• Bryt utanförskapet med möjligheter till lokalt ägande i utsatta områden

    Polisen identifierar 61 områden som särskilt utsatta. Där förekommer enligt polisen offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man, öppen narkotikahandel och ett utåtagerande missnöje mot samhället.

    Bland de boende finns många familjer som på grund av situationen i deras bostadsområde inte känner att de kan lita på Sverige. Arbetslösheten är hög och otrygghet och ekonomisk utsatthet betydligt vanligare än i andra bostadsområden. Att vända denna utveckling kräver långsiktiga och kraftfulla åtgärder när det gäller exempelvis skolan, polisen och arbetsmarknaden. Men de boende måste även få mer makt över sin egen livssituation, beredas större plats att delta i samhällsbygget och till ett ökat ägarskap över sitt bostadsområde. Därför anser vi att även bostadspolitiken måste reformeras i syfte att öka integrationen.

    När SCB 2015 studerade de 15 mest utsatta områdena visade det sig att endast drygt 40 procent av kvinnorna och drygt 50 procent av männen förvärvsarbetar. Ungdomars behörighet till gymnasiet var kraftigt sämre. Åtta procent av männen respektive sex procent kvinnorna erhöll försörjningsstöd mot en procent av befolkningen i stort.

    Gemensamt för de flesta av de särskilt utsatta områdena är att de är flerbostadshusområden byggda 1965-1975 under miljonprogrammet. Många ”projekt”, ”lyft” och andra satsningar har satts i sjön för att förbättra situationen. Den långsiktiga effekten av satsade skattemedel har dock ofta varit liten. I vissa fall kan projekten beskrivas som helt misslyckade.

    I de fall som ändå varit framgångsrika har långsiktigheten, civilsamhällesengagemanget, fokus på grundläggande samhällsfunktioner och inte minst det lokala ägarskapet varit centralt.

    Kristdemokraterna har långtgående förslag om fler poliser med tydlig lokal förankring, som också kan finansieras av kommunerna själva i otrygga områden och på skolor. Bättre villkor för lärare i utanförskapsområden, större föräldramedverkan och högre förväntningar på skolor och elever. Vi vill se bredare avtal mellan det offentliga och ideell sektor, t ex via IOP, för att stärka samhällslivet. Lägre trösklar in på arbetsmarknaden.

    Vi föreslår nu också reformer för stärkt lokalt ägarskapet när fler ges chansen att investera i sitt eget boende. Upplåtelseformen i dessa områden är till mycket hög grad hyresrätt (1) – få boende äger sin bostad. Skulle detta ändras så kan flera goda effekter uppstå:

    För det första får fler hushåll större ekonomiska intressen att se till att trivseln ökar och att området utvecklas positivt – att exempelvis otrygghet och nedskräpning minskar.

    För det andra skapar det möjligheter att bo krav i området för personer med jobb som – likt de flesta andra – vill investera i och äga sitt eget hem (Endast tretton procent av hushållen föredrar hyresrätt framför ägt boende (2)).

    För det tredje blir det över tid billigare att äga sitt boende. Att hyresrätt är dyrare beror – trots hyresreglering – på att en hyresrätt medför full service. Därutöver måste fastighetsägaren få avkastning på sitt kapital. Den normala värdeökningen på fastigheter som kommer av stigande markvärde och inflation går hyreshushåll miste om medan de som äger normalt ser sina lån långsamt krympa i förhållande till bostadens värde.

    Hyresrätten har en viktig roll att spela, inte minst för unga, studenter och äldre personer som vill ha ett utökat serviceinnehåll, men den kan inte vara enda alternativet i utanförskapsområden

    En genväg till integration och att förbättra utsatta bostadsområden är således att successivt öka inslaget av eget ägande. Målet på sikt bör vara att högst 50% är hyresrätter och att resterande bostäder ägs. Det kräver ett brett reformprogram-.

    Hushållens ägande av bostäder i flerbostadshus i Sverige sker i stort sett uteslutande genom bostadsrätt. Det är inte en gångbar väg i dagens utanförskapsområden. För det första krävs det 2/3 majoritet för att bilda en bostadsrättsförening och för det andra kan bostadsrättsformen vara en tröskel för den som är relativ ny i det svenska samhället.

    Därför behöver enstaka lägenheter kunna säljas till de enskilda hushåll som vill och kan köpa. Vi bedömer också att det bästa för dessa områden är att styra mot att hushållen äger själva, snarare än mer av försäljning till internationella riskkapitaliser. Dessvärre tillåter inte dagens lagstiftning försäljning av enstaka lägenheter till enskilda hushåll trots att vi sedan 2009 har ägarlägenheter. Till exempel får en fastighet inte bli ägarlägenheter om den under de senaste åtta åren använts för bostadsändamål. En utredning tillsatt av Alliansregeringen har föreslagit hur dessa olika hinder skulle kunna tas bort.

    Bland annat föreslår utredningen en ny ombildningslag:

    Principen ska vara att hyresgäster ska behålla sin besittningsrätt och den avtalade hyran. Men samtliga lägenheter i huset blir ägarlägenheter och kan köpas av de boende. Den som inte köper upplever i praktiken ingen förändring. Bostadsbolaget, ofta ett kommunalt bolag, äger alltjämt en majoritet av lägenheterna och sköter allt praktiskt kring fastigheten.

    Många av de hushåll som bor i utanförskapsområden saknar de ekonomiska möjligheterna att äga sin bostad. Därför behöver de ekonomiska förutsättningarna för eget ägande av bostaden ses över.

    Så fort detta kommer på tal ropar alltid någon sub-prime och påminner om att finanskrisen utlöstes av dåliga bostadslån i USA. Men det vi föreslår är inte sådana upplägg och vår målgrupp är i alla händelser så begränsad att någon systemrisk inte tas.

    Följande åtgärder bör därför prövas i de 61 områden som polisen identifierat som särskilt utsatta. 

    1. Undanröj laghinder för ägarlägenheter. Förslagen i utredningen Från hyresrätt till äganderätt SOU 2014:33 måste genomföras.
    2. Hyrköp. Hushållen i utanförskapsområden behöver erbjudas att långsamt få köpa sina lägenheter. Hyrköpet ska fungera så att en del av hyran är hyra men en del går till att köpa bostaden. Slutpriset sätts när hyrköpet inleds om den boende köper hela bostaden inom en viss tid (10 eller 20 år exempelvis). Den som undertecknar ett hyrköpsavtal undertecknar också avtal om egen förvaltning/renovering av bostaden för att kunna sänka sin hyra och öka avsättningarna till bostadsköpet. Den som flyttar innan bostaden är helt betald blir utköpt av hyresvärden eller av en ny köpare.
    3. Startlån. För att komma igång med ett hyrköp eller reguljärt bostadsköp behöver frågan om statligt garanterade startlån prövas. Startlånet bör kombineras med krav på att hushållet tecknar låneförsäkring. Med försäkring, statlig garanti och genom att målgruppen är begränsad blir systemrisken väldigt liten.
    4. Stimulansmedel. För att köpen ska komma till stånd behöver prisläget på lägenheterna ses över samt fastigheterna och den fysiska miljön runt dem förbättras, liksom områdenas förutsättningar i stort. Därför behöver medel att avsättas årligen som disponeras av en statlig förhandlingsman. Han får i uppdrag att kontakta bostadsbolagen i de 61 områdena och där intresse finns använda statliga pengar för att sluta långsiktiga avtal mellan stat, kommun, boende och bostadsbolag om upprustning av fastigheter och närmiljö. Avtalen ska syfta till att integrera bostadsområdena med andra stadsdelar som småhusområden och genom nya arkitektoniska grepp skapa en bättre boendemiljö, men också kunna avtala om lokal polisnärvaro, en god skola och skapa förutsättningar för långsiktig samverkan med idéburna aktörer. Avtalet ska kunna innehålla en prisreducering vid hushållens bostadsköp om högst tio procent. Hushåll som får köpa sina boenden rabatterat ska ha bott i området en viss tid och förbinder sig att bo kvar en viss tid.

    Integration handlar till del om att ge människor hopp och något att kämpa för. En egen bostad är inte svaret på allt men kan bidra till att skapa mer långsiktighet och ett starkare lokalt ägarskap genom en ny drivkraft hos hushåll i utanförskapsområden. När fler positiva drivkrafter uppstår hos många hushåll samtidigt – och samverkar med andra faktorer – kan det bidra till en förbättrad social situation i hela området och skapa en positiv spiral efter decennier av bekymmer.

     

    (1) SCB Integration – med fokus på 15 stadsdelar. (2015)

    (2) http://www.maklarsamfundet.se/sa-vill-svenskarna-helst-bo