• Felaktiga incitament skapar kommunalt slöseri

    Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro skriver på DN Debatt att det finns en stor risk att kommunalskatterna höjs de närmaste åren. Kristdemokraterna har tidigare pekat på samma sak och är bekymrade över utvecklingen eftersom kommunalskattehöjningar slår mot jobb och inte minst mot personer med låga inkomster. Den genomsnittliga kommunalskatten ökar hela tiden och har endast sjunkit vid ett tillfälle, när Göran Persson införde en skattebroms.

    Vi vill därför införa en kommunalskattebroms, vilket Lundberg också påpekar, där kommuner endast får behålla 60 respektive 75 procent av intäkterna från en skattehöjning beroende på om man ligger över eller under genomsnittlig skattesats. Lundberg anser dock att det endast hanterar symptomen och inte grundproblemet. I vårt förslag ligger att bromsen införs och utvärderas och vi menar att om bromsen sedan skulle finnas permanent så får den stor strukturell betydelse och påverkar kommunernas långsiktiga agerande.

    En sådan broms skulle också omedelbart göra det mer attraktivt för en kommun att i första hand försöka minska sina utgifter hellre än att höja skatten.

    Lundbergs förslag att lyfta ut den kommunala skattesatsen ur beräkningen av jobbskatteavdraget bör övervägas. Det bör prövas om den borde ersättas med genomsnittlig kommunalskattesats så att inte skattehöjningar ”subventioneras”. Tvärtom ger det istället kommunerna ett viktigt incitament att hålla nere skattetrycket och prioritera sitt huvuduppdrag.

    Kristdemokraterna diskuterade på sitt riksting i oktober kommunernas undantag från moms. Offentliga aktörers undantag snedvrider konkurrensen och ger de offentliga aktörerna en ekonomisk särställning på marknaden.

    Därför anser Kristdemokraterna att systemet med momsbefrielse för offentliga aktörer måste utredas så att lika villkor gäller för alla aktörer. Utredningen bör ta sikte på att utreda hur offentliga aktörer ska omfattas av samma lagstiftning som de privata för att uppnå likvärdighet.

    Till åtgärdslistan mot felaktigt användande av skattepengar på kommunal- och landstingsnivå vill Kristdemokraterna lägga behovet av strukturella statliga reformer.

    Regeringen Löfven har i flera omgångar höjt statsbidragen till kommunerna. Det behöver inte vara fel, men det är uppenbart att kraftigt höjda statsbidrag utan krav på motprestation inte löser välfärdens problem vilket till exempel regeringens slopande av kömiljarden visar.

    Kristdemokraterna säger därför delvis nej till regeringens höjda generella statsbidrag. Istället föreslår vi att kommuner och landsting som når tillräckligt goda resultat inom sjukvården och äldreomsorgen ska få ersättning för det.

    På så vis kan vis kan vi garantera att skattebetalarnas pengar går till det som borde prioriteras, används mer effektivt och kommunerna får ett tydligt incitament att förbättra kvaliteten och tillgängligheten i välfärden och stoppa det välfärdssvek som nu pågår.

    Ebba Busch Thor, partiledare (KD)

    Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson (KD)

    Debattartikeln publicerades på DN Debatt och går att läsa här.