Politik A-Ö

  • B

    • Barnbidrag Barnbidrag finns för att täcka merkostnader som följer av barn i hushållet. Bidraget betalas ut till barnets mor om inte föräldrarna anmäler om annan ordning. Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att föräldrar som tar lika del i ansvaret för ett barn automatiskt ska få halva barnbidraget och sedan i mars 2014 är huvudregeln att barnbidraget delas lika när föräldrarna har gemensam vårdnad. Det tydliggör att mammor och pappor är lika mycket föräldrar och lika viktiga för sina barn.
    • Barnfattigdom Att skapa möjligheter för föräldrar att få arbete är grundläggande för att minska risken för att barn ska leva i ekonomisk utsatthet. Men det behövs också riktade insatser. För att stötta de sämst ställda barnfamiljerna vill vi höja barndelen i bostadsbidraget med 350 kr för familjer med ett barn, 425 kr för familjer med två barn och 600 kr för familjer med tre barn. Vi vill också återinföra den fritidspeng som vänsterregeringen har tagit bort, som gjorde det möjligt för barn som har föräldrar med försörjningsstöd att delta i fritidsaktiviteter. Fritidspengen ska även gälla under sommarloven.
    • Barnkonventionen
      Kristdemokraterna vill göra FN:s Barnkonvention till svensk lag för att ytterligare stärka barns rättigheter. Erfarenheter från andra länder visar att det ökar kunskapen i samhället om konventionen och hos de myndighets- och samhällsföreträdare som arbetar med barns rättigheter. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Familjen har huvudansvaret för sina barn men varje stat är skyldig att stötta familjerna att ta hand om sina barn.
    • Barnomsorg
      Barnomsorgen finns till för barnen och inte tvärtom. För att alla föräldrar ska hitta ett alternativ som passar just dem och deras barn måste det finnas en väl utbyggd barnomsorg med olika alternativ. Det ska finnas en mångfald av barnomsorgsformer med olika inriktning och huvudmän; förskolor, familjedaghem, öppna förskolor och fritidshem. Det ställer krav på att kommunerna kan erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter. Målet för all barnomsorg bör vara att möta varje barns behov av trygg omsorg, stimulans, lek, gemenskap och utveckling. Barngrupperna i förskolan måste minska. Kommunerna ska vara skyldiga att tillhandhålla familjedaghem för de föräldrar som önskar det. Föräldrar som själva ansvarar för barnomsorgen ska kunna få del av barnomsorgspengen.
    • Barnomsorgspeng
      Barnomsorgspengen innebär att kommunerna också blir skyldiga att godkänna pedagogiska omsorgsformer i enskild regi, inte bara förskolor och fritidshem. Kristdemokraterna vill att det ska finnas möjlighet för föräldrar, som vill vara hemma med sina små barn, att få barnomsorgspeng för omsorg om egna barn i hemmet. Barnomsorgspengen, ska gälla barn 1–3 år, uppgå till 6 000 kronor per barn och månad, räknas som inkomst och vara pensionsgrundande.
    • Barnäktenskap
      Inget barn under 18 år ska kunna räknas som gift i Sverige, oavsett om det fanns anknytning till Sverige eller inte då äktenskapet ingicks. Kristdemokraterna vill förstärka arbetet mot barnäktenskap. Genom avtal och samarbete med andra länder ska Svenska UD behöver förstärka sina avtal och samarbetsformer med andra länder för att kunna hämta hem barn som förts ut ur Sverige för att giftas bort. Vid misstanke om att ett barn förts ut ur landet för tvångsgifte ska en domstol kunna utfärda en order om att barnet ska återföras eller påbörja hemresa innan en viss tid (ofta 48 timmar). Om föräldrarna vägrar ska de kunna dömas till fängelse.
    • Betyg
      är ett viktigt verktyg för att ge elever och föräldrar information om hur eleven klarar kunskapsmålen. Betygen ska bidra till att elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, att resultaten kommuniceras med hemmen och att stöd sätts in tidigt. Kristdemokraterna vill att betygen i högre grad ska avspegla resultaten i de nationella proven. Betyg ska ges första gången i årskurs 6.
    • Bibliotek
      Bibliotekens roll som kulturförmedlare kan inte nog betonas. Alltsedan läskonsten blev allmän egendom i vårt land har biblioteken varit en källa för vidgat vetande och kulturella värden. För att underlätta förutsättningarna för läsning är biblioteken en ytterst viktig aktör. Vi vill införa ett nationellt lånekortssystem och stärka skolbiblioteken.
    • Bildning
      Vårt skolsystem ska värna ett klassiskt bildningsideal som tar avstånd från relativism som urholkar kunskapens egenvärde. Klassisk bildning är viktig inte minst i ett samhälle där människor från många kulturella, etniska och religiösa grupper lever tillsammans. För att uppvärdera bildningen måste lärdoms- och bildningstraditionen respekteras – inte förlöjligas och raljeras över. Innan man kritiserar måste man förstå vad det är man kritiserar. Kunskap och fakta bör alltså komma steget innan analysen.
    • Biologisk mångfald
      I dag överutnyttjas och utarmas världens ekosystem. Även i Sverige hotas många ekosystem och arter. Kristdemokraterna vill bryta denna utveckling. Vi vