• Blixtkampanj

    Inför kommundagarna har Kristdemokraterna presenterat stora reformer som ska öka människors tillit och trygghet. 30 000 poliser 2025. Statlig sjukvård och skärpt vårdgaranti.
    – Människor måste kunna få god vård i rätt tid och alla måste kunna känna sig trygga överallt, kommenterar partiledare Ebba Busch Thor förslagen.
    Det här är politik som påverkar människors vardag på ett påtagligt sätt och något vi kan vara stolta över.

    Kristdemokraterna kommer inte bara att möta väljarna med ny kraftfull politik utan även med ”nya kläder”. Efter drygt 20 år med samma grafiska profil tar vi nu steget och förnyar vår grafiska profil. Vi är såklart fortfarande Kristdemokraterna, med vår kristna människosyn och värdegrund, men vi byter vår logotyp och förnyar vår visuella framtoning. Genom vår nya logotyp förmedlar vi snabbt och självklart att det är vi, Kristdemokrater som är avsändare. Vår nya logotyp är stilren, tidlös och modern.

    För att sprida våra nya politiska förslag, våra budskap och nya logotyp på ett effektivt sätt har vi tagit fram profilbilder, picbadge och delabilder. Ladda ner dem här.

    Här kan du läsa mer om våra senaste förslag.

    30 000 fler poliser

    Läs debattartikel här.

    Om förslaget:

    • Sverige har för få poliser. De är för dåligt betalda. Och för få av dem är ute på gator och torg. Det måste vi ändra på.
    • Vi måste både klara av att stå upp emot de gäng som tagit över i våra utanförskapsområden och finnas närvarande i små orter där polisen är nästan helt frånvarande idag.

    Därför föreslår vi 30 000 poliser till 2025. 5 000 av de nya poliserna ska utbildas som vanligt i 2,5 år och 5 000 med ettårig utbildning.

    • Lokala polischefer ska ha ett starkare mandat. De ska ha sin egen budget och fatta anställningsbeslut och därmed bättre kunna möta de behov som finns lokalt.
    • Dialogen mellan polisorganisationerna och kommunerna ska förbättras vilket underlättas av den ökade makten till de lokala polischeferna. Kommunerna ska, om de vill, kunna finansiera polistjänster som prioriterar det som kommunen anger som viktigt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

    I Sverige har vi förhållandevis få poliser jämfört med andra länder med snarlika förhållanden. Polistätheten är endast 207 poliser per 100 000 invånare jämfört med genomsnittet i. Därutöver har vi generösa regler för föräldraledighet och många poliser är upptagna med administrativt arbete.

    Staten ska ta ett ansvar för att utbilda fler poliser och på olika sätt öka intagningen till utbildningen. Utbildningen ska fortsatt vara statlig och ta 2,5 år inklusive praktik.

    Kristdemokraterna avser att avsätta resurser för att klara det åtagandet. Cirka 350 miljoner 218 och 2 miljarder 2021.

    Parallellt med att 5000 statliga poliser tillförs behöver en ettårig polisutbildning utredas och införas från 2019. Utbildningen ska utbilda poliser för något enklare arbetsuppgifter i framförallt kommunerna. De ettårigt utbildade poliserna ska komplettera och ersätta de väktare som kommunerna idag anlitar.

    De nya poliserna som utbildas i ett år ska ingå i den statliga polisorganisationen men kunna finansieras av kommunerna.

    Ge lokalpolischefen mandat och egen budget. Lokalpolisområdescheferna är de chefer som arbetar längst ut i organisationen, närmast medborgarna. De får idag inte ens bestämma vem som ska anställas.  Det är fel. Varje polischef måste kunna göra de insatser som krävs för att möta den kriminalitet som finns lokalt. På så sätt stärks det lokala ledarskapet och samverkan med kommunen förbättras. Genom att ge lokalpolischefer mandat och utkräva ansvar stärks också ledarskapet inom svensk polis.

    Trygg vård nära dig

    Läs debattartikel här.

    Om förslaget:

    Det pågår nu en försämring av svensk vård. Därför anslår kristdemokraterna nu 3 miljarder till landstingen (och regionkommunerna) för att användas för att förstärka primärvården.

    Primärvården måste stärkas för att vården ska vara nära människor, ohälsa ska kunna förebyggas, onödig sjukhusvård förhindras och köer till sjukhusakuter minska. Den psykiska ohälsan bland barn och unga måste fångas upp tidigare. Kristdemokraterna vill därför satsa på en förstärkt primärvård och en samlad barn- och ungdomshälsovård.

    För att uppnå detta föreslås följande åtgärder:

    1. Öppettiderna/tillgängligheten i primärvården ska utökas till att omfatta mer kvällar och helger.
    1. Vårdgarantin skärps. Patienten ska garanteras besök senast följande dag hos primärvården hos den profession som kan tillgodose vårdbehovet.
    1. Uppdraget om en samlad barn- och ungdomshälsovård flyttas till en och samma huvudman, landstingen. Det innebär att elevhälsan inte längre ska ha skolan som huvudman.
    1. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin ska kortas ytterligare.
    1. Information till patienter om vilka alternativ som finns i primärvården ska stärkas.
    1. Sjukvårdsrådgivningen 1177 ska bli en integrerad del av primärvården med förstärkt rådgivning och ett ännu större nyttjande av potentialen med e-hälsa.

    Primärvården har svårt att klara uppdraget som ”första linjens vård” och många söker sig därför till akutmottagningar istället. Resultatet är sjukhusakuter med långa väntetider, att människor tvingas att ligga i korridorer och risk för felbehandling. Genom att öka tillgängligheten i primärvården och lägga större fokus på första linjens vård, minskar onödiga köer till sjukhusens akuter. På så sätt kan de som är i verkligt behov av sjukhusvården få det snabbare och de som är i behov av annan vård få det i god tid på rätt vårdnivå.

    Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, trots en i övrigt god hälsa och vård. Det finns brister i ”första linjens vård” för barn och unga. En samlad barn- och ungdomshälsa ska syfta till att öka tillgängligheten till vårdcentralerna, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det är avgörande att i ett tidigare skede än idag, fånga upp barn som mår dåligt.