• EU-politik, A till Ö

    Arbetsmarknad: Vi har väldigt olika arbetsmarknadsmodeller i olika Europa. Många länder har exempelvis minimilöner allt medan vi i Sverige har en annan lösning. Detta är i grunden inget problem, EU ska tåla olikheter. Vi ser därför med oro på hur det nu finns en ansats att försöka lagstifta om allt fler aspekter av arbetsvillkor på EU-nivå. Till syvende och sist kommer EU utgå ifrån arbetsmarknadsmodeller som ser annorlunda ut än den svenska.  Sen måste vi ha gemensamma regler för vad som gäller när någon från ett företag i ett EU-land, tillfälligt jobbar i ett annat EU-land (så kallad utstationering). Men det utgör en väldigt liten del av arbetsmarknaden i stort, och är inte en fråga som kan motivera att EU ska detaljreglera olika former för provanställning och dylikt.

    Bankunion:  EU:s Bankunion har dels en övervakande uppgift, motsvarande den svenska Finansinspektionen, dels en resolutionsfond som ska kunna rädda krisande banker. Sverige står utanför, vilket Kristdemokraterna i nuläget anser vara ett riktigt beslut. Det finns dock skäl att följa frågan framöver.

    Bistånd: EU-länderna är tillsammans världens största givare av humanitärt bistånd och hjälper miljontals människor i världen varje år. Dels handlar det om de enskilda ländernas biståndsinsatser, sen handlar det om EU:s egna bistånd. Biståndet står för 1 procent av EU:s årsbudget. Det motsvarar omkring 4 euro per invånare.

    Kristdemokraterna vill att fler länder når upp till EU:s gemensamma målsättning om 0,7 procent av BNI. Samtidigt måste EU:s egna bistånd användas bättre. Vi ser exempelvis att motkraven vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter i relation till den palestinska myndigheten inte fungerar.

    Bördefördelning:  De individuella beting varje land har vad gäller att minska utsläpp i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln kallas bördefördelning. Det gäller vad som ibland kallas ”den icke-handlande sektorn”, bland annat jordbruk.  Kristdemokraterna anser att södra och östra Europa i sammanhanget fått allt för låga beting. Handlar inte om att vi andra skall göra mindre, utan att alla måste bidra vid omställningen.

    Cabotage: När en lastbil som kört en transport till ett annat land, och sedan stannar kvar för att köra inhemska uppdrag i det landet, så kallas det cabotage. Reglerna kring detta är mycket omdebatterade. Det pågår ännu förhandlingar mellan EU:s institutioner om uppdaterat regelverk.  Huvudproblemet har egentligen varit att regler inte följs ordentligt. Här faller också ett ansvar på Sverige, att bygga ut trafikpolisverksamheten.

    Djurskydd: EU:s regler om djurskydd handlar framförallt om jordbrukssektorn. Regler om kupering, djurtransporter och antibiotika. Även om vissa av dessa regler kan behöva skärpas är det stora problemet tillämpningen. Reglerna följs helt enkelt inte av alla länder, och här måste både kontrollen och uppföljningen bli bättre.

    Försvar: Vi lever i en ny tid, med större hotbild mot Europa än för några år sedan. EU:s viktigaste redskap i denna tid är sin blotta existens. Visa att samförstånd och frihet trumfar aggression och diktatur. När det gäller det rena militära försvaret är det bra att EU nu samarbetar kring en del saker. Exempelvis försvarsmaterial. Det är väldigt dyrt att utveckla militär utrustning, så det är bra om vi kan samarbeta mer där.  Däremot tror vi inte på idén som exempelvis Tysklands och Frankrikes regeringar förordar med ett gemensamt EU-försvar. Det är dels inte EU:s roll, och dels skulle det bli ineffektivt, med 27 medlemsländer som vart och ett har veto när den militära styrkan skall användas.

    GMO: Genmodifierade grödor (GMO) har öppnat för stora möjligheter, inte minst vad gäller fattigdomsbekämpning, men kan också innebära risker vad gäller biologisk mångfald. Kristdemokraterna anser att försiktighetsprincipen bör tillämpas.

