Stämmer det som sägs i val­debatten?

Vänsterpartiets påstående bygger på historiska kostnadsökningar under den akuta inflationsfasen 2021–2024, men ger inte en rättvisande bild av utvecklingen under de år som regeringen har styrt. Enligt Länsförsäkringars beräkningar har hushållens faktiska månadskostnader minskat med 3 200 kronor per månad sedan 2024. Det beror bland annat på att bolåneräntorna nästan har halverats, att skatterna har sänkts, att matmomsen har halverats och att drivmedelspriserna har pressats ned.

Samtidigt bortser resonemanget från att hushållens disponibla inkomster har ökat under mandatperioden. För en vanlig tvåbarnsfamilj bestående av en polis och en sjuksköterska har den disponibla inkomsten ökat med totalt 13 250 kronor per månad mellan 2022 och 2026, varav 5 050 kronor direkt kan hänföras till regeringens sänkningar av skatten på arbete, sänkta avgifter samt skattesystemets årliga uppräkningar.

Detta påstående utgår från Statistiska centralbyråns (SCB) enkätbaserade mått för självskattad materiell och social fattigdom. Detta mått speglar hur prischocken och inflationen påverkade människors subjektiva upplevelse av sin ekonomi under krisåren, men visar inte en faktisk ökning av registerbaserad fattigdom.

De officiella ekonomiska inkomstregistren visar att varken den absoluta eller den relativa fattigdomen har ökat under regeringens tid vid makten. Den absoluta fattigdomen har i stället minskat med cirka 40 procent sedan 2011 (från 6,9 till 3,9 procent av befolkningen). Andelen barn i familjer med låg inkomststandard sjönk från 10 till 6 procent mellan 2014 och 2024, vilket innebär att 130 000 färre barn lever i ekonomiskt utsatta hushåll.

De budgetunderskott som uppstått under mandatperioden beror på tillfälliga och nödvändiga finansieringar av Sveriges nationella försvar samt krisstöd till hushållen under lågkonjunkturen — åtgärder som Socialdemokraterna själva har ställt sig bakom i riksdagen.

Samtidigt har det socialdemokratiska budgetalternativet uppvisat i princip samma lånebehov. Omräknat innebär detta alternativ att Socialdemokraterna lånar 195 000 kronor i minuten. Sveriges statsskuld som andel av BNP är fortsatt mycket låg — och lägre än under den förra socialdemokratiska regeringen.

Regeringens politik har minskat arbetslösheten, vilket Finansdepartementets beräkningar visar. Antalet sysselsatta har ökat med 100 000 personer sedan 2022, och arbetslösheten väntas sjunka från 8,6 procent i år till 7,9 procent under 2027 och 7,2 procent under 2028.

Sverige har emellertid befunnit sig i en långdragen lågkonjunktur, till följd av inflationskrisen, höjda räntor och en turbulent omvärld, vilket har påverkat arbetsmarknaden negativt.

Regeringen har framför allt sänkt skatten för låg- och medelinkomsttagare, och endast 4–5 procent av de samlade skattesänkningarna under mandatperioden avser skatter som berör högre inkomster.

Trots skattesänkningarna har skatteintäkterna ökat med över 200 miljarder kronor, vilket har gett utrymme för satsningar på välfärden. Inom hälso- och sjukvården har antalet sjuksköterskor och läkare ökat, vårdköerna har kortats och fler patienter får vård i tid.

Möjligheten till spårbyte avskaffades efter omfattande kritik från Migrationsverket, Polismyndigheten och Riksrevisionen, då systemet medförde stora risker för fusk, missbruk och utnyttjande av utländsk arbetskraft.

Individer som har beviljats arbetstillstånd via spårbyte utvisas inte per automatik. De kan ansöka om förlängda arbetstillstånd om de uppfyller de ordinarie villkoren. Regeringen utreder för närvarande lagändringar som ska tillåta dessa personer att ansöka om nytt tillstånd utan att först behöva lämna Sverige.

Att unga vuxna som fyllt 18 år utvisas när föräldrarnas tidsbegränsade uppehållstillstånd löper ut är en direkt konsekvens av den lagstiftning från 2016 och 2021 som införde tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel.

Regeringen åtgärdar nu denna systembrist genom att införa en ny humanitär skyddsventil för ungdomar mellan 18 och 21 år som träder i kraft den 1 oktober 2026. Denna ger även en tillfällig möjlighet för berörda ungdomar som fått utvisningsbeslut efter den 1 januari 2025 att ansöka om uppehållstillstånd inifrån landet för studier eller arbete.

Försörjningskravet för en familj bestående av två makar och två barn är beräknat till 34 799 kronor netto per månad, vilket motsvarar helt normala löntagarnivåer i Sverige och inte kan beskrivas som ett krav på höga inkomster.

Vid prövningen godtas arbetsrelaterade ersättningar som betalas ut under pågående anställning, såsom sjukpenning och föräldrapenning, vilket innebär att sjukdom eller föräldraledighet inte diskvalificerar sökande. Vid förlängningsansökningar beaktas även konjunkturläget och övriga hushållsmedlemmars samlade inkomster.

Vårdköerna har minskat. Antalet personer som väntat längre än 90 dagar på ett första besök eller en operation eller åtgärd i den specialiserade vården har minskat från 157 141 i oktober 2022 till 91 796 i juli 2026, vilket motsvarar en minskning med 41 procent.

