• Stå upp för kvinnors frihet och trygghet

    Ebba Busch Thor talar på Järvaveckan 2018.

    Se talet på svtplay.se

    Det talade ordet gäller.

    Talet handlar om hur sjuka och äldre drabbas hårt när välfärden inte fungerar. Hur kvinnors trygghet har hamnat på undantag i utanförskapsområden. Kristdemokraterna går till val på ett återupprättat välfärdslöfte. För att människor ska kunna lita på att välfärden fungerar. När de kan det så kan de också sträva mot ett bättre liv.

    Ebba Busch Thor talar också om att Sverige ska vara ett land där vanliga människor kan förverkliga sina drömmar. Då behöver vi stå upp för kvinnors frihet och trygghet. Ebba berättar även om våra förslag för att bekämpa trakasserier och sexualbrott. Det är de kriminella männens frihet som ska begränsas – inte kvinnornas frihet!

     

     

    Vad roligt att få vara här,

     

    Innan jag blev partiledare var jag kommunalråd i Uppsala. Då var man ofta ute på olika orter, i stadsdelar och träffade personerna som berördes av besluten man tog. För mig är det viktigt att vara nära de som påverkas av politiken.

     

    Förra året kunde jag inte närvara här i Järva för att jag var föräldraledig och därför är jag så glad att kunna vara med i år. Stort tack till er som arrangerar Järvaveckan. Och tack till alla er som arbetar så hårt för att få allt att funka dessa dagar.

     

    Mitt tal idag kommer handla om ett Sverige du kan lita på.

     

    Jag kommer tala om Sverige och den svenska drömmen. Att vi har byggt ett land där vanliga människors önskningar och drömmar räknas.

     

    Ett Sverige där man vilar trygg i vetskapen om att välfärden fungerar. Där är trygga gator. Och där ingen står utanför samhällsgemenskapen.

     

    Där är vi inte idag. Den rödgröna regeringen har misslyckats. Det är bara att titta på verkligheten! Sjuka får inte operation i tid. Äldres behov – och rätt till ett värdigt liv prioriteras ner. Och brottsoffer får inte upprättelse. Och därför behöver vi en ny regering som kan återupprätta välfärdslöftet.

     

    Sjukvården. Äldreomsorgen. Polisen. Det är Kristdemokraternas prioriteringar. För det är när man är som svagast som man ska vara säker på att välfärden är som starkast.

     

    Den 9 september så behöver du höja din röst och säga vad du tycker är viktigast!

     

    ***

     

    För det gör skillnad vem det är som styr. Ta bara vad som hänt med sjukvården under de rödgröna. Under den förra alliansregeringen halverades vårdköerna. Under den här regeringen så har vårdköerna närmare fördubblats. Nu är det över 80 000 personer som köar till operation eller specialistbesök. Det lika många människor som bor i Umeå.

     

    Väntetiderna på akuten – har ökat.

    Andelen som får operation i tid – har minskat.

    Överbeläggningarna på sjukhusen – har ökat.

    Chansen att få träffa en läkare – har minskat.

     

    Vi behöver mer pengar till vården – men vi behöver också mer vård för pengarna.

     

    I vårt alternativ till budget lägger vi mest pengar på sjukvården av alla partier. Men vi förslår också reformer som gör att sjukvården skulle fungerar bättre.

     

    Till exempel så vill vi bygga upp primärvården – den nära vården. Vi behöver fler vårdcentraler och framförallt behöver de vara tillgängliga även på kvällar och helger.

     

    Hur många har inte suttit hemma med ett skrikande barn och försökt diagnosticera? Googlat på internet och läst på 1177? Vad är symptomen? Och kan det vänta till måndag?

     

    Eller haft smärta i kroppen och försökt känna efter – är det på riktigt eller bara vardagsbesvär? Kan jag bära den här smärtan eller ska jag in till akuten?

     

    Man ska inte behöva gå tre dagar med svår smärta för att man inte kan nå en vårdcentral. Vi behöver en mer tillgänglig vård. Du ska kunna lita på sjukvården.

     

    ***

     

    Till sist kommer man inte ifrån att mycket av sjukvårdens problem bottnar i landstingen. Landstingen skapades på 1800-talet efter den tidens villkor. Det fungerar inte idag. De är för små och byråkratiska Befinner man sig i Skåne kan man få sämre vård än i Halland. Bara för att man bor på fel sida länsgränsen.