    Handel: När länder som USA och Kina inför allt fler tullar och handelshinder måste Europa stå upp för den frihandeln. Handel med omvärlden gjorde en gång Sverige rikt, och det är en resa fler länder nu måste få göra. Handel bygger välstånd, och det finns väldigt många exempel på att så faktiskt är fallet. Invändningen från vänstern om de så kallade investeringsskydden som finns i handelsavtal faller på sin egen orimlighet, Sverige omfattas av ett 70-tal handelsavtal med investeringsskydd utan att det någonsin inneburit begränsningar vad gäller miljö- eller folkhälsopolitik.  

    Högerextremism: Runt om i Europa växer populistiska krafter, inte bara på högerkanten utan också på vänsterkanten. De drivs av missnöje, men presenterar sällan egna lösningar. Kristdemokraterna är tydliga med var vi står. Vi tror på EU som redskap för samförstånd, välstånd och fred.  De länder som bryter mot EU:s grundläggande värden ska heller inte kunna ta del av EU:s strukturfondsutbetalningar.

    Israel:  Det är viktigt att vårda relationen till mellanösterns enda utvecklade demokrati. EU måste fortsätta att utveckla handeln och utbytet med Israel.

    Jakt och vapen: Legala vapenägare är inget samhällsproblem, tvärt om.  EU har ända sedan 90-talet haft en del gemensamma vapenregler för att möjliggöra jaktresor och legal vapenhandel över gränserna. Tyvärr har dessa regler nu utgjort plattform för onödigt långtgående krav som istället försvårare för jägare och skyttar. Kristdemokraterna röstade av denna anledning nej till det uppdaterade vapendirektivet hösten 2017. Lagliga vapenägare ska inte drabbas av att politiker vill visa sig handlingskraftiga.

    Jämställdhet:  All politik skall naturligtvis präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Från Kristdemokraternas sida har vi lyft två saker EU kan göra för att främja jämställdhet. För det första att se till att stödet till EU:s fattiga regioner också bidrar till ökad jämställdhet där. Och för det andra att trycka på så fler medlemsländer ratificerar Istanbulkonventionen, som handlar om åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor.

    Jämställdhetsstrategi:  EU har ingen gällande jämställdhetsstrategi sedan den gamla löpte ut 2016, utan istället ett dokument med lägre status. Det har vållat kritik. Kristdemokraterna ser gärna en ny strategi, men har röstat nej till flera resolutioner i Europaparlamentet som kräver detta då det i samma andetag också krävts EU-kvotering av bolagsstyrelser, likriktning av medlemsländernas föräldraförsäkringar och andra åtgärder vi är mot.

    Jordbrukspolitik: Samhället har ett intresse av att ersätta jordbruket för dess mervärden. Varje land har också ett intresse av en viss grad av självförsörjning. För att detta ska fungera med rimliga konkurrensvillkor är det nödvändigt med någon form av gemensam jordbrukspolitik eftersom vi har en gemensam marknad inom EU. Men de omfattande subventionssystemens betydelse minskar samtidigt om vi klarar av att upprätthålla konkurrensneutralitet inom EU:s inre marknad. Så ser det inte ut idag, det är mycket dyrare att vara lantbrukare i Sverige än många andra länder. I vissa avseende på grund av nationell lagstiftning, men också för att andra länder helt enkelt tar för lätt på EU:s gemensamma regler. Detta behöver rättas till, samtidigt som den totala jordbruksbudgeten stegvis minskar.

    Klimat: EU utgör gemensamt världens största ekonomi. Vi har därför ett särskilt ansvar för att ställa om de moderna samhällena till gröna ekonomier som är långsiktigt hållbara.  Sverige går före, och även EU behöver nu justera sina klimatmål. EU-kommissionens förslag om att EU ska uppnå klimatneutralitet till år 2050 är en djärv, men nödvändig, målsättning.  Lika så behöver vi uppdatera EU:s 2030-målsättningar. I Sverige råder det blocköverskridande enighet om klimatmålsättningarna, vilket är en styrka. Hur vi ser på vägen dit skiljer oss dock. I takt med att EU:s målsättningar ökar behöver naturligtvis de verktyg som styr EU:s klimatpolitik bli mer ambitiösa. Exempelvis utsläppshandeln.

