• Forssmed om regeringens budget: Förlorade år skadar tilliten

    När man läser budgetpropositionen måste man fråga sig om regeringen gett upp. Den står handfallen inför jobbutmaningen. Reformerna uteblir. Det här skadar tilliten – det viktigaste smörjmedlet i ekonomin. Nu krävs stora reformer för jobben. För tillgänglighet och jämlikhet i vården och för en hållbar personalsituation. För valfrihet och värdighet i äldreomsorgen.

    Det sa Jakob Forssmed i budgetdebatten.

    Se anförandet här. (3:02 in i sändning)

    Herr talman,

    Sveriges dolda tillgång, tilliten, måste vårdas. Den går inte ta för given. Varför är det ett viktigt tema i en budgetdebatt?

    Jo, för tilliten är det viktigaste smörjmedlet vi har i ekonomin. Till och med viktigare än skattenivåer. Eller regelbörda.

    Men nu växer misstron. Mot ”den andre”. Mot varandra.

    Underblåst av de som vill polarisera. Driva isär. Sprida myter och lögner. Desinformera. Det ska vi aldrig acceptera. Det måste vi motverka med kraft.

    *

    Men vi måste också se att denna misstro lättare får fäste när klyftor växer.

    När människor upplever att livschanser försämras för vissa – trots att det går bra för Sverige.

    När bostadsbrist och frånvaron av jämlik vård tränger sig på.

    När polisen genomgår vad som allt tydligare är en kris. Utsatta förorter där de boende dag efter dag drabbas av kriminella gäng.

    Och när trösklarna till jobb för många blir så höga att de närmast blir oöverstigliga – samtidigt som ekonomin går bra.

    Misstron får lättare fäste när den sociala rörligheten inte finns där. När barn kan växa upp och aldrig se sina föräldrar gå till jobbet.

    Och där flyktingbarn hålls åtskilda från sina föräldrar.

    Bristen på framtidstro hotar sammanhållning och tillit.

    **

    Herr talman,

    Detta är ingen naturlag. Det finns lösningar. Det finns värn mot misstron.

    För det är inte så att det är bara misstro som kan spridas.

    Sociologen Brian Palmer konstaterade för några år sedan på ett seminarium att ”mod smittar på samma sätt som rädsla”.

    Jag vill tro att det också gäller tillit.

    Men då får vi inte ge upp. Då måste vi se också de som finns i konjunktursolens skugga.

    Då måste vi värna de gemenskaper där tilliten kan växa i relationer – i familjen, i föreningslivet. I det civila samhället.

    Men också orka göra de reformer som krävs för en jämlik vård för alla. För en polis som har kraft att stå upp för den utsatte.

    Och för att bryta, dyrka, låsa upp den arbetsmarknad som är alltmer stängd för allt större grupper.

    För att bygga tillit.

    *

    Herr talman,

    När man läser budgetpropositionen måste man fråga sig om regeringen gett upp.

    Gett upp om jobben. Gett upp om polisen. Gett upp om vården. Gett upp om offentliga finanser. Liksom släppt det mentalt.

    Hur kan man annars vara så nöjd. Samtidigt som jobbtrösklarna i Sverigehuset vuxit sig högre, vattentrycket i välfärdskranarna sjunker och kylan sprider sig.

    Regeringen står ju helt handfallen inför jobbutmaningen.

    Och en allt större andel av de arbetslösa befinner sig i en utsatt ställning på arbetsmarknaden.

    Men det tog år innan regeringen ens ville ta orden ”enkla jobb” i sin mun. Nu har man svängt –  i frågan om orden.

    Men det är lika ekande tomt som tidigare i den nedsläckta reformfabriken.

    När det gäller arbetsmarknadens tilltagande tudelning är regeringen tyvärr tom, trött och utan trovärdighet.

    Och målet om Europas lägsta arbetslöshet försvinner som en hägring i fjärran.

    Och utanför trösklarna finns alla de som inte får en chans att komma in. Som inte får känna stoltheten att försörja sig själv.

    Som inte får bli en del av en arbetsgemenskap.

    Vad gör det med tilliten?

    *

    Regeringen borde vrida på alla tänkbara jobbkranar.

    Ta intryck – om inte av oss, så av OECD, IMF och finanspolitiska rådet.

    Göra något åt problemet med höga ingångslöner och krav som slår ut jobb och stänger ute personer med lägre kvalifikationer.

    Kraftig RUT-utbyggnad. Introduktionsanställningar – utan krångel, stämplar, parts- och myndighetsgodkännande. Förenklad arbetsmarknadspolitik. Sänkt skatt på jobb.

    Det goda tillfället att när hjulen snurrar göra långsiktiga reformer det tar man inte.

    Det innebär förlorade år för Sverige när det gäller nödvändiga reformer.

