• Vård och omsorg

    Svensk hälso- och sjukvård och äldreomsorg har sedan våren upplevt några av de mest kritiska månaderna någonsin på grund av corona-pandemin. Tack vare personalens heroiska insatser och en mobilisering av resurser har svensk sjukvård hittills kunnat klara vårdplatser och tillströmning av patienter. Pandemin är likväl inte över utan kan pågå en lång tid framöver. Därför behövs mer resurser till vården och omsorgen, men det finns även ett stort reformbehov och ett behov av att ta itu med den vårdskuld som nu upparbetats. Åtgärder behövs för att vi fortsatt ska kunna ha en god sjukvård och en kvalitativ omsorg.

    Kristdemokraterna föreslår:

    Nationell vårdförmedling för att hantera vårdskulden
    Under corona-krisen har Sverige byggt upp en gigantisk vårdskuld. 157 968 människor hade i augusti väntat mer än 90 dagar på att få den sjukvård de behöver. Redan innan pandemin var det dock olagligt långa vårdköer. En vårdpolitik värd namnet bör därför ha fokus på att beta av vårdskulden. Stora resurser krävs, men mer behövs. Kristdemokraterna föreslår att en nationell vårdförmedling upprättas för att nyttja all tillgänglig vårdkapacitet i landet för att minska vårdskulden. Många patienter får idag vänta på vård därför att deras egen region har för lite personal, utrustning eller liknande samtidigt som ledig kapacitet kan finnas i en annan region. Kristdemokraternas förslag innebär att den som har väntat mer än 90 dagar på operation eller mer än 90 dagar på specialistvård ges möjlighet att använda denna kapacitet. Staten ska i ett samarbete med SKR upprätta en databas för den nationella vårdförmedlingen där tillgänglig kapacitet synliggörs för patienterna. Vi anslår 4 miljarder för att minska vårdskulden, varav 2 miljarder går till vårdförmedlingen.

    Kraftigt stärkt vårdgaranti och permanent nationell vårdförmedling på sikt
    Det är naturligt att vårdköerna vuxit nu under pandemin. Men när vården längre fram kan återgå till en mer normal situation, är det viktigt att tiderna för när människor ska få vård återigen hålls beslutad vårdgaranti efter den medicinska bedömningen är gjord. Vi anser att vårdgarantin på längre sikt bör skärpas kraftigt genom att väntetiden till specialistbesök kortas från 90 till 30 dagar och väntetiden för operation eller behandling även den kortas till högst 30 dagar från medicinskt beslut. Den totala maximala väntetiden inom vårdgarantin skulle därmed nästan halveras, från dagens 183 dagar till 63 dagar. Vidare måste vårdgarantin utvecklas så att hela förloppet för patienten omfattas.

    Staten bör även ta ansvar för att stärka patienternas kunskap om sina rättigheter samt för att upprätta en permanent nationell, huvudsakligen digital, vårdförmedling. Vårdförmedlingen kan exempelvis hanteras av e-hälsomyndigheten och ska sammanställa ledig vårdkapacitet samt hjälpa patienter att hitta den vård de behöver med kortas möjliga väntetid.

    Fler utbildningsplatser för vårdyrken
    Den stora bristen på utbildade läkare, sjuksköterskor och barnmorskor leder till mindre tillgänglighet i vården. Därför anslår vi resurser till nya utbildningsplatser för dessa yrkeskategorier med 100 miljoner kronor 2021, 200 miljoner kronor 2022 och 300 miljoner kronor för 2023.

    Statligt ansvar för sjukvården
    Pandemin synliggör problematiken med att 21 olika regioner ansvarar för vården. Svårigheten i att organisera sig under en kris, personalbrist, ojämlikheten i vården, bristen på skyddsutrustning och intensivvårdsplatser. Detta har varje region behövt hantera separat i många delar. Därtill vet vi sedan tidigare att den medicinska kvaliteten och chansen att överleva till exempel svåra cancerdiagnoser skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Vi föreslår att staten får huvudansvar för sjukvården så att en högkvalitativ, effektiv och jämlik vård kan ges på lika villkor till hela befolkningen.

    Hemsjukvård
    Mer hälso- och sjukvård behövs i den vård som ges till personer i det ordinära boendet. Framförallt hemsjukvård och andra former av vård utanför sjukhus behöver finnas i högre utsträckning. Att multisjuka patienter kan vårdas i hemmet i större utsträckning istället för sjukhus är ibland en bra lösning. Vi vill därför se förstärkt möjlighet till hemmonitorering liksom förstärkta mobila sjukvårdsenheter, som på ett enkelt sätt kan komma till patienten för att ge vård i hemmet.

