• Stoppa våldsamma män i tid

    På våra kommundagar i Örebro presenterar Kristdemokraterna ytterligare förslag för att förbättra vanliga kvinnors vardag. Vi har tidigare lagt förslag på flexiblare familjepolitik, stärkta pensioner och en rad andra områden för att ge kvinnor frihet. Idag bygger vi vidare på vår politik för den rent fysiska tryggheten.

    – Jag kallar det GW-modellen, efter kriminologiprofessor Leif GW Persson som ursprungligen lyfte förslaget att plocka in pensionerade poliser, säger partiledare Ebba Busch Thor om nyheten.

     

    Utred alla sexualbrott – 50 procent högre lön till pensionerade poliser som återvänder

     

    Under 2018 anmäldes det drygt 7800 våldtäkter och våldtäktsförsök. Det är en ökning med 8 procent jämfört med 2017. Samtidigt har antalet uppklarade fall minskat drastiskt varje år. Endast 1 av 10 anmälningar klaras upp och leder till åtal. Polisen och Åklagarmyndigheten har själva konstaterat att utredningar ibland läggs ned utan att någon har förhörts, även i fall där det finns en utpekad gärningsman.

     

    Det finns dessutom stora skillnader i landet när det gäller uppklarning av ärenden. Poliser som utreder grova brott har fullt upp att utreda mord och skjutningar. Då tvingas de lägga våldtäktsutredningarna åt sidan eftersom det råder brist på utredare.

     

    Att våldtäktsmål läggs på hög och leder till åtal i så liten utsträckning är ett stort svek mot de kvinnor, och i förekommande fall män, som drabbas. Detta riskerar att leda till en sjunkande tilltro till rättsväsendet. Det är av yttersta vikt att relevanta utredningsåtgärder kan vidtas skyndsamt eftersom utredningsläget försämras ju längre tiden går.

     

    Med den ansträngda situation som råder finns ingen eller mycket liten kapacitet att ta i anspråk inom polismyndigheten. Polisen i Stockholmsregionen har därför, genom ett pilotprojekt, återanställt pensionerade poliser. Kristdemokraterna anser att detta är ett konkret sätt för att snabbt kunna få fler erfarna utredare som arbetar med att lösa bland annat sexualbrott som har fått anstå, men även andra grova brott.

     

    Omkring 500 poliser går varje år i pension. Det innebär att tusentals erfarna utredare och poliser som skulle kunna erbjudas möjlighet att återinträda i tjänst, på hel- eller deltid. Kristdemokraterna vill stimulera detta och föreslår därför att polisen ges möjlighet att erbjuda en lönebonus på upp till 50 procent för pensionerade poliser/utredare som återvänder.

     

    Kristdemokraterna bedömer att behovet av utredare idag uppgår till cirka 400 heltidstjänster. Detta baseras bland annat på att Poliskåren ska byggas ut med 10 000 anställda, varav ca 2000 utredare fram till år 2024.

     

    Kristdemokraterna föreslår därför att Polismyndigheten tillförs 400 miljoner kronor per år under de kommande tre åren i syfte att stimulera fler pensionerade utredare att återinträda i tjänst. Satsningen är tillfällig och bör efter hand utvärderas både avseende resultat och mot bakgrund av hur behoven inom polisen utvecklas över tid. Satsningen kommer att aviseras i Kristdemokraternas ekonomiska vårmotion. Medlen öronmärks för återanställning av pensionerade utredare. Exakt bonusnivå samt hur utredarna används mest effektivt bör avgöras av Polismyndigheten i varje enskilt fall.

     

    För en polis/utredare som vid pensioneringen hade en grundlön på 38 000 kronor/månad och som återinträder i tjänst skulle lönepåslaget ge en månadslön på 57 000 kronor vid heltid.

     

    Att återanställa pensionerade poliser är ett viktigt komplement till arbetet med att behålla de poliser som är i tjänst idag, rekrytera och utbilda nya poliser och locka tillbaka poliser som slutat. För att lyckas med det är det avgörande att förbättra polisernas arbetssituation och höja lönerna. Ett viktigt steg togs i M/KD-budgeten, vilket har resulterat i att utrymmet för löneökningar mer än fördubblats för poliser i kärnverksamheten (yttre tjänst/utredare).