    Köpenhamnskriterierna: De kriterier som varje land måste uppfylla för att bli medlem i EU. Ställer bland annat omfattande krav vad gäller rättsstat, demokrati, mänskliga rättigheter och respekt för minoriteter. Kristdemokraterna vill öka möjligheterna till att också ställa krav på dessa grundläggande frågor efter det att ett land blivit medlem. Det handlar exempelvis om att kunna frysa utbetalningar ur strukturfonderna om ett land bryter mot EU:s grundvärden, något som inte är möjligt idag.

    Lobbyism: I grunden är det en styrka att politiker träffar så många enskilda företag, näringslivsorganisationer, fackföreningar och civilsamhällesorganisationer som möjligt. Enbart genom att ta del av uppfattningar, analyser och bedömningar från diametralt olika håll kan lagstiftaren sägas kunna staka ut det som brukar kallas allmänintresset.

    Det är också grundtanken bakom exempelvis det svenska remissväsendet. Politiker måste helt enkelt ta del av särintressen för att kunna bedöma allmänintresset. Kristdemokraterna har därför sagt nej till olika förslag som begränsar politikers möjligheter att träffa lobbyister.

    Människohandel: Trafficking är en av EU:s största utmaningar och misslyckanden. Sexuellt utnyttjande och tvångsarbete devalverar människan till en handelsvara.  EU har idag ett anti-traffickingdirektiv, som binder medlemsländerna vid vissa åtgärder och harmoniserar vissa straffsatser. Det är bra, då detta är en så pass utpräglad gränsöverskridande fråga. Men det är också uppenbart att arbetet med efterlevnad och utvärdering inte fullt ut fungerar.

    Mänskliga rättigheter:  Inom unionen handlar det om att alla länder måste leva upp till våra gemensamma krav som är formulerade i Köpenhamnskriterierna. Utom unionen handlar det om en utrikespolitik som genom diplomati, bistånd och sanktioner bidrar till att skapa en bättre värld.

    Migration:  EU-länderna har ett gemensamt ansvar att arbeta för en ansvarsfull, långsiktig och human migrationspolitik. Det innebär att alla hjälps åt att ta emot människor som har asylskäl, men det innebär också ett gemensamt ansvar för gränsbevakning och registrering.

    Polis: För att effektivt kunna förebygga och motverka organiserad brottslighet vill Kristdemokraterna fördjupa och stärka det kriminalpolitiska samarbetet mellan medlemsstaternas rättsväsenden. Fokus för samarbetet bör ligga på operativ brottsbekämpning. Varje medlemsstat ska fortsatt bära huvudansvaret för brottsbekämpning och rättsskipningen inom det egna territoriet, även om viss harmonisering av straffrätten för gränsöverskridande brott, såsom människohandel, kan vara befogad.

    Plast: Överanvändningen av plast är ett stort miljöproblem över hela världen. Det är också till sin natur ett gränsöverskridande problem. Fyra femtedelar av allt marint skräp är plast, vilket har gjort att EU-kommissionen lanserat olika förslag riktat mot engångsprodukter i plast. Kristdemokraterna har en välkomnande inställning till den typen av åtaganden, men pekar också på att plastfrågan inte bara handlar om hur mycket plast vi använder – utan också hantering av plast. Kristdemokraterna förordar därför ett EU-gemensamt system för pantning av PET-flaskor. Det är också viktigt att förstå att Europa för en marginell del av det samlade plastavfallet, våra insatser för att få med Asien och Afrika i arbetet behöver därför intensifieras.

    Rasism: EU:s själva grund är respekten för de mänskliga rättigheterna. Att respektera minoriteter är också ett villkor för att bli medlem i EU, se ”Köpenhamnskriterierna”.

    Regionalpolitik: EU är uppdelat i 274 stycken regioner. Regionalpolitiken är EU:s verktyg för att stärka ekonomin i dessa regioner och motverka alltför stora regionala skillnader vad gäller ekonomi och levnadsstandard. Regionalpolitiken kan ur vissa aspekter liknas vid det svenska kommunala utjämningssystemet. 2018 var över 30 procent av EU:s totala årliga budget öronmärkt till detta ändamål. Regionalpolitiken måste moderniseras och minska i omfattning, och få ett mycket tydligare fokus på fattigare regioner.

