• Statens måste aktivt medverka till en förändring i vården

    I dag är landstingen ansvariga för hälso- och sjukvården. Men med de problem och utmaningar som finns med kompetensförsörjning och växande köer så kan inte staten stå passiv och hoppas att 21 landsting själva kan lösa situationen. Det brådskar med nationella beslut som avsevärt förbättrar situationen i hela landet och ger en mer jämlik vård. Det skriver Acko Ankarberg Johansson i Dagens medicin

    Läs artikeln i Dagens medicin.

    Bristen på personal, och rätt utbildad personal, är skriande. Det leder till allt längre köer för patienterna. Den senaste sammanställningen av vänte­tider visar att fler än 46 000 patienter har väntat mer än 90 dagar på operation och fler än 70 000 patienter har väntat mer än 90 dagar på sitt första besök hos en specialist. Mer än 90 dagar innebär att man har väntat längre än lagen tillåter.

    Bristen på personal och kontinuitet medverkar till ökade köer. Samma brist slår också tillbaka på medarbetarnas arbetsmiljö och en negativ spiral formas. Den måste brytas och staten måste aktivt medverka till en förändring. Ledarskap, organisation, inflytande, arbetstider och löner är faktorer som påverkar en verksamhets attraktivitet. Hälso- och sjukvården är på många sätt fantastisk men vi har samtidigt stora problem. Staten måste nu fatta beslut som medverkar till bättre tillgänglighet för patienterna och bättre förutsättningar för vårdens medarbetare:

    • Styr statligt stöd så att kontinuitet och fast anställda medarbetare premieras. Landstingen behöver använda sin lönesumma bättre än i dag. Mindre av tillfällig personal och mer av fast anställd personal. Det möjliggör kontinuitet och kvalitet.

    • Statligt tillskott för att bygga ut primärvården så att patienterna får en fast läkarkontakt. Det ska också finnas ett tak för hur många patienter som kan lista sig hos läkaren. Detta för att primärvården ska kunna bli basen i hälso- och sjukvården och ge förutsättningar för teambaserade insatser.

    • Staten ska besluta om principer för hur primärvårdens uppdrag och ersättning ska hanteras. Digitala lösningar byggs ut alltmer och bidrar till en tillgänglig primärvård. Men ersättningssystemen och uppdraget behöver regleras genom nationella principer så att resurserna används på bästa sätt. Primärvården bygger på kontinuitet, därför ska uppdrag och ersättningar stödja den utvecklingen.

    • Mer av hälso- och sjukvård i äldreomsorgen. Inför statligt stöd för att bygga ut ocMed de problem som finns med kompetensförsörjning och köer så kan inte staten hoppas att 21 landsting själva kan lösa situationen, skriver Acko Ankarberg Johansson h utveckla hemsjukvården.

    • Statligt beslut om att specialistutbildning för sjuksköterskor ska vara betald utbildning och genomförd specialistutbildning ska leda till att såväl lön som arbetsuppgifter anpassas efter de utökade kunskaperna och kompetensen.

    Det krävs mer för att stärka och bibehålla en hälso- och sjukvård av bästa kvalitet och med god tillgänglighet. Men detta är några av de beslut där staten behöver ta ansvar och göra sin del.

    För övrigt anser jag att hela hälso- och sjukvården borde vara statens ansvar.