbetarnöjdhet och delaktighet, samt avlastning för cheferna.

    Hemtagningsteam
    Samordningen mellan kommuner och landsting brister ofta vid hemgång från sjukhusvistelse vilket leder till ökad oro hos patienten och dess anhöriga. Vi vill införa hemtagningsteam där personal som är känd av patienten närvarar under hela kedjan från planering av hemgången till start av rehabilitering och etablerad kontakt med eventuell hemtjänst och primärvård. Vid hemkomsten säkerställs att det finns mat och läkemedel för de första dagarna. Vi tror att den trygghet och goda omsorg som hemtagningsteamet ger kan minska risken för upprepad sjukhusvård och mer omfattande omvårdnadsinsatser.