Historia

Kristdemokratin i Europa växte sig stark efter andra världskriget som motreaktion till nazism. Vi är stolta över vår historia som vilar på två ben; den europeiska antinazistiska och den svenska folkrörelsebakgrunden. Ute i Europa är kristdemokratin större än i Sverige, vårt systerparti CDU har exempelvis styrt Tyskland under många år. I Europaparlamentet är vår partigrupp EPP den största gruppen.

Kristen Demokratisk Samling bildades 1964, i strid mot samhällsandan. Partiet ville då få in kristna värderingar i politiken när övriga samhället gjorde allt för att göra upp med tidigare generationers värderingar. Man arbetade hårt för att ta sig in i riksdagen, men det blev en lång kamp. Först 1985 kom dåvarande partiledaren Alf Svensson in i riksdagen genom ett samarbete med Centern. 1991 kom partiet in i riksdagen av egen kraft och direkt in i regeringen Bildt. Partiet har sedan dess suttit med i alla borgerliga regeringar.

De tidiga åren

Partiet bildades den 20 mars 1964 och tog namnet Kristen Demokratisk Samling – KDS. Den 15 april samma år konstituerades partiet och Birger Ekstedt valdes till partiordförande och Lewi Pethrus till första vice partiordförande. Första rikstinget hölls i maj månad i Uppsala. Idén att bilda ett parti föregicks av gruppen Kristet Samhällsansvar, KSA, som startat 1956 för att lyfta fram kristna kandidater i andra partier. Av dessa var det pastorn Lewi Pethrus som var mest drivande och tog initiativet till att grunda ett kristet parti, i en tidningsledare i januari 1964. En orsak var att man ville stoppa ett förslag om att skära ner kristendomsämnet kraftigt. Trots en namninsamling som gav 2,1 miljoner underskrifter drevs förslaget igenom i riksdagen.

Alf Svensson

Efter att Ekstedt avlidit sommaren 1972 valdes Alf Svensson till ny partiordförande på ett extra riksting lördagen den 20 januari 1973. År 2004, efter mer än trettio år som partiledare, avgick Alf Svensson. Göran Hägglund, från Bankeryd och dåvarande gruppledare för riksdagsgruppen valdes till ny partiordförande. 2013 blev Alf Svensson, vid partiets riksting i Karlstad, utsedd till hedersordförande för Kristdemokraterna.

Första riksdagsledamoten

Partiets valsiffror var relativt blygsamma under en lång tid. De pendlade mellan 1,4 och 1,9 procent under åren 1964-1982. 1985 hade Kristen demokratisk samling (KDS) en valsamverkan med Centerpartiet som innebar att partiet gick fram med egna listor men under den gemensamma beteckningen Centern. Tanken med samarbetet var att KDS skulle kunna kringgå fyraprocentsspärren och ta sig in i riksdagen samtidigt som borgerligheten med KDS draghjälp kunde få en icke-socialistisk majoritet i riksdagen.

Valet blev i en bemärkelse en framgång för KDS, Alf Svensson kom in i riksdagen och blev därmed första riksdagsledamot som blivit invald för partiet. (Som kuriosa kan nämnas att riksdagsledamoten för högerpartiet Dagmar Heurlin lämnade sitt parti under pågående mandatperiod i maj 1968 och gick med i KDS i stället. Även om hon formellt sett då var ”vilde” i riksdagen kan hon därmed göra anspråk på att vara ”den första KDS:aren i riksdagen” fram till riksdagens upplösning i oktober samma år.) Dock fick partiet inte riksdagsledamöter i proportion till den andel röster som tillfallit KDS vilket man ansåg sig varit lovad.Stor del av partiets ledning och bland partidistrikten ansåg sig därmed fått en för liten utdelning i förhållande till det stöd man gav till Centerpartiet i form av nya röster.

Riksdagsinträdet och vidare

Partiet fick ett genombrott vid valet 1991 med 7,1 procent av rösterna, 26 riksdagsledamöter och tre ministerposter när man bildade regering tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet där Carl Bildt (M) var statsminister.

