Nooshi Dadgostar säger sig vara vänstersidans finansministerkandidat om de rödgröna vinner valet den 13 september. Men stämmer det hon säger i debatten?
Vi har granskat några av hennes vanligast återkommande påståenden och jämfört dem med den officiella statistiken.
Vad kostar livet för en vanlig familj, och har fattigdomen verkligen fördubblats?
🥕 MytVanliga barnfamiljer har fått 10 000 kronor högre månadskostnader sedan regeringen tillträdde.
Kort svar
Nej. Siffran bygger på prisökningarna under inflationskrisen 2021–2024 och döljer att familjernas ekonomi har stärkts kraftigt sedan dess.
Så ligger det till
Sedan 2024 har bolåneräntorna sjunkit, skatterna sänkts och priserna på bensin och mat gått ned. Enligt beräkningar från Länsförsäkringar har en vanlig familjs månadskostnader minskat med 3 200 kronor under den tiden.
Samtidigt har hushållens inkomster ökat. En familj där den ena är polis och den andra sjuksköterska har fått 13 250 kronor mer kvar i plånboken varje månad mellan 2022 och 2026. Av den förbättringen beror 5 050 kronor direkt på regeringens egna beslut, som sänkt skatt på lönen och sänkta avgifter.
−3 200kronor lägre månadskostnader sedan 2024
+13 250kronor mer kvar i plånboken varje månad än 2022
+5 050kronor av det tack vare regeringens beslut
🥕 MytFattigdomen i Sverige har fördubblats sedan 2021.
Kort svar
Nej, inte enligt de officiella inkomstregistren. Påståendet bygger på ett enkätmått där människor själva skattar sin situation.
Så ligger det till
Påståendet bygger på SCB:s enkätmått för självskattad materiell och social fattigdom, alltså hur människor själva upplevde sin ekonomi under åren med prischock och hög inflation. Det är viktigt att ta på allvar, men det är inte samma sak som att den faktiska, registerbaserade fattigdomen har fördubblats.
De ekonomiska registren visar tvärtom att varken den absoluta eller den relativa fattigdomen har ökat under regeringens tid vid makten. Den absoluta fattigdomen har minskat med cirka 40 procent sedan 2011, från 6,9 till 3,9 procent av befolkningen.
Även bland barn går utvecklingen åt rätt håll. Andelen barn i familjer med låg inkomststandard sjönk från 10 till 6 procent mellan 2014 och 2024, vilket motsvarar 130 000 färre barn i ekonomiskt utsatta hushåll.
3,9 %absolut fattigdom 2024, mot 6,9 procent 2011
−40 %så mycket har den absoluta fattigdomen minskat
130 000färre barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Relativ och absolut fattigdom
Andel av befolkningen enligt de officiella inkomstregistren, 2011–2024
Relativ fattigdom
Låg ekonomisk standard
Absolut fattigdom
Låg inkomststandard
Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret
Del 02
Vård
Har köerna vuxit, och vad innebär det egentligen att staten tar över sjukvården?
🥕 MytVårdköerna har ökat med 30 procent under regeringens tid vid makten.
Kort svar
Nej, de har minskat. Antalet som väntar olagligt länge på vård är 41 procent lägre än när regeringen tillträdde.
Vårdgarantin
Väntar du mer än 90 dagar på ett första besök – eller mer än 90 dagar på operation efter beslutet – ska regionen ordna vård hos någon annan, utan extra kostnad för dig.
Så ligger det till
Antalet personer som väntat längre än vårdgarantins 90 dagar på ett första besök, en operation eller annan åtgärd i den specialiserade vården har gått från 157 141 i oktober 2022 till 91 796 i juli 2026. Det är en minskning med 41 procent, alltså drygt 65 000 färre människor som väntar olagligt länge på vård.
För flera vanliga operationer syns samma utveckling. Efter regeringens prestationsbaserade satsningar hade köerna i slutet av 2025 minskat med 66 procent för framfall, 55 procent för höftprotes och 17 procent för grå starr jämfört med året före.
Varför andra siffror förekommer
Vårdköer ökar normalt under sommaren, eftersom det görs färre operationer då. Om man jämför enskilda månader med varandra kan det därför se ut som en ökning även när utvecklingen går nedåt.
Några regioner har dessutom bytt journalsystem, och deras statistik är osäker. Räknas de med blir siffran opålitlig. Därför används säsongsrensade jämförelser och samma avgränsning för både 2022 och 2026. Köerna är fortfarande för långa, men de har minskat kraftigt.
−41 %kortare köer okt 2022 – juli 2026
65 000färre väntar olagligt länge på vård
−66 %kortare kö för framfall i slutet av 2025
Så har köerna rört sig
Antalet patienter som väntat över 90 dagar, månad för månad 2014–2026. Den grå linjen stiger varje sommar, eftersom det görs färre operationer då. Den blå linjen visar samma siffror rensade från sommareffekten, så att trenden går att se
Månad för månad
Säsongsrensat
Källa: Väntetidsdatabasen, Sveriges Kommuner och Regioner. Grafen omfattar bara de regioner som haft samma journalsystem under hela perioden och ligger därför på en lägre nivå än totalsiffrorna ovan
🥕 MytStatligt huvudmannaskap för vården är ”historiens största privatiseringsexperiment”.
