• Fler boenden för äldre med vår budget

    Byggandet av boenden för äldre behöver öka, och äldre måste ha ekonomiska möjligheter att flytta till de boenden som passar dem. Därför vill vi bland annat öka investeringsstödet för äldrebostäder, höja bostadstillägget för pensionärer och införa en äldreboendemiljard. Det skriver Jakob Forssmed i SvD.

    Läs artikeln i SvD.

    Rubrikerna om äldre som mot sin vilja lämnas i otrygghet, ensamhet och isolering kan komma att bli ännu fler när bristen på platser i särskilda boenden riskerar att öka. Samtidigt finns det allt fler äldre som inte har behov av heldygnsomsorg, men som är ofrivilligt ensamma – vilket riskerar medföra sämre hälsa – och är i behov av boenden med gemenskapsmöjligheter.

    Platsbristen kan redan i dag bidra till den njugghet i biståndsbedömningen till särskilt boende som en del kommuner tycks uppvisa, vilken riskerar öka när den demografiska utvecklingen medför att antalet personer i åldern 80+ växer med 200 000 personer under de två kommande mandatperioderna. Enligt finansdepartementet kommer 32 000 nya platser i särskilt boende behöva tillkomma under denna period.

    Samtidigt behövs fler trygghetsboenden med gemenskapsmöjligheter som kan erbjuda trygghet på ett sätt som också medför att flytt till särskilt boende kan skjutas upp.

    Resultatet blir att äldre tvingas bo kvar längre än de önskar i sina hem, samtidigt som vi vet att ensamheten drabbar äldre tydligast: Nästan 30 procent av åldersgruppen 85+ känner sig ensamma i SCB:s senaste mätning.

    Också nivåerna på bostadskostnaderna påverkar äldres möjlighet att flytta till anpassade boenden. I en rapport från PRO konstateras att hyrorna i de trygghetsbostäder som upplåts som hyresrätter ofta är högre än för andra nyproducerade lägenheter. Detta beror bland annat på krav på extra brandskydd, större badrum och gemensamhetslokaler.

    Flyttar till mer anpassade boenden i bostadsrättsform hämmas i sin tur av kreditrestriktioner i form av skärpta amorteringskrav som drabbar nya lån och regler kring så kallade flyttskatter. Detta riskerar att öka bostadskostnaderna även vid flytt till ett mindre boende.

    Av alla dessa skäl bor många äldre kvar i för stora boenden. En undersökning från SPF och Skattebetalarna visar att drygt sex av tio seniora hushåll i villa och knappt tre av tio i bostadsrätt bor större än de behöver. Det motsvarar cirka 420 000 av landets seniorhushåll (varav 336 000 i villa).

    Detta hämmar rörligheten på bostadsmarknaden och medför ett ineffektivt utnyttjande av bostadsbeståndet. Trångbodda familjer får inte möjlighet att byta för små lägenheter till villor, och unga som står utan bostad och vill in i lägenheterna får inte den chansen.

    Nu viker också bostadsbyggandet. Från en kraftig uppgång i byggandet de senaste fem åren ser vi nu hur det bromsar in relativt kraftigt. Konjunkturinstitutet spår i sin oktoberrapport att en vikande byggkonjunktur (tillsammans med lägre investeringar i industrin) är huvudskälet bakom inbromsningen i tillväxten nästa år.

    Nu behöver takten öka i byggandet av boenden för äldre, såväl trygghetsboenden som särskilda boenden. Reformer som både stimulerar investeringar och ökar efterfrågan kan bidra till detta. Sådana reformer är strukturellt riktiga att genomföra nu, för att bidra till att dämpa en nedåtvändande byggkonjunkturs effekter på ekonomin och ta lediga resurser i byggsektorn i anspråk för viktiga investeringar i anpassade boenden.

    Kristdemokraternas förslag

    • Höjt investeringsstöd
      Investeringsstödet för äldrebostäder har varit en viktig faktor för byggandet av trygghets- och särskilda boenden. I Boverkets utvärdering från 2013 uppger 70 procent av dem som hade beviljats stöd att det hade stor eller avgörande betydelse för deras beslut att bygga, vilket är en viktig skillnad mot de rödgröna byggsubventioner som dömts ut av byggbranschen. Svaren tyder också på att stödet har haft särskilt stor betydelse att bygga trygghetsbostäder. Kristdemokraterna vill därför mer än fördubbla investeringsstödet för äldrebostäder som i dag ligger på 400 miljoner kronor per år, och satsar 550 miljoner kronor ytterligare per år.
    • Äldreboendegaranti
      Kristdemokraterna anser att alla över 85 år ska ha möjlighet att flytta till ett anpassat boende – i första hand trygghetsboende – när den äldre själv bedömer att det är dags. Därutöver bör sociala behov vara en del av biståndsbedömningen.
    • Äldreboendemiljard
      Kristdemokraterna vill därtill införa ett prestationsbaserat bidrag på 1 miljard per år som de kommuner som lever upp till åtagandet om att förse äldre med plats i anpassat boende inom tre månader får del av. De som misslyckas med mer än 15 procent får inte del av stödet och kan drabbas av höjda vitesbelopp.
    • BTP-förstärkning
      För att äldre ska ha råd med nya anpassade boenden behöver ekonomiska möjligheterna stärkas bland annat genom höjt bostadstillägget för pensionärer (BTP). Vi föreslår en höjning av taket till 7 500 kronor och att den särskilda del som går till alla med BTP höjs med 300 kronor för ensamboende och 500 kronor för sammanboende.
    • Underlätta rörlighet
      Vi vill se permanent förändrade regler för flyttskatter så att man får skjuta hela skatten på vinsten vid en bostadsförsäljning framför sig till dess man lämnar den ägda bostadsmarknaden. Vi vill också att det förstärkta amorteringskravet slopas.

    Genom dessa reformer i Kristdemokraternas budgetförslag kan vi öka tryggheten, stärka omsorgen och minska ensamheten för äldre. Vi kan också motverka den bristande rörligheten på bostadsmarknaden som hämmar tillväxt samt möjligheter för unga och barnfamiljer. Detta blir en av de kommande årens viktigaste uppgifter.