I riksdagsvalet 1994 var partiet nära att åka ur riksdagen men höll sig kvar med ett valresultat bara någon hudnradel över fyraprocentsspärren.

1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet – KdS. Drygt 10 år senare, 1996 bytte partiet namn till nuvarande Kristdemokraterna och blev därmed också en fullvärdig medlem av EPP – European People´s Party – en sammanslutning av kristdemokratiska partier i Europa.

Partiet har sedan 1984 varit medlem av den kristdemokratiska internationalen CDI.

Nutid

Efter Alf Svenssons 31 år som partiledare valdes Göran Hägglund från Bankeryd, utanför Jönköping, till partiledare 2004. Senare samma år bildade Kristdemokraterna tillsammans med Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet Allians för Sverige. Denna koalition jobbade fram ett omfattande politiskt manifest som presenterades som ett alternativ till Socialdemokraterna i valet 2006. Alliansen vann regeringsmakten och kunde bilda en majoritetsregering. Kristdemokraterna fick tre ministrar: Socialminister Göran Hägglund, äldre- och folkhälsominister Maria Larsson och Mats Odell som kommun- och finansmarknadsminister. Alliansen kunde behålla regeringsmakten efter valet 2010 men som minoritetsregering. Kristdemokraterna fick även denna gång tre statsråd. Mats Odell lämnade regeringen till förmån för Stefan Attefall som blev civil- och bostadsminister.

Efter valet 2014 avgick Alliansregeringen. I januari 2015 meddelade Göran Hägglund sin avgång som partiledare och i april 2015 valdes Ebba Busch, från Uppsala, till ny partiledare för Kristdemokraterna.

Kristdemokraterna hade efter rekordvalet 1998 med 11,8 procent gått tillbaka i varje val. I valet 2014 hade Kristdemokraterna fått 4,6 procent och inför riksdagsvalet 2018 trodde många att Kristdemokraterna var uträknade som riksdagsparti. Men man ska aldrig räkna ut en kristdemokrat. När Ebba Busch prövades i sin första valrörelse som partiledare lyckades hon mycket väl i debatterna. Partiet gjorde en mycket stark valrörelse och Kristdemokraterna fick 6,3 procent i valet. Därmed var den negativa trenden bruten. Kristdemokraterna ökade antalet medlemmar stort efter valet 2018. På bara tre månader värvades över 5000 nya medlemmar. I Statistiska Centralbyråns av partisympatisörer våren 2019 fick Kristdemokraterna 13 procent. Ett år tidigare, maj 2018, hade SCB-mätningen visat 2,9 procent för Kristdemokraterna.

Samarbetet inom Allians för Sverige tog upphörde efter valet 2018. Medan Kristdemokraterna tillsammans med Moderaterna att bilda en borgerlig minoritetsregering, valde Liberalerna och Centerpartiet att stödja en socialdemokratisk statsministerkandidat.

I Europaparlamentsvalet 2019 gjorde Kristdemokraterna sitt hittills bästa valresultat och fick två mandat som tillföll Sara Skyttedal och David Lega.

Under mandatperioden 2018-2022 röstade riksdagen fram Kristdemokraternas och Moderaternas budgetmotion två gånger. Kristdemokraterna var pådrivande för att uppgörelser kunde nås i riksdagen med såväl Vänsterpartiet som Sverigedemokraterna. Under den här mandatperioden tvingades den socialdemokratiska regeringen till att avgå två gånger.

Inför valet 2022 fick Kristdemokraterna och Moderaterna med sig Liberalerna som ett regeringsalternativ och kunde säkerställa stöd av Sverigedemokraterna. Efter riksdagsvalet 2022 kunde dessa fyra partier förhandla fram det regeringsprogram som kommit att kallas Tidöavtalet.

I den nuvarande regeringen har Kristdemokraterna sex ministerposter. Det är dubbelt så många som någon gång tidigare (1991-94, 2006-10, 2010-14). För första gången i svensk historia är dessutom en kristdemokrat Sveriges vice statsminister. Kristdemokraterna leder tre departement och finns på fyra olika departement.

