• Skola och utbildning

    Skolans uppgift är att ge varje elev kunskaper som är nödvändiga för att leva och verka i ett modernt samhälle och att tillsammans med föräldrarna fostra eleverna till ansvarskännande medborgare. Vår utbildningspolitik fokuserar på kunskap, bildning och arbetsro och där varje skola har stor frihet att utforma verksamheten.

    Kristdemokraterna föreslår:

    • Speciallärarlyft

    Vi vill ge elever med behov av särskilt stöd tidiga insatser. Idag råder brist på speciallärare. Därför satsar vi 230 miljoner kr per år för att utbilda fler speciallärare.

    • Uppvärdera läraryrket

    Skickliga lärare är en påvisbar framgångsfaktor i skolan. Idag råder stor brist på lärare. Samtidigt är söktrycket till lärarutbildningen lågt och praktiskt taget alla som söker kommer in. Det duger inte. Vem som helst är inte gjord för att bli lärare. Vi vill se höjda behörighetskrav till lärarutbildningen, som en kvalitetsstämpel på yrket. Vi vill också arbeta för att fler akademiker skolar om sig till lärare. Vi står också bakom karriärtjänster som ger lärare möjlighet till ett rejält lönelyft. Dessutom vill vi minska den administrativa bördan för lärare.

    • Rättvisande betyg

    Betyg ska vara rättvisa. Det förekommer att glädjebetyg sätts och att elever lockas till skolor av ett rykte om höga betyg. Vi vill komma bort ifrån detta genom att digitaliserade nationella prov med extern rättning. Resultatet i de nationella proven ska på ett tydligare sätt än idag kopplas till betyget.

    • Stärkt elevhälsa

    Elever som mår bra lär sig bättre. Tyvärr har den psykiska ohälsan hos unga ökat under en tid. Vi vill därför rusta elevhälsan så att den kan möta och stödja barn som mår dåligt. Vi vill ge landstingen ett samlat uppdrag för hela barn- och ungdomshälsovården. Skolan slutar att vara elevhälsans huvudman. Detta syftar till att öka tillgängligheten till vårdcentraler, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Vi avsätter 380 miljoner kronor per år för att stärka elevhälsan.

    • Inför evidensbaserade antimobbningsprogram

    Vi vill se en skola utan mobbning. Idag svarar var sjätte 15-åring att han eller hon blir mobbad minst ett par gånger i månaden. För att komma till bukt med detta krävs att skolorna använder sig av antimobbningsprogram som man vet har avsedd effekt. Detta menar vi bör vara obligatoriskt. Skolverket bör få i uppdrag att göra en utvärdering av metoder mot mobbning med en rekommendation om vilka program som kan användas.

    • Mer idrott i skolan

    Barn som rör på sig lär sig bättre och mår bättre. Vi vill öka antalet idrottstimmar från 500 till 700 timmar.

    • Likvärdighet

    Alla barn har rätt till en bra skola. I den senaste PISA-undersökningen framkom att likvärdigheten hade försämrats. Det är viktigt att rikta resurser så att de svaga skolorna lyfts. Vi föreslår att karriärlärartjänster i utanförskapsområden ska medföra ett lönelyft om 10 000 kronor.

    • Klassikerlista

    Att behärska svenska språket är en nyckel till framgång. Genom läsning, film och teater tar vi till oss språket. I en tid av mångfald och alltmer individualiserad mediekonsumtion ökar behovet av gemensamma referenspunkter. Vi vill därför införa en klassikerlista, lista med litterära verk, filmer och musik som alla bör komma i kontakt med under sin skolgång. Det skulle kunna röra sig om allt från Shakespeare till Selma Lagerlöf, från böcker av systrarna Brontë till filmerna Sagan om Ringen. Naturligtvis ska politiker inte utse vilka verk som är viktiga, Skolverket skulle vara ansvarig myndighet, samtidigt som universitet och gärna Svenska Akademien involverades.

    • Utbildningsträffar för föräldrar

    Det är viktigt att föräldrar kan få stöd i hur de bäst hjälper sina barn i skolarbetet. Det skulle öka föräldrarnas möjlighet att bli delaktiga i sina barns skolgång. Vi vill därför satsa på särskilda utbildningsträffar där föräldrar får konkreta verktyg för att kunna stötta sina barn i skolarbetet.

    • Aktivt och fritt skolval för alla

    I ett skolsystem med valfrihet och mångfald finns starka rättviseargument för ett fritt skolval. Det är lättare för ekonomiskt svagare familjer att välja en skola än att köpa en bostad där den bra skolan ligger. Föräldrar har dock olika förutsättningar att tillgodogöra sig information om vilken skola som är bäst för ens barn. Språket kan vara ett sådant hinder. Vi vill göra skolvalet obligatoriskt. Kommunerna bär ansvar för att informera och bistå med material på olika språk om de skolor som finns inom kommunen. På så vis ökar föräldrars möjlighet att välja skola utifrån samma förutsättningar.

    • Åtgärder för skolor med stora utmaningar

    Skolor som har stora utmaningar måste få resurser att hantera utmaningarna. En utmaning är att hjälpa barn som kommit till Sverige nyligen. Där vill vi se en stor satsning på att utbilda fler lärare i svenska som andraspråk. Vi vill rikta karriärlärartjänster till utsatta områden så att de allra bästa lärarna väljer att arbeta där. I skolor med mycket brottslighet vill vi ha en etablerad kontakt mellan skola och polis. Vi vill ge staten möjlighet att tvångsförvalta dåliga skolor och vi menar att skolor i högre utsträckning borde stängas om de inte uppfyller kraven. Inget barn ska tvingas gå i en dålig skola.

    Vi satsar 1,5 miljard kronor till skolor i utsatta områden.