• Stoppa hot och våld på skolor i utanförskapsområden

    Den svenska skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och förbereda barn och unga för livet. För många barn och unga ger skolgången just detta. Men skolan har också under en lång rad av år dragits med vikande resultat och ökad otrygghet.

    Orsakerna till de fallande skolresultaten är många, framför allt att eleverna i alltför hög grad lämnats åt sitt eget lärande. En stökig skolmiljö, mobbning, hot och till och med våld är också en starkt bidragande orsak till att elever lär sig mindre och mår sämre. Särskilt drabbade är elever och lärare på skolor i utanförskapsområden.

    Utvecklingen är väldokumenterad. Antalet anmälningar om fysiskt våld inom skolan som inkommit till arbetsmiljöverket ökade mellan 2012 och 2016 med 91,5 procent och har fortsatt att öka under 2017. I många anmälningar framgår det att den misshandeln som skett är upprepad eller har skett på regelbunden basis. Hoten och våldet riktas både mot barn men framför allt mot lärare. Att på sin arbetsplats mötas av knivhot eller knytnävar är en situation som ingen skulle behöva acceptera.

    Även anmälningarna om kränkande behandling till barn- och elevombudet har ökat, från 250 stycken 2003 till 1729 förra året. Säkert beror en del av ökningen på ökad anmälningsbenägenhet men långt ifrån hela.

    I brottsförebyggande rådets skolundersökning 2015 uppger ungefär hälften av eleverna i årskurs nio att de utsatts för brott under det senaste året. Hur många av brotten som begåtts på skolan framgår inte men siffrorna är alarmerande.

    Att regeringen står passiv inför denna utveckling är ett dubbelt svek. Eleverna i dessa skolor bor ofta i utanförskapsområden, med hög risk för arbetslöshet hos föräldrarna, och ibland med social och ekonomisk utsatthet. Skolans kompensatoriska uppdrag är extra viktigt för just dessa barn. När samhället misslyckas att erbjuda en trygg skolgång då sviker samhället barnen dubbelt upp.

    Alla barn ska ha rätt till en trygg skolgång och alla ska ha möjlighet att lyckas i skolan.

    Kristdemokraterna föreslår därför krafttag mot det misslyckande vi ser i utsatta skolor:

    • Extra resurser och fler vuxna i skolan genom skolpeng till skolor i utsatta områden. Elever i behov av stöd behöver hjälp av lärare med rätt kompetens. Därför behövs fler lärare, fler speciallärare och svensklärare med särskild kunskap i att undervisa elever med svenska som andraspråk. Kristdemokraterna avsätter 1,5 miljarder kronor varje år för denna skolpeng i syfte att medfinansiera kommunernas insatser. Alliansen är vidare överens om att inrätta 1 500 förstelärartjänster på skolor i utsatta områden, med ett lönepåslag på 10  000 kronor i månaden. Det ska få fler att söka sig dit.
    • Utbyggd elevhälsa och kapade köer till BUP. Många elever som angriper sina lärare och stör sina kamrater mår dåligt. Kristdemokraterna avsätter resurser för att förstärka elevhälsan och kapa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, där barn och föräldrar kan få vänta i över ett år på en utredning.
    • Ökat skydd för lärare – som för blåljuspersonal. Av anmälningarna om fysiskt våld på skolorna till arbetsmiljöverket rör 70 procent angrepp mot lärare eller annan skolpersonal. Efter alliansens initiativ för ökat skydd för blåljuspersonal tillsatte regeringen en utredning. Kristdemokraterna vill att ökat rättsligt skydd för lärare ska ingå i utredningens uppdrag.
    • Fler poliser i utsatta områden. Kristdemokraterna föreslår att 500 miljoner kronor avsätts varje år för att tillsammans med kommunerna finansiera områdespoliser till de 61 utsatta och särskilt utsatta områdena. Därigenom kan upp till 2000 poliser anställas som särskilt riktar in sig på samarbetet med de utsatta områdena och i synnerhet skolorna. De ska bygga relationer med lärare och elever, samverka med föräldrar och socialtjänst och kunna ingripa tidigt när en eller flera elever hamnar snett.
    • Stäng dåliga skolor och utvidga skolinspektionens uppdrag De riktigt dåliga skolorna bör Skolinspektionen i ett tidigare skede, än vad som görs idag, fatta beslut om att stänga. Eleverna får fördelas på övriga skolor i kommunen. Vi vill också vidga Skolinspektionens uppdrag till att också ge stöd åt skolor i arbetet med att åtgärda missförhållanden, brister och kvalitetsproblem.
    • Skapa nationell expertgrupp för utsatta skolor. Staten bör ta ett ansvar för att hantera skolor som tvångsförvaltas eller som är nära att tvångsförvaltas. Vi behöver samla bästa kompetens för att vända dåliga skolor och även kunna ta ett operativt ansvar där ledningen för skolan misslyckats.
    • Flytta på elever som begår brott . Skolan måste vara tydlig i sin reaktion mot brottsliga gärningar. Vi menar att det bör vara regel snarare än undantag att förflytta en elev till en annan skolenhet. Det är förövaren och inte den utsatte som ska drabbas av konsekvensen.

    Utanförskap är ingen ursäkt för att begå brott. Elever som utsätter andra elever eller lärare för trakasserier, hot och våld ska möta ett samhälle som agerar fast och i det bemötandet hitta en ny väg. Inte heller samhället får använda utanförskapet som en ursäkt för att skolor i dessa områden är otrygga och visar upp undermåliga skolresultat.

    Utbildning är den viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga. Det minskar riskerna för framtida ohälsa, missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och problem med självförsörjning. Och det finns möjligheter till förändring – om den politiska viljan finns. Det går att vända utvecklingen. Vi vill ha en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter.

    Ebba Busch Thor (KD)
    Partiledare

    Annika Eclund (KD)
    Skolpolitisk talesperson

    Debattartikeln kan du även läsa på SvD Debatt.

    Här hittar du PM och mer information om förslaget.