• Därför behöver Polisen ett eget forskningsinstitut

    Mer kunskap behövs om brottsligheten ska kunna bekämpas. Därför föreslår Kristdemokraterna att Polisen ska få ett eget forskningsinstitut, skriver Andreas Carlson i Dagens samhälle.

    Poliser har länge uttryckt frustration över att den kunskap de besitter inte är känd för allmänheten eller lagstiftare. En polis sa att det tar tio år mellan att det han ser på gatan erkänns som ett samhällsproblem. Så lång tid kan det ta mellan att poliser observerar ett problem, till att exempelvis Brottsförebyggande rådet (Brå) gör en studie som bekräftar problemet. Under tiden har det vuxit i omfattning, istället för att omedelbart åtgärdas.

    Nyligen släppte Institutet för framtidsstudier rapporten ”Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige”. Rapporten innehåller mycket nytt, men bekräftar också vad poliser länge vetat och kunnat berätta. Den sätter också fingret på ett problem: att kunskapen inte har funnits tidigare. För att åtgärda det föreslår Kristdemokraterna att Polisen ska få ett eget forskningsinstitut.

    Det är uppenbart att mer kunskap behövs om vi ska bekämpa brottsligheten. Polisens egna studier om de särskilt utsatta områdena har dominerat den politiska debatten sedan de först kom. Allmänhet och beslutsfattare efterfrågar den här typen av kunskap.

    Det finns ett flertal områden där polisiär forskning skulle göra nytta. Två exempel är kamerabevakning och ungdomsbrottslingar. Nu har vi, tack vare alliansens påtryckningar på regeringen, en åtminstone duglig kamerabevakningslag, som visserligen behövs förenklas. Men för bara ett par år sedan kunde Polisen tvingas kämpa i flera år om tillstånd för kameror, även när det gällde platser där narkotikahandel pågick helt öppet. Sedan kamerorna kommit upp på en del platser har försäljningen flyttat och det blir svårare för langarna att nå sina kunder och de boende är tryggare.

    Ett annat problem är att kriminaliteten sjunker allt lägre ner i åldrarna. I Framtidsstudiers rapport nämns att typåldern på de inblandade bara är 19 år. Poliser har samtidigt i flera år berättat om hur unga personer som inte är straffmyndiga får bära vapen eller knark för att äldre gängkriminella inte ska åka dit om de grips. Tonåringar mördar varandra på öppen gata. Berättelser om hur livet ser ut i brottstunga miljöer har ibland nästan avfärdats som anekdotiska bevis, men det är viktigt att dessa signaler tas på allvar och fångas upp. De kan fungera som en väckarklocka, men är sällan nog för att få till stånd de åtgärder som krävs.

    Kristdemokraterna återupprepar därför i vår budget förslaget att Polisen ska få ett eget forskningsinstitut. Ordentlig polisiär forskning finns i flera andra länder, men här har den inte varit prioriterad. Som ett resultat av det har vi också haft dålig kännedom om brottsligheten i landet och vilka trender som finns.

    Ett polisiärt forskningsinstitut skulle möjliggöra för poliser som arbetar i yttre tjänst att formalisera sina kunskaper och leverera tungt faktamaterial till allmänhet och beslutsfattare. Polisforskning skulle innebära att den polisiära kunskapen som idag finns i organisationen uppvärderades.

    Polismyndigheten och enskilda poliser har idag en enormt stor kunskap om hur brottsutvecklingen ser ut. Det skulle bli enklare att lyfta goda lokala exempel och på så vis möjliggöra att myndigheten snabbare kunde komma fram till ”best practice” på en rad olika områden, utefter prövade arbetsmetoder i lokalpolisområdena. Går det att bättre sprida bra arbetsmetoder får hela Sverige ett bättre polisväsende.

    Just nu handlar debatten om polis och om brottsligheten mycket om att släcka bränder, tyvärr både bildligt och bokstavligt. Men polisen måste stärkas långsiktigt och målmedvetet. Egna forskningsresurser är ett steg på den vägen som borde tas redan av nästa regering.