• Sänk statsbidrag för kommuner som höjer skatten

    Under Alliansregeringen sänktes skatten rejält för alla som jobbar. Samtidigt har kommuner och landsting höjt inkomstskatten för alla inkomsttagare med två kronor per intjänad hundralapp sedan millennieskiftet. Dessutom beräknar Sveriges kommuner och landsting (SKL) att skatten kommer behöva höjas med ytterligare två kronor till 2021.

    De kommunala skattehöjningarna riskerar att äta upp jobbskatteavdraget och för grupper med låga inkomster – oavsett vilken typ av inkomst detta är – är situationen särskilt problematisk. Kommunalskatten träffar nämligen låga som höga inkomster lika illa.

    Skattehöjningar tycks ha blivit den kommunala patentlösningen när det saknas pengar. Så borde det inte vara. Kommunpolitiker och tjänstemän måste vända på varje befintlig skattekrona innan man höjer skatten. I den processen måste man ifrågasätta om all verksamhet verkligen tillhör kärnuppgiften, och om så är fallet, hur kostnadseffektiv den är.

    Gör man inte det uppstår lätt ett slöseri med skattemedel. Skattemedel som skulle kunna användas till kärnuppgifterna går till annat och medborgarna får sämre valuta för sina skattepengar.

    Slöseriet kan i huvudsak delas in i två kategorier: felaktiga prioriteringar och bristande effektivitet. I den första kategorin återfinns ett antal kommuner som har ambitioner utöver sitt huvuduppdrag i framför allt skola, omsorg och vård. Man bygger stora äventyrsbad, multiarenor och andra attraktioner som dels tränger undan privat företagande och dels äventyrar den kommunala ekonomin.

    Det handlar inte sällan om en slags mellankommunal tävlan. Ett äventyrsbad eller en arena ska sätta kommunen på kartan och locka besökare. Det är feltänkt. Kommuner som önskar tillväxt ska tävla genom låga skatter, en bra skola, bra äldreomsorg och goda villkor för företagen. Inte genom nästa stora projekt för att ”sätta kommunen på kartan”.

    Den andra formen av slöseri med skattepengar handlar om hur kostnadseffektivt kommunerna genomför sina uppgifter. En effektivare verksamhet gör att samma kvalitet kan uppnås till en lägre kostnad. Effektiviseringen kan också utmynna i att välfärdskvaliteten ökar, utan att öka kostnaderna. Det gör att skattebetalarnas pengar tas omhand bättre och behovet av skattehöjningar minskar.

    Enligt expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) är effektiviseringspotentialen mellan 30 och 15 procent, beroende på vilken modell man använder.

    Kristdemokraterna har med hjälp av underlag från Riksdagens utredningstjänst beräknat hur mycket kommuner och landsting skulle kunna minska sina kostnader om alla hade högst den genomsnittliga kostnaden för fritid, infrastruktur, kultur och kostnader för politiker.

    Enligt vår beräkning skulle kommuner och landsting kunna spara över 7 miljarder kronor om man hade samma utgifter som genomsnittet i sin kommunkategori eller övriga landsting.

    Ineffektivitet och dyra projekt utanför kärnuppgifterna måste upphöra. Slöseriet med skattepengar måste få ett slut. Kommunerna måste spara och effektivisera hellre än att höja skatten.

    Kristdemokraterna vill införa en kommunalskattebroms. Det skulle skapa ett incitament för ökad effektivitet, tydligare prioriteringar och färre skattehöjningar i kommunerna genom att de som höjer skatten förlorar statsbidrag. Det gör skattehöjningen mindre värd och besparingar mer attraktiva.

    Den kommun som har lägre skatt än genomsnitt och höjer sin beskattning ska förlora 25 procent av skattehöjningen i minskade statsbidrag. Den kommun som har en högre skatt än genomsnittet och höjer skatten ska förlora 40 procent av skattehöjningen i minskade statsbidrag.

    Eftersom förslaget endast berör statens utbetalningar av statsbidrag berörs inte det kommunala självstyret. De pengar som staten sparar genom systemet ska istället betalas ut till kommuner som sänker skatten. På det sättet mildras den negativa kommunalekonomiska effekten av att skattesänkningen samtidigt som fler människor får jobb och mer pengar att leva för.

    Den socialdemokratiske ministern Gustav Möller sa en gång att varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Kristdemokraterna håller med. Varje kommunal skattekrona som inte spenderas effektivt inom vården, omsorgen eller skolan är ett välfärdssvek. Det behöver vi sätta stopp för. Skatterna ska gå till god vård, bra skola och en äldreomsorg våra äldre kan lita på. Fungerar dessa saker väl bör man fråga sig om skatten inte bör sänkas så att fler har jobb och fler kan få pengarna att räcka till i vardagen – en välfärd nog så viktig som den offentliga.

    Ebba Busch Thor
    partiledare

    Jakob Forssmed
    ekonomiskpolitisk talesperson

    Artikeln publicerades på SvD Debatt och kan läsas här.