     

    Vi behöver göra satsningar – här och nu – för att vården ska bli bättre. Men Kristdemokraternas mål är att staten tar över huvudansvaret för sjukvården och att avskaffar landstingens ansvar för sjukhusen. Var du bor i landet ska inte avgöra vilken vård du får. Sätt patienterna i centrum.

     

    ***

     

    Utvecklingen inom vården speglas i en fråga som jag tycker det pratas alldeles för lite om – men som kommer bli allt viktigare.

     

    Bristen på äldreboenden. Redan idag har vi en allvarlig brist. Äldre som behöver ett boende möts av orden: Det finns ingen plats för dig.

     

    Förra sommaren försökte vi kristdemokrater få upp på agendan att det om 10 år kommer saknas närmare 20 000 äldreboendeplatser. Sedan dess har vi återkommit till problemet gång på gång. Men att få fler att inse allvaret går trögt. Media skriver inte om det och de andra partierna vill helst slippa tala om det.

     

    För ett par veckor sedan kom en rapport ifrån finansdepartementen. Den borde fått betydligt mer uppmärksamhet. Den visade tyvärr att vi kristdemokrater haft rätt. Fram till 2026 behövs 32 000 nya platser men idag finns det bara planer för att bygga ungefär en tredjedel av de här platserna.

     

    Det är siffror svåra att ta in… Och det är svårt att beskriva vilket lidande det kommer innebära för alla de som vill – och som har behov – av att flytta in på ett anpassat boende men som kommer få ett nej. Ja, man kommer få omsorg via hemtjänsten. Men man kommer inte få särskilt mycket mer.

     

    Livet kommer krypas ner för att rymmas inom bostadens fyra väggar. Ingen frihet att bestämma själv i vardagen. Små möjligheter till gemenskap med vänner och bekanta. Ljus och luft bara om hemtjänsten hinner.

     

    Man kommer vara vid liv – men vilket liv kommer man kunna leva? Vi har redan börjat se exempel på hur äldre lämnas utan en värdig vardag.

     

    Men det som förvånar mig är att när jag försöker lyfta det i media så möts jag inte av frågor som – ”Vad vill ni göra åt det?” eller ”Vad har ni för förslag för att förbättra för de äldre?- Utan jag får frågor av typen ”Är det här Kd:s nya profil? Att satsa på de äldre?”

     

    Det politiska spelet anses viktigare än äldrepolitiken! Det är som att man inte vill prata om de äldre. Se bara på SVT:s partiledardebatter. Inte en enda gång på fyra år har SVT bett oss debatterat de äldres situation!

     

    Låt mig därför säga detta. KD har en plan för att bygga bort äldreboendebristen.

     

    Runt om i Sverige säger kristdemokrater nej till kommunala skrytbyggen – som lyxiga badhus och dyra arenor – och föreslår att pengarna istället läggs på kommunala äldreboenden. Och att lyfta fram de äldres situation det har vi alltid gjort.

     

    För vi kristdemokrater är de äldres röst. Vi har varit de äldres röst. Och om vi får till ett maktskifte så kommer de äldre åter har en röst i regeringen. Du ska kunna lita på äldreomsorgen.

     

    ***

     

    ”Vi” – det är ett av de starkaste orden. Det är ett ord som binder människor samman.

     

    Vi – gör en främling till en granne.

    Vi – gör att man inte behöver ta sig an problem ensam.

    Vi – är ordet som bygger samhällsgemenskap.

     

    Vill vi att integrationen ska fungera bättre så måste man förstå vikten av just samhällsgemenskap. Och hur vår samhällsgemenskap lagt grunden till ett Sverige där vanliga människor kan skapa sig ett gott liv.

     

    För ett par år sedan träffade jag en man i medelåldern som kommit till Sverige. Efter en stund frågade han mig: ”Du verkar vara en ärlig person. Säg nu ärligt vad jag måste göra för att komma in i Sverige?”

     

    Jag sa samma sak till honom då som jag säger till er nu. Det viktigaste är: Don’t buy the bullshit.

     

    Jag ska förklara vad jag menar – det finns nämligen en hel industri av mångfaldssamordnare, aktivister och proffstyckare som lär ut att det inte finns något typiskt svenskt att integreras i. Att det skulle vara valfrihet att anpassa sig efter de värderingar som råder här. Och att goda kunskaper i svenska inte är avgörande för vilka möjligheter som öppnas för en… Så är det inte.

     

    ***

     

    I Sverige tycker vi att det är jätteroligt att skämta om våra traditioner och vår historia. Att vi firar alla våra högtider med sill och potatis – både Jesu födelse, död och uppståndelse. Att vi köar vid busshållplatser och skruvar ihop allt hela vårt hem med nyckeln som följer med IKEAs platta paket.