    Stöd för särskilt utsatta grupper
    Det är viktigt att personer i riskgrupper om möjligt arbetar hemifrån. Men om det inte är möjligt ska man kunna avstå arbete och vara hemma och undvika smitta från covid-19 med hjälp av en ersättning. Kristdemokraterna medverkade till att en ersättning finns till extra sårbara grupper genom riksdagsbeslut den 16 april, tyvärr har regeringen därefter handlagt frågan långsamt. Den första omgången som gällde från den 1 juli öppnades för ansökan först i slutet av augusti. Regeringen har beslutat att förlänga ersättningen till den sista december. Vi anser att ersättningen ska finnas kvar till dess vaccin kan erbjudas till riskgrupper. Vi fortsätter driva denna fråga i riksdagen.

    Övriga förslag gällande hälso- och sjukvården
    Många av våra primära förslag i nuläget (som syns ovan) handlar på kort eller längre sikt om covid-19 och pandemins effekter på vården, omsorgen och samhället i stort. Det är emellertid viktigt att i hanteringen av den vårdskuld som nu byggs upp, återkomma till våra tidigare förslag rörande bl.a. kompetensbristen, vårdköer, tillgänglighet, vårdplatsgaranti, fortsatta satsningar på cancervården och en förbättrad förlossningsvård. Detta är viktiga frågor för Kristdemokraterna och för hälso- och sjukvården i Sverige, vi listar därför dessa nedan:

    Fast läkarkontakt och listtak
    Vi anser att alla ska ha rätt till en fast läkarkontakt. Många patienter träffar inte samma läkare inom primärvården, dessutom brister samordningen mellan vård och omsorg framför allt för tre patientgrupper: multisjuka personer med begränsad förmåga att själva söka vård, personer med psykisk ohälsa och personer i riskzonen att utveckla eller förvärra en kronisk sjukdom. Vi menar att det är nödvändigt att kunna bygga en relation mellan patient och en namngiven vårdkontakt. Genom kontinuitet kan patientrisker minimeras och en god, säker vård möjliggöras. Vi tycker också att det bör finnas möjlighet att sätta tak för antalet patienter på en enskild vårdcentral liksom för den enskilde distriktsläkaren. Genom ett tak för hur många som kan lista sig blir det möjligt för vårdteamet att utföra sitt uppdrag på ett hållbart sätt.

    Reformera kömiljarden
    Kristdemokraterna var under Alliansregeringen drivande i genomförandet av en rad viktiga satsningar för att minska köerna, såsom kömiljarden och stärkt vårdgaranti. Köerna växte sedan mellan 2014-2019. Under pandemin har vårdskulden vuxit alltmer, och köerna därmed likaså. När den planerade vården nu återigen satts igång, finns ett behov av att öka möjligheten för att människor ska få vård i tid. Långa vårdköer innebär ett stort lidande, långa sjukskrivningar, sjukdomar som förvärras och minskad överlevnadschans. Vänsterregeringen avskaffade kömiljarden, men när den sedan återinfördes med KD/M-budgeten 2019 var det ett steg i rätt riktning. Vi vill kapa vårdköerna och reformera kömiljarden på så sätt att risken för undanträngning undviks.

    Rädda LSS
    LSS är den största frihetsreformen för personer med funktionsnedsättning. Nedmonteringen inom LSS och assistansersättningen måste upphöra. Det är i dag mycket svårt att få beviljad assistansersättning första gången en person ansöker och många har blivit av med sin assistans eller fått kraftig nedskärning av antalet timmar. Konsekvensen av borttagen assistans kan vara förödande för den enskilde och påverkar samhällsekonomin negativt. Vi fortsätter avsätta resurser och sätta press på regeringen för att se till att alla som behöver assistans ska få det, i den omfattning de behöver för att kunna leva sitt liv fullt utifrån sina förutsättningar.

    Fler vårdplatser
    Överbeläggningar leder ofta till att patienter vårdas på fel avdelning. Vi vill införa en vårdplatsgaranti för att sjukhusen ska klara belastningstoppar och så att alla får plats på rätt vårdavdelning. Vi föreslår att regionerna får en prestationsbaserad ersättning när de klarar målet om maximalt 90% beläggning i genomsnitt varje månad. Oftast är det fler sjuksköterskor som behövs för att kunna öppna fler vårdplatser. Det innebär att ersättningen för tillräckligt antal vårdplatser behöver i stor utsträckning användas för att minska kompetensbristen och bli en attraktiv arbetsgivare.

    Äldreboendegaranti och investeringsstöd för fler bostäder
    Många äldre vill bo kvar i sitt hem så länge som möjligt. Samtidigt finns det en stor grupp äldre som känner att de behöver en annan boendeform men som nekas en plats. Biståndsbedömningarna har blivit hårdare. Vi vill därför införa en äldreboendegaranti där varje person över 85 år har en lagstadgad rätt att få en plats på ett äldreboende när och om de så vill. Vi föreslår 500 miljoner kronor per år för en prestationsbaserad ersättning till de kommuner som kan korta köerna och lyckas anvisa en plats inom 3 månader. Vi föreslår också ett investeringsstöd för att få fram fler äldreboendeplatser om 2 miljarder kronor 2021, 1 miljard 2022 och 500 miljoner kronor 2023.