     

    Sekretessen ska brytas vid misstanke om våld i nära relation – socialtjänst och hälso- och sjukvård ska underrätta polisen

     

    De senaste åren har ungefär 14 kvinnor om året mördats av män som de har eller har haft en relation till. Förra året steg antalet mördade kvinnor till 22. Morden har oftast föregåtts av våld, misshandel, hot. Under 2018 anmäldes över 13 000 fall av misshandel där offret hade en nära relation till förövaren. Enligt Brottsförebyggande rådet sker 80 procent av det dödliga våldet mot kvinnor i någon av de inblandades hem eller i det gemensamma hemmet. Alltså där man ska vara som tryggast. Brotten begås ofta i samband med att kvinnan vill separera eller vid svartsjuka. Där finns även barn som tvingas bevittna detta våld. Allt färre brott i nära relationer klaras upp.

     

    En avhandling från Karolinska Institutet pekar på en ökning av antalet fall av dödligt våld där det saknas någon polisanmälning eller rapport om våld i relationen. Enligt Carin Götblad, tidigare nationell samordnare mot våld i nära relationer, saknades det en anmälan i 60 procent av de fall där kvinnor har blivit mördade. Men det har vanligtvis funnits kunskap om dessa farliga män inom psykiatrin eller socialtjänsten. Det visar även Socialstyrelsens genomgång av dödsfall 2016-2017. Flera av förövarna hade haft kontakt med hälso- och sjukvården kort tid före gärningen men detta rapporterades inte vidare.

     

    Polisen behöver få information tidigt för att i större utsträckning kunna förebygga våld i nära relationer. Men idag får inte psykiatrin eller socialtjänsten informera polisen när de misstänker att ett brott kommer att begås i en nära relation. De hindras av sekretesslagstiftningen. Två statliga utredningar har därför föreslagit att sekretesslagstiftningen måste kunna brytas för att förebygga våld i nära relationer. Den ena utredningen tillsattes av dåvarande Alliansregeringen och föreslog förändringar i juni 2014. Men inget har hänt. I maj 2018 föreslog en annan utredning i princip samma sak. Vänsterregeringen har alltså haft drygt fyra år på sig att föreslå något som skulle ha kunnat stoppa flera fall av våld eller dödsfall i nära relationer. Men inget har hänt.

     

    Kristdemokraterna föreslår att sekretessen hävs för att:

    • Socialtjänst och hälso- och sjukvård ska informera polis vid misstanke om att brott i nära relation kan komma att ske.
    • Socialtjänst och hälso- och sjukvård ska informera polis när det gäller brott som redan är begångna om det handlar om grov kvinnofridskränkning. Idag omfattas inte dessa brott av sekretessbrytande regler.

     

    Bygger vidare på tidigare presenterad politik

     

    Kristdemokraterna driver sedan länge en lång rad konkreta förslag som för att möta de verkliga jämställdhetsproblem Sverige har.

     

    • Mer jämställda pensioner genom fler barnrättsår och automatiskt delad premiepension
    • Kraftfull satsning på bättre förlossningsvård
    • Förbättra för ensamstående genom höjda bostadsbidrag och bättre möjlighet att överlåta föräldradagar till närstående
    • Kartläggning av diskriminering av föräldrar och gravida i arbetslivet
    • Högre lön för poliser och fler poliser på gator och torg för ökad trygghet
    • Skärpta straff för våldtäkt – minimistraff på tre års fängelse för våldtäkt av normalgraden
    • Slopad tillståndsplikt för kameraövervakning
    • Grovt sexuellt ofredande införs som ny brottsrubricering, exempelvis då grupper utsätter enskilda
    • Återinförda specialenheter för sexualbrott inom polisen
    • Statlig utbetalning av skadestånd till brottsoffer och fördubblad skadeståndsnivå vid kränkning (genomförs m/kd-budget)
    • Gör hedersbrott till egen brottsrubricering