Efter regeringens prestationsbaserade medel för fler operationer hade antalet som väntat över 90 dagar i slutet av 2025 minskat med 66 procent för framfall, 55 procent för höftprotes och 17 procent för grå starr jämfört med året före.

Att olika siffror förekommer i debatten beror främst på två saker. För det första varierar vårdköerna över året: de ökar normalt under sommaren när färre operationer utförs och minskar under vår och höst. Därför används säsongsrensade och utjämnade data för att visa utvecklingen över tid, i stället för att jämföra enskilda månader.

För det andra byter flera regioner journalsystem, vilket påverkar rapportering och datakvalitet. De regioner vars statistik påverkas av sådana systembyten är därför exkluderade i jämförelsen. Samma avgränsning används för både 2022 och 2026.

Regeringen har prioriterat skolan genom att tillföra ett historiskt stort tillskott på cirka 4,3 miljarder kronor för 2026, vilket innebär att det statliga skolbidraget är det största i modern tid.

Eftersom skolan är en kommunaliserad verksamhet vilar ansvaret på kommunerna själva att prioritera sin ekonomi och göra nödvändiga effektiviseringar i stället för att förlita sig enbart på statliga medel.

Regionernas ekonomi påverkades kraftigt av den höga inflationen 2022 och 2023, bland annat genom ökade pensionskostnader. När inflationen föll bedömde Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att regionernas pensionskostnader skulle minska med 25 miljarder kronor mellan 2024 och 2025.

Under 2024 tillförde staten totalt 12 miljarder kronor för att stödja regionerna och hälso- och sjukvården. De omfattande varsel som hade befarats under året uteblev.

Regionernas ekonomiska läge har därefter förbättrats. År 2025 redovisade regionerna ett samlat överskott på drygt 8 miljarder kronor, och nivån förväntas bestå under 2026 och 2027.

Antalet legitimerade yrkesutövare i hälso- och sjukvården har ökat sedan 2020, både i absoluta tal och i förhållande till befolkningen. I dag arbetar omkring en kvarts miljon legitimerade personer i vården.

Mellan 2020 och 2025 ökade antalet sjuksköterskor sysselsatta i vården med 7 procent, till 118 320 personer. Under samma period ökade antalet läkare sysselsatta i vården med 13 procent, till 46 020 personer. Utvecklingen innebär att bemanningen av legitimerad vårdpersonal har stärkts under perioden.

Regeringens satsningar på kvinnors hälsa och förlossningsvård uppgår till 6 miljarder kronor under innevarande mandatperiod, jämfört med 5,5 miljarder kronor under föregående mandatperiod.

Medlen finansierar bland annat Sveriges första nationella förlossningsplan, som syftar till att minska regionala skillnader, samt de första nationella riktlinjerna för klimakterievård. Riktade satsningar har även bidragit till att operationsköerna för framfall har minskat med 70 procent.

Under föregående mandatperiod minskades anslaget till förlossningsvård och kvinnors hälsa i två steg, med sammanlagt 800 miljoner kronor, under en period då antalet födda barn var cirka 17 000 fler per år än i dag.

Sveriges totala växthusgasutsläpp minskade under både 2022 och 2023. Den tillfälliga ökningen under 2024 utgjorde ett tillfälligt hack i kurvan av samma slag som under den rödgröna regeringen 2021.

Med regeringens klimatpolitik, som inkluderar en kraftig utbyggnad av fossilfri elproduktion, effektiviserade tillståndsprocesser samt riktade satsningar som det utökade Klimatklivet (4,5 miljarder kronor för 2026) och en ny elbilspremie för glesbygdshushåll, beräknas de totala utsläppen minska år för år fram till 2030. Sverige uppvisar samtidigt fortsatt EU:s lägsta utsläpp per capita — och är för närvarande det enda medlemslandet som redovisar ett nettoupptag av växthusgaser.

Beloppet ger en missvisande bild eftersom det dels lägger samman tre poster av helt olika karaktär, dels presenterar hela summan som en kostnad.

Den första posten är statliga lån som ska återbetalas med ränta, och utgör alltså inte en utgift för staten.

Den andra posten är budgetramen för ett dubbelriktat differenskontrakt som löper i 40 år. Kontraktet innebär att staten betalar mellanskillnaden till producenten när marknadspriset på el understiger ett avtalat riktpris, medan producenten betalar mellanskillnaden till staten när marknadspriset överstiger riktpriset. Ramens storlek följer av statens budgetregler och motsvarar inte den faktiska slutkostnaden. Eftersom differenskontraktet är det instrument som säkerställer att lånen kan återbetalas, innebär det en dubbelräkning att inkludera både lånen och ramen.

Den tredje posten är den maximala ramen för statens åtagande för kärnavfallshantering. Den sträcker sig till år 2159 och motsvarar inte någon utbetalning i dag. Kärnkraftsproducenten ansvarar för kostnaden för sitt eget avfall, och statens åtagande per reaktor minskar när fler reaktorer ansluts till finansieringssystemet.

Att summera återbetalningsbara lån, ett tak för möjliga nettoutbetalningar under ett fyrtioårigt differenskontrakt och en yttersta riskram som löper i mer än ett sekel ger därmed ingen rättvisande bild av statens faktiska kostnad för ny kärnkraft.