• Höj lönerna och lös vårdens sommarkris

    En starkt bidragande orsak till vårdköerna är de flaskhalsar som byggs upp varje sommar när vårdplatser hålls stängda. Vi föreslår därför höjda löner för personal som jobbar under de semestertunga sommarveckorna. Det skriver Ebba Busch Thor och Acko Ankarberg Johansson på SvD-debatt.

    Läs mer om hela sjukvårdsförslaget här.

    Höstens val blir ett val om välfärden. Regeringen har misslyckats. Vårdköerna är nu nästan dubbelt så långa som när Socialdemokraterna tog makten. Allra värst är kösituationen under sommaren när personalsituationen blir extra ansträngd till följd av semestrar.

    Den positiva trenden med minskande vårdköer som blev verklighet under Kristdemokraternas ledning i alliansregeringen, bröts 2014. Sedan Stefan Löfven tillträdde har antalet personer som väntat i mer än 90 dagar på operation eller första besök hos specialistläkare ökat från cirka 40 000 till ungefär 80 000 personer i dag.

    Bakom varje siffra i vårdkön finns en riktig människa. En människa som har ont, som känner oro för sin hälsa och för att sjukdomsläget ska förvärras under väntetiden. Vi kunde gjort en lång lista över alla de människor vi möter som drabbas av köerna. Om barn som får vänta i flera år på neuropsykiatriska utredningar, om höftoperationer som skjuts upp och om dem som inte ens kan komma fram på telefon till sin egen vårdcentral. Det här duger inte.

    Kristdemokraterna har tidigare presenterat en bred reformagenda för att få bukt med de långa vårdköerna. En återinförd och förbättrad kömiljard, kraftigt utbyggd primärvård och hemsjukvård för äldre samt en utbyggnad av antalet vårdplatser i sjukhusvården.

    En starkt bidragande orsak till köerna är de flaskhalsar som byggs upp varje sommar. I maj 2017 hade 81 497 personer väntat längre än 90 dagar på första besök hos specialistläkare eller på operation. I augusti samma år hade antalet ökat till 133 420 patienter. Bara under sommaren tvingades alltså ytterligare 51 923 personer att vänta längre på vård än vad lagen tillåter.

    Tyvärr talar allt för att vårdköerna kommer öka på samma vis under sommaren 2018. Det är nämligen så det fungerat varje sommar så långt bak i tiden som detta mätts.

    Enligt en kartläggning genomförd av Dagens Medicin hålls ungefär var fjärde vårdplats stängd under sommarveckorna. Detta följer ett liknande mönster från tidigare år. I landsting som Jönköping, Dalarna och Gävleborg hålls var tredje vårdplats stängd.

    Vi vet att det förekommer att avdelningar arbetar utan sjuksköterskor vilket är helt orimligt.

    Sjukvårdspersonal har precis som alla andra rätt till sin semester. Som framgått ovan får den dock starkt negativa konsekvenser för patienterna när personalens semesteruttag samlas på några få sommarveckor. Ett sätt att motverka personalbrist och öka antalet tillgängliga vårdplatser är att ge den personal som jobbar under sommarveckorna kraftigt högre lön under de kritiska veckorna.

    Kristdemokraterna föreslår därför att all legitimerad sjukvårdspersonal som tar ut högst två semesterveckor under de normalt semestertunga sommarveckorna 26 till 32 ska få 50 procents högre lön. Annan personal som inte tar ut semester får 25 procents högre lön veckorna 26–32.

    Med hjälp av underlag från Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar bedöms förslaget kosta 4,4 miljarder kronor. Staten står för halva kostnaden och landsting som väljer att höja lönerna enligt modellen betalar halva kostnaden.

    Resurstillskottet räcker till att öka personalstyrkan i hela sjukvården med 20 procent under perioden.

    För att erhålla stödet måste landstingen hålla minst 85 procent av sina ordinarie vårdplatser öppna.

    Sannolikt medför förslaget inte bara kostnader utan också besparingar. Att administrera en vårdkö är en kostnad för landstingen. Ju färre personer i kö desto färre kontakter att upprätthålla för landstinget vilket bidrar till lägre kostnader.

    Landstingen har redan i dag höga kostnader för att få ihop nuvarande semesterscheman trots att man stänger så många avdelningar. Den föreslagna lönebonusen borde därför utgöra en påtaglig besparing.

    Om vårdinsatser kan fördelas jämnare över året är det också rimligt att anta att dyr sjukvårdsutrustning et cetera används mer effektivt.

    Det står just nu 434 000 personer i hela vårdkön – personer som väntat allt från en dag till hur länge som helst. Långt ifrån alla personer i vårdkön är sjukskrivna och erhåller sjukpenning. Men staten betalade ut 32 miljarder kronor i sjukpenning förra året och åtminstone en del av det måste kunna härledas till att personer måste vara sjukskrivna längre än nödvändigt på grund av de långa vårdköerna. Staten skulle spara 470 miljoner kronor om 15 000 personer färre fick sjukpenning i 60 dagar.

    Svenskar betalar höga skatter och förtjänar att få vård i tid. Samtidigt förtjänar svensk vårdpersonal en löneförhöjning. Genom att vi riktar den löneförhöjningen till sommaren kan vi korta vårdköerna och minska stressen för personalen i sjukvården och samtidigt höja lönerna.

    Men viktigare än allt annat är detta: Vi kan återupprätta en sjukvård som är tillgänglig och som människor kan lita på. En sjukvård som sätter patienter i centrum – inte i väntrum.

    Kristdemokraterna är Sveriges bästa parti för sjukvården. Vi vill få ansvaret. Vi kortade vårdköerna efter Göran Persson. Vi är redo att ta oss an Stefan Löfvens köer. Vi är redo att stoppa välfärdssveket och se till att det går att lita på sjukvården.