Kort svar
Nej. Ett förstatligande handlar om att ta ett samlat nationellt ansvar för styrning och finansiering av vården.
Vad betyder huvudmannaskap?
Huvudmannaskap handlar om det övergripande ansvaret för att erbjuda och organisera vård för invånarna. I dag ligger det ansvaret hos regionerna. Kristdemokraternas förslag är att staten tar över.
Så ligger det till
Kristdemokraterna presenterade nyligen rapporten 21 anledningar att avskaffa regionerna. Inget av skälen handlar om att sätta igång historiens största privatiseringsexperiment.
Tvärtom är syftet att garantera alla medborgare en jämlik och trygg vård oavsett bostadsort, genom att ta ett samlat nationellt ansvar för styrning och finansiering.
Det nuvarande regionala systemet skapar livshotande skillnader. Andelen kvinnor som opereras inom 35 dagar efter en välgrundad misstanke om bröstcancer är 95 procent i Region Norrbotten, men bara 10 procent i Region Örebro.
Att låta staten ta över handlar alltså inte om att sälja ut välfärden, utan om att samordna landets resurser, kapa vårdköerna och stärka krisberedskapen, på samma sätt som Norge och Danmark redan har gjort med framgång.
95 %av bröstcancerfallen opereras inom 35 dagar i Region Norrbotten
10 %av bröstcancerfallen opereras inom 35 dagar i Region Örebro
Del 03
Näringsliv
Vad säger företagsledarna själva, och vad hände efter Norges skattehöjning?
🥕 MytFöretagsledarna springer hos Vänsterpartiet och hoppas på ett regeringsskifte.
Kort svar
Nooshi Dadgostar vill inte berätta vilka företagen är. Och de företagsledare som pratar öppet varnar för motsatsen.
Så ligger det till
Nooshi Dadgostar säger att flera stora svenska företag har hört av sig och hoppas på ett regeringsskifte, men vilka de är får vi inte veta. Tre av näringslivets tyngsta röster säger däremot rakt ut vad de tycker.
Jacob Wallenberg, ordförande i Svenskt Näringsliv, är djupt oroad över svensk konkurrenskraft. Han pekar på högre skatter, mer statlig styrning och kortare arbetstid, och varnar för att Sverige kan tappa sin ledande position inom startup-företag.
Fredrik Lundberg, huvudägare i Industrivärden och en av Sveriges mest inflytelserika industrialister, kallar dagens prat om miljardärsskatt mycket oroande. Att jaga i väg pengar och duktiga människor är ingen framgångsmodell, säger han.
Martin Lorentzon, en av Spotifys grundare, hotar att flytta om en förmögenhetsskatt införs. Han säger att han helst stannar, men att en sådan skatt skulle tvinga honom att lämna landet omedelbart.
Så gick det i Norge
Norge höjde sin förmögenhetsskatt 2021–2022. Den årliga utflyttningen av personer med över 100 miljoner norska kronor i förmögenhet ökade med 518 procent. Sedan 2020 har 163 norska företagsägare flyttat till Schweiz, och under samma period registrerade Norge det lägsta antalet nyetablerade företag med anställda sedan 2011.
En av de företagsledare som uttalar sig öppet
Del 04
Energi
Elledningen i norr, vinterns priser och vad som faktiskt låg bakom uppgången.
🥕 MytRegeringen har byggt en kabel som höjt priset på el med 300 procent i norr.
Kort svar
Ledningen byggdes för att Norrbotten ska få mer el. Priserna steg av sträng kyla och lite vind, från ett ovanligt lågt utgångsläge.
Så ligger det till
Aurora Line byggdes för att Norrbotten ska få mer el. Ledningen mer än fördubblar hur mycket effekt som kan tas ut i Luleå–Boden, från 345 till 745 megawatt. Utan den kan varken nya bostäder eller nya industrier kopplas på.
Att priserna steg i vinter förklaras av sträng kyla och lite vind, samtidigt som Finland och Baltikum saknar effekt sedan de slutade importera el från Ryssland.
Att ökningen låter så dramatisk beror på att utgångsläget var ovanligt lågt. Priset låg i snitt på 18 öre per kilowattimme i elområde SE1 under 2025, vilket inte täckte kostnaderna ens för dem som producerar elen.
Den verkliga sårbarheten är att elsystemet gjorts beroende av vädret, och den avhjälps med mer planerbar kraft, inte med ett svagare elnät.
Uttagskapacitet i Luleå–Boden
Hur mycket effekt som kan tas ut, före och efter Aurora Line