     

    Du kommer kanske till och med träffa svenskar som skäms lite fnissigt när de ska berätta om hur vi firar midsommar…. Köp det inte.

     

    Vi är i grund och botten sååå stolta över det land vi byggt och det betyder så mycket för oss.

     

    Köp inte snacket om integration innebär att Sverige ska förändras för att göra det lättare för nyanlända. Verkligheten är inte sån. Den som tror det kommer bara förvärra segregationen.

     

    Integration handlar om att fler ska bli en del av det Sverige som redan finns – och som är ett hem för 10 miljoner människor.

     

    ***

     

    Sverige är format av vår historia och vår kultur. Vi är ett kallt och avlångt land. Hårt arbete – men också att man hjälper sin granne – har varit avgörande för vår överlevnad. Det har skapat en arbetsmoral men också en känsla av plikt mot andra.

     

    Sverige har varit ett kristet land i tusen år, och även om många svenskar idag inte är troende så präglar det vår lagstiftning och våra värderingar. Därför reagerar vi också så starkt om en person förskjuts av sina närmaste för att de vill följa sin egen väg.

     

    Och vi har våra kulturella koder byggda på dessa värderingar. Och det är därför det till exempel får så stor uppmärksamhet om någon väljer att inte ta en kvinna i hand. För hos oss är det som att säga att den andra inte är en jämlik.

     

    *

     

    Nej, det finns ingen exakt formel för att bli svensk. Men att lära sig svenska. Att försörja sig. Och slå armarna om Sverige i all dess egenheter. Så blir man en del av vårt land.

     

    Och vi som bott här länge måste sluta dela upp oss i ”vi” och ”dem”. Vi måste bort ifrån att se på människor som andra och tredje generationens invandrare. Att man behandlas som att man ska stå utanför det svenska. I Sverige kan den som vill sluta vandra och hitta ett hem.

     

    I Sverige ska vi inte leva bredvid varandra. Vi ska leva med varandra.

     

    ***

     

    Det för mig vidare till frågan om arbete. Vi i alliansen har föreslagit att det ska skapas så kallade inträdesjobb. Där man lär sig jobbet på jobbet – och får 70% av lönen. Och när man är färdigutbildad får man hela lönen och en fast anställning.

     

    Men vi behöver också fler yrkesutbildningar. Idag upplever många att det är lättare att komma in på en akademisk utbildning än på en praktisk. Trots bristen på kunniga yrkesmän. Så ska det inte vara. Låt fler få bli elektriker, barnskötare och målare.

     

    Det finns en värdighet i att få arbeta och försörja sig själv. Den borde alla få känna. En alliansregering kommer skapa förutsättningar för fler jobb som leder in i samhället. Alla barn borde få se sina mammor och pappor gå till ett arbete.

     

    ***

     

    Lika viktigt som jobben – är språket. Det går inte att ha en samhällsgemenskap utan ett gemensamt språk. Att kunna förstå varandra och dela med sig till varandra är nödvändigt för all form av gemenskap. Så undviks misstro och missförstånd mellan människor.

     

    Därför menar vi på att språkutbildning måste starta redan under asylansökningstiden. Allt för mycket tid spills på inaktivitet på asylboenden.

     

    Och det måste vara möjligt att fortsätta lära sig svenska även om man fött ett barn. Och att få bli mamma är bland det finaste man kan få uppleva. Den åsikten vet jag att jag delar med många.

     

    Men det är inte alltid så lätt. Ibland kan man känna sig lite ensam – lite isolerad. Den känslan vet jag också att jag delar med många. Hur ska vardagen se ut nu? Och än mer så om man är i ett land där tröskeln till att hitta in i mammagemenskap är hög och man ännu inte kan språket.

     

    Mammor gör ett otroligt viktigt jobb och de ska stöttas. Därför måste systemet anpassas mer efter mammors verklighet. Vi vill införa svenska med bebis. Öppna förskolor där mödrar också erbjuds språkundervisning. Att vara mamma är inte enkelt men vi vill göra det lite lättare!

     

    ***

     

    Mammor och pappor. Familjen. Det är pelarna varpå samhället byggs. Men när jag besökt utanförskapsområden i Sverige har jag mött föräldrar som säger att de inte vågar släppa ut barnen för att leka på gården – om de inte ser en polispatrull i närheten.

     

    Samtidigt säger mer hälften av kvinnorna i utsatta områden att de känner sig otrygga om de vistas ute på kvällen. I sitt eget bostadsområde! Många är så rädda att de helt avstår ifrån att gå ut.