    Återinför patientansvarig läkare
    Samordningen av vården brister för framför allt tre patientgrupper: de med flera kroniska sjukdomar, de med psykisk ohälsa och de i riskzonen för att utveckla eller förvärra en kronisk sjukdom. Vi vill därför återinföra begreppet patientansvarig läkare – en läkare som är fullt insatt i den enskilda patientens sjukdomsbild och kan planera och koordinera de bästa vårdinsatserna utifrån den enskilda patientens behov. Den kontinuitet och trygghet som denna fasta läkarkontakt kan ge är viktigt framförallt för de patienter som har omfattande, allvarliga eller långvariga vårdbehov.

    Förbättrad förlossningsvård
    Skillnaderna i vård och vårdresultat skiljer sig åt i olika delar av landet, bland annat i antalet förlossningsskador. Tiden från förlossning till hemgång är på många håll kort samtidigt som bara ett av tre sjukhus alltid erbjuder en uppföljning efter förlossningen. Bristningar, komplikationer, psykisk ohälsa eller amningsproblem riskerar därmed att inte upptäckas i tid. De stora bristerna i förlossnings- och eftervården drabbar framförallt kvinnor. Att ändra systemet i grunden är därför inte bara angeläget ur ett patientperspektiv utan också ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi föreslår därför flera åtgärder för en stärkt förlossnings- och eftervård: kompetenscentrum och nationella mål för förlossnings- och eftervården (37 miljoner), ökad bemanning inom förlossnings- och neonatalvården (700 miljoner kronor), ett barnmorsketeam genom hela vårdkedjan (200 miljoner kronor), hembesök av barnmorska för eftervård (250 miljoner kronor). Vi föreslår även bl.a. att en ”mamma-rehab-check” införs, att fler barnmorskor ska utbildas och att sjuksköterskor ska kunna vidareutbilda sig till barnmorskor med bibehållen lön (70 miljoner kronor). Våra ytterligare förslag kan ni ta del av i vår partimotion ”en hälso- och sjukvård att lita på”.

    Barns och ungas ohälsa under corona-pandemin
    Under den pågående pandemin är det inte bara risken för smitta som skapar oro bland barn och unga. Omständigheter som social isolering, risk för arbetslöshet, ekonomiska problem, missbruksproblematik och hög stress- och konfliktnivå inom familjen ökar risken för barn att fara illa och utsättas för våld i hemmet, enligt BRIS. Kristdemokraterna har presenterat flera förslag för att stödja barn i utsatta familjer och för att stödja föräldrar i sitt föräldraskap. Vi vill bland annat skapa en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård, stärka elevhälsa och att kommunerna ska erbjuda obligatoriska föräldrastödsprogram.

    Förbättrade villkor för personalen
    Kvalitativ äldreomsorg förutsätter ett personcentrerat bemötande där personalen kan skapa en trygg miljö och en personlig relation med den äldre. Tyvärr är arbetsvillkoren på många håll inte tillräckligt bra, många vill sluta, och löneläget är ofta lågt. Under 2018 mötte en hemtjänsttagare i snitt 15 olika personal under en tvåveckorsperiod, i vissa fall var det så många som 24. Det skapar otrygghet för äldre men också sämre möjligheter för personalen att göra ett bra jobb. Redan idag råder arbetskraftsbrist inom äldreomsorgen och gruppen äldre över 80 år förväntas att öka. Kristdemokraterna anser att det behövs krafttag för att förbättra villkoren för personalen inom äldreomsorgen och stärka möjligheten att rekrytera mer personal. Vi föreslår 3,5 miljarder kronor per år för att förbättra villkoren för personal inom äldreomsorgen. Stödet ges för kommunernas arbete med att minska delade turer, förbättrad personalkontinuitet, god medarbetarnöjdhet och delaktighet, samt avlastning för cheferna.

    Förbättrade rehabiliteringsinsatser
    Samordningen mellan kommuner och regioner brister ofta vid hemgång från sjukhusvistelse vilket leder till ökad oro hos patienten och dess anhöriga. Såväl regioner som kommuner behöver förbättra rehabiliteringsinsatserna. Förutom hemtagningsteamens viktiga roll för att rehabiliteringsinsatser ska komma igång efter en sjukhusvistelse vill vi att det säkerställs att det finns medicinskt ansvariga rehabiliterare, (MAR) i alla kommuner. Genom MAR bör varje kommun ta fram en handlingsplan för vad som ska göras, vem som ansvarar för vad och hur det följs upp.