Även om Kristdemokraterna backade i riksdagsvalet 2022, gick partiet framåt i Sverige regioner och kommuner. Kristdemokraterna finns i landets samtliga 21 regioner och i 261 av landets 290 kommuner. Dessutom gjorde Kristdemokraterna rekordbra ifrån sig i skolvalet där partiet fick 9,29 procent av rösterna.

Vid årsskiftet 2022/2023 hade Kristdemokraterna totalt 25 165 medlemmar.

Kristdemokratiska politiker

Ebba Busch (partiledare)

Partiordförande

1964-1972 Birger Ekstedt
1973-2004 Alf Svensson
2004-2015 Göran Hägglund
2015- Ebba Busch

Förste vice partiordförande

1964-1968 Lewi Pethrus, därefter ”hedersordförande”
1968-1979 Åke Gafvelin
1979-1982 Ernst Johansson
1982-1985 Maj-Lis Palo
1985-1993 Jan Erik Ågren (riksdagsledamot 1991-1994)
1993-2003 Inger Davidson
2003-2015 Maria Larsson
2015- Jakob Forssmed

Andre vice partiordförande

1965-1976 Sven Enlund
1976-1979 Jona Eriksson
1979-1982 Maj-Lis Palo
1982-1987 Stig Nyman (landstingsråd 1991-1994, 1998-2002, 2006-2010, 2010-2014)
1987-1989 Rose-Marie Frebran (riksdagsledamot 1991-2002)
1989-1990 Britt-Marie Laurell
1990-1993 Ingrid Näslund (riksdagsledamot 1991-2000)
1993-2003 Anders Andersson (landstingsstyrelsens ordförande i Kalmar län 2002-2006)
2003-2004 Göran Hägglund
2004-2012 Mats Odell
2012–2015 David Lega
2015-2o17 Emma Henriksson
2017-2019 Lars Adaktusson
2019- Bengt Germundsson (KSO i Markaryd)

Partisekreterare

1964-1972 Bertil Carlsson
1972-1978 Stig Nyman (landstingsråd 1991-1994, 1998-2002, 2006–)
1978-1985 Per Egon Johansson
1985-1989 Dan Ericsson (riksdagsledamot 1991-2000)
1989-1991 Inger Davidson
1991-1993 Lars Lindén (riksdagsledamot 2002-2008)
1993-1994 Dan Ericsson (riksdagsledamot 1991-2000)
1994-2002 Sven Gunnar Persson (riksdagsledamot 2002-2008)
2002-2006 Urban Svensson
2006-2010 Lennart Sjögren
2010-2018 Acko Ankarberg Johansson
2018-2022 Peter Kullgren
2022-2023 Johan Ingerö
2023 - Liza-Maria Norlin

Gruppledare i riksdagen

1991-2002 Göran Hägglund
2002-2010 Stefan Attefall
2010-2012 Mats Odell
2012-2015 Emma Henriksson
2015-2022 Andreas Carlson
2022- Camilla Brodin

Ministrar i olika regeringar

Regeringen Bildt

1991-1994 Alf Svensson (Biståndsminister)
1991-1994 Inger Davidsson (Civilminister)
1991-1994 Mats Odell (Kommunikationsminister),

Regeringen Reinfeldt I

2006-2010 Göran Hägglund (Socialminister)
2006-2010 Maria Larsson (Äldre- och folkhälsominister)
2006-2010 Mats Odell (Kommun- och finansmarknadsminister)

Regeringen Reinfeldt II

2010-2014 Göran Hägglund (Socialminister)
2010-2014 Maria Larsson (Barn- och äldreminister)
2010-2014 Stefan Attefall (Civil- och Bostadsminister)

Regeringen Kristersson

2022- Ebba Busch (energi- och näringsminister samt vice statsminister)
2022- Acko Ankarberg Johansson (sjukvårdsminister)
2022- Jakob Forssmed (socialminister)
2022- Peter Kullgren (landsbygdsminister)
2022- Andres Carlsson (infrastruktur- och bostadsminister)
2022- Erik Slottner (civilminister)

Sidinformation

Senast uppdaterad:
20 mars 2024