     

    Ska vi förändra detta behöver vi fler mammor och pappor som kliver fram och tar ansvar. Som är med och driver föreningslivet. Som nattvandrar på helgerna. Som engagerar sig i hur det fungerar på skolan. Men framförallt är närvarade och med kravlös kärlek och kärleksfulla krav lär barn skillnaden på rätt och fel.

     

    Många gör det redan och de förtjänar allt beröm. De visar vägen mot en bättre framtid.

     

    Men dessa goda krafter förtjänar mer stöd ifrån samhället. Därför behöver vi fler patrullerande poliser. Som stöttar upp de goda krafterna. Och kan ta de strider föräldrar inte kan ta.

     

    Vi ska inte ha några områden i Sverige där kriminella får sätta agendan. Alla barn har rätt att växa upp i trygghet. Tillsammans kan vi pressa tillbaka brottsligheten.

     

    ***

     

    Just därför att det är så viktigt med vilka signaler vi skickar reagerar jag också så stark på det som hände i Fittja förra året.

    Där målades ett hyllningsproträtt upp på en stor husvägg. Målningen föreställde tre grovt kriminella män som dött. Varav en skjutits ihjäl av polisen medan han hotade en guldsmed med automatvapen.

     

    Man hade kunnat förvänta sig att det var polisen som skulle hyllas för att de vågar stå upp mot sådana män. Men nej, de kriminella fick sätta dagordningen. Och vänder upp och ner på vem som är hjälte och vem som är skurk.

     

    Var är hyllningsmålningen över mammorna i Fittja som nattvandrat eller kvinnorna som vågat stått upp mot de självutnämnda moralpoliserna? Va? Är det inte deras bostadsområde snarare än de gängkriminellas?

     

    Jag ställde mig frågan varför kommunen inte målar över sådan rekryteringspropaganda? Då visade det sig att det var kommunen som satt upp målningen och tillhandahöll platsen!

     

    Vi har inte råd med en sådan moralisk relativism. Och det hade aldrig accepterats i Vasastan, Enskede eller Solna. Det finns ingen anledning att acceptera det i Fittja.

     

    De som bor i utsatta områden har samma rätt till samhällets moraliska stöd. Det ska inte vara en uppsättning regler som gäller här och en annan två tunnelbanestationer bort.

     

    Vi behöver skilja på rätt och fel. Sverige behöver sätta brottsoffren främst. På inga platser ska kriminella få sätta agendan. Tryggheten ska gälla alla – alltid.

     

    ***

     

    Och menar vi detta – att tryggheten ska gälla alla alltid – då måste vi stoppa våldet mot kvinnor och stoppa hedersvåldet. Allt för många kvinnor är rädda för att röra sig på gator och torg efter mörkret inbrott. Allt för många kvinnor upplever att de inte har friheten att bestämma över sina egna liv.

     

    Under 2016 var det närmare var tredje ung kvinna som utsattes för ett brott mot sin person. Bara var femte ung man drabbades av samma sak. Den här skillnaden i utsatthet beror uteslutande på att kvinnor drabbas hårt av sexualbrott och trakasserier.

     

    Det finns inga andra punkter där den bristande jämställdheten mellan män och kvinnor blir så tydligt som när det kommer till otryggheten. Och medans jämställdheten på det stora hela långsamt blir bättre – så ökar istället sexualbrotten. Och problemen är synnerligen stora i socialt utsatta områden enligt Brottsförebyggande rådet.

     

    På denna punkt får det aldrig råda någon tvekan. Kvinnor har samma rätt att själva besluta om sina liv som män. Och kvinnor har samma rätt till Husby, till Rosengård och till Tynnered som männen. Kvinnofrid ska råda här och överallt. Punkt.

     

    ***

     

    Det går inte att komma ifrån att segregationen syns som tydligast när man betraktar bostadsformer. På ena sidan detta fält finns här villorna och småstugorna. På andra sidan fältet finns höghusen och hyresrätterna.

     

    När stadsplaneringskontoret ritar på detta sätt så skapar man segregationen redan på planeringsstadiet.

     

    Vi vill ge människor som bor i utsatta områden möjlighet att köpa sin hyresrätt. Lokalt ägarskap – att de som bor i ett område också äger bostäderna – ger makt tillbaka till närsamhället. Det bidrar till att skapa långsiktighet och möjligheter till klassresor.

     

    *

     

    Men vi måste också göra det möjligt för fler att skaffa den bostad de helst av allt vill ha. Just småhus är önskeboendet för sju av tio svenskar.