    Skog: Hälften av EU:s skog finns i Sverige och Finland. Inom EU har många länder avverkat skog utan att återplantera. Detta har tyvärr föranlett många europeiska politiker att bära på den felaktiga uppfattningen att skogsbruket som sådant är miljöskadligt. Att Sverige för närvarande har mer skog än någonsin tidigare, trots ett mycket aktivt skogsbruk, är ett bevis på motsatsen. Kristdemokraterna vill försvara svenskt skogsbruk från missriktad EU-lagstiftning. Vi motsätter oss gemensamma europeiska kriterier för hållbart skogsbruk eftersom förutsättningarna för skogsbruket skiljer sig så pass mycket mellan olika delar av Europa.

    Social pelare: En slags överstatlig programförklaring som EU har, som handlar om välfärdsfrågor. Inte lagstiftande i sig, men utgör nu plattform för annan lagstiftning. Kristdemokraterna tycker den här typen av frågor bättre hanteras av medlemsländerna själva.

    Skatt: EU-länderna har sedan länge kommit överens om vissa gemensamma skatte- och momsregler. Eftersom Europa skall utgöra en gemensam marknad – det man kallar ”den inre marknaden” – så ligger det i allas intressen att skattesystemen är utformade efter ungefär samma principer. Det är rimligt. Nu vill EU-kommissionen gå mycket längre, och ge EU beskattningsrätt. Det tycker Kristdemokraterna skulle vara en farlig väg som i grunden skulle förändra relationen mellan EU och dess medlemsländer.

    Terrorism:  Flera europeiska länder har under senare år skakats av blodiga terrorattentat. Även Sverige har drabbats. Dessa terroristnätverk är internationella vilket också ställer rättmätiga krav på EU-åtgärder. Genom samverkan och informationsutbyte mellan länder kan EU rustas för att stoppa nya attacker. Det så kallade PNR-direktivet, som ger rättsvårdande myndigheter tillgång till flygbolagens passagerarregister var en betydelsefull åtgärd. En viktig åtgärd som återstår handlar om sätt att spåra och stoppa terrornätverkens finansiering. I grunden handlar det om kapital som förs mellan olika länder och som därför kan kontrolleras enbart med hjälp av gemensamma internationella åtgärder.

    Utrikespolitik: Medlemsländerna är genom fördrag bundna att verka för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Ett EU som talar med gemensam röst mot omvärlden har mycket större möjligheter att påverka än enskilda länder. Syftet med EU:s gemensamma utrikespolitik bör vara att främja och försvara grundläggande värden samt medlemsstaternas intressen i EU: s närområde och där bortom. På så vis skapas en fredligare, säkrare och mer välmående omvärld.

    Utsläppshandel: EU:s system för utsläppshandel (EU ETS) är världens mest kraftfulla klimatverktyg. Lite förenklat kan sägas att de företag som omfattas av systemet måste köpa utsläppsrätter för att få släppa ut koldioxid. På så sätt skapas incitament för företag att släppa ut mindre samtidigt som grön omställning. Den viktigaste klimatåtgärden just nu är att få fler länder och sektorer att omfattas av EU ETS. Inte minst måste flyget globalt bli en del av utsläppshandeln, inte bara inom EU som idag.

    Varg och skarv:  En fråga som ofta kommer upp i EU-valrörelsen är vargjakten. Bakgrunden är att skyddsjakt på varg juridiskt stäms av mot EU:s art- och habitatdirektiv, som ålägger medlemsländerna bevarandearbete rörande vissa bestämda arter. Direktivet är välment och finns för att skydda sällsynta, hotade eller endemiska djur- och växtarter. Sammantaget är över tusen djur- och växtarter samt tvåhundra livsmiljötyper skyddade på olika sätt. Kristdemokraterna menar dock att direktivet är utformat på ett alldeles för stelbent sätt. En lista från 1992 kan inte styra vilka arter som ska och inte ska få skydd. Sverige bör själva kunna hantera frågan om skyddsvakt på varg. Det samma gäller skarven, som på motsvarande sätt regleras via en statisk lista i EU:s fågeldirektiv.