    Men Anti-jobbregeringen monterar också ned jobbreformer.

    Och det är de mest utsatta regeringen sviker.

    *

    Som alla vet har regeringen brutit vallöften på löpande band. Socialdemokraterna gick till val på att inga vanliga löntagare skulle få höjd inkomstskatt.

    Men i denna budget blir ett av löftesbrotten ännu löftesbrottsligare: nu ska fler vanliga löntagare betala hälften eller mer på den sist tjänade hundralappen.

    Vad gör det med tilliten?

    Ytterligare 150.000 löntagare får nu betala statlig inkomstskatt. Så att långt över miljonen – av dem många poliser, barnmorskor, lärare, ingenjörer får höjd skatt.

    Vänsterpartiet är ute och raljerar över att de man kallar borgare är upprörda över någon hundralapp mer i månaden i skatt.

    Finansministern är inte lika stolt, vilket skiner igenom att hon med begränsad framgång försöker förklara att det som är en skattehöjning enligt tabellerna lika gärna kan vara en skattesänkning. Om man sänker sin lön.

    Men budskapet är tydligt: strunta i att ta chefsjobbet inom äldreomsorgen. Utbilda dig inte till barnmorska eller specialistsjuksköterska.

    Försök inte bli förstelärare. Eller ingenjör. För vi gör det lite mindre lönsamt varje år.

    Och är du äldre – ansträng dig inte för mycket för att vara kvar på arbetsmarknaden eller byta karriär. För nu slår vi till med en särskild löneskatt på såna som dig.

    Över 40 miljarder i höjda skatter på ett par år. Det mesta på jobb och företag.

    Och ändå – ändå – hittar regeringen skäl till att mitt i en högkonjunktur låna till utgiftsreformer. Starkt kritiserat av konjunkturinstitutet.

    Låna till utgifter. Bygg ut det offentliga åtagandet med nya myndigheter och kostnadsdrivande reformer som fria entréer och gratis mediciner också till direktörsbarn.

    Höj på det skatterna och räkna hem varje krona även om experter ifrågasätter om pengarna alls kommer in.

    Detta samtidigt som tilltron till det offentligas grundläggande uppgifter sviktar.

    Vad gör det med tilliten?

    Mitt i högkonjunkturens Sverige så sjunker förtroendet för ekonomin. Först för Sveriges. Och sedan för det egna hushållets.

    Och det riskerar att få återverkningar i den reala ekonomin.

    Nu krävs stora reformer för jobben. För tillgänglighet och jämlikhet i vården och för en hållbar personalsituation. För valfrihet och värdighet i äldreomsorgen.

    Och det krävs rejäla resurstillskott och bättre styrning av polisen.

    Trygghet ska inte vara en lyxvara. Alla känner någon där utredningen på brottsanmälan lagts ned direkt, men man får vara glad om man känner någon som känner någon som känner någon som varit med om att ett brott klarats upp.

    Vad gör det med tilliten?

    **

    Herr talman, Jag besökte i förra veckan FLIR – en av Norra storstockholms största arbetsgivare. Världsledande inom värmekameror. Jag frågade om de hade något särskilt budskap till politiken.

    Vi fick ett: ”vi är oroliga för hur inställningen till invandrare förändras och hur vi pratar negativt om invandring.

    För företag som vårt som jobbar till 99% på export är influenserna som kommer på det sättet helt nödvändiga.”

    Polariseringen och det hårdnande klimatet har ett näringspolitiskt pris.

    **

    Herr talman,

    Vi behöver ett samhälle som håller ihop – inte ett som hamras ihop med tvång av staten.

    Mer tillit kan inte kommenderas fram.

    Men den växer när att myndigheter behandlar alla lika och välfärden finns den dag jag behöver.

    Nu ska jag berömma något regeringen gör: jag välkomnar de åtgärder mot skatteflykt som regeringen gör i denna budget.

    Och det finns många åtgärder att vidta för att fler ska känna att lagen gäller lika för alla.

    Men det är också uppenbart att det inte räcker med ett aldrig så omfattande regelverk, aldrig så många lagar och styrdokument.

    Det som är rätt måste också vara skrivet i våra hjärtan.

    Tilliten grundläggs när vi får känna kärlek, får bli sedda och respekterade – i gemenskap med andra. I civilsamhällets gemenskaper.

    I familj och vänkrets. Där vi kan lära oss rätt och fel och utveckla solidaritet med den utsatte.

    Tilliten påverkas i våra relationer. I vårt språk.  Hur vi talar om andra. Varandra.

    ***

    Om tilliten är ett samhällets stora dolda tillgång, också för ekonomin så finns det skäl för regeringen att fundera på hur denna tillgång förvaltas.

    Regeringen gör uttag på uttag och kallar sedan folkets upplevelse av tillståndet i landet för ”surrealistisk”