     

    Trots detta minskar andelen småhus och de minskar mest där befolkningen växer som mest. En villa eller ett radhus är på väg att bli ett privilegium för höginkomsttagare eller de med ärvda pengar.

     

    Så borde det inte vara. För historiskt har det egna huset varit det verktyg som lyft generationer av svenskar in i medelklassen. Trähus och trädgårdar. Eget ansvar och egen täppa. Det har varit medlen som gjort det möjligt att förbättra inte bara sitt eget liv utan sina barns liv.

     

    Villadrömmen är på väg allt längre bort ifrån unga som vill bilda familj och de som nyligen startat sina liv i Sverige.

     

    Men vanligt folk ska inte behöva drömma mindre. Det är drömmar om att förbättra livet för sig själv och sin familj som får människor att gå till sina arbeten, spara av sin lön och offra i nuet för en bättre framtid.

     

    Vanligt folks drömmar ska inte köras över av politiker och förståsigpåare. Att få äga ett hus med en gräsplätt där barnen kan leka tryggt ska kunna bli verklighet för fler. Ett eget hus ska vara inom räckhåll för alla arbetande familjer.

     

    ***

     

    Under denna Järvavecka så kommer det pratas mycket om problem. Hur trögt integrationen går. Hur svår den svenska arbetsmarknaden är. Bristerna i välfärden. Det är bra. Vi behöver få upp problemen på bordet för att de ska kunna lösas.

     

    Men det är också värt att påminna om alla de möjligheter man har i Sverige. Att vi har byggt vårt land till en plats där vanligt folks drömmar räknas.

     

    I helgen pratade jag med Fereshte som har sin bakgrund på Järvafälet. Hon, hennes man Amir och deras två döttrar kom till Sverige på åttitalet. De lämnade förtrycket i Iran för friheten i Sverige.

     

    De bodde i Tensta och inte heller då var det lätt att få jobb. Men de såg möjligheterna som fanns. Amir starta ett eget företag – en pizzeria innan han började köra taxi. Inte lätta jobb. Inte enkla jobb. Men de gav en inkomst.

     

    Och de lärde döttrarna vikten av en god utbildning. Så när det fria skolvalet lanserades i Stockholm kunde döttrarna komma in på Norra Real och Södra Latin. Två av Stockholms mest eftertraktade skolor.

     

    Idag är båda döttrarna akademiker. En av dem bor i ett hus här i Järvastaden och den andra i Spånga. Även Fereshte och Amir har kunnat spara ihop till ett eget hus. Det tog tid att komma in i det svenska samhället men det gick.

     

    *

     

    Deras historia må låta som en solskenshistoria. Men det speglar en resa som otaliga svenska släkter har gjort. Det räcker för de flesta svenskar att gå tillbaka någon generation för att komma till en tid då stora familjer delade på liten lägenhet om ett eller två rum och kök.

     

    Vi har under århundranden strävat efter att det ska finnas en plats vi kan kalla vår egen. Ett land där vi tar hand om varandra och som vi bygger i gemenskap. Där alla bidrar och alla behövs.

     

    Vi har velat skapa ett land där vanligt folks önskningar ska räknas. Det är den svenska drömmen.

     

    Vi har byggt välfärden inte för styra eller kontrollera människor. Utan för att göra det möjligt att med eget arbete och offervilja skapa sig ett gott liv.

     

    Denna vision om Sverige är för värdefull för att gå förlorad. Den behöver vidgas till fler. Sverige är och ska vara ett land där vanligt folk kan förverkliga sina drömmar.

     

    ***

     

    I september är det val. Sjukvården, äldreomsorgen och tryggheten det är våra prioriteringar.

     

    Vi tror på familjen. Vi tror på vikten av goda värderingar. Och vi står för en integrationspolitik som hjälper människor in i samhällsgemenskapen.

     

    Dagens rödgröna regering har misslyckat. De senaste åren har vårdköerna fördubblats, vi står inför ökande äldreboendenbrist och vi har nu 23 bostadsområden där kriminella sätter spelreglerna.

     

    Därför söker förtroendet att avsätta Stefan Löfvén och bilda en ny alliansregering. Kristdemokraterna behövs för att återupprätta välfärdslöftet. Och utan Kristdemokraterna kommer det inte bli något regeringsskifte.

     

    Vi som parti lovar inte allt till alla. Men vi lovar att se till så att det förblir möjligt att skapa sig ett gott liv i detta land.

     

    Du ska kunna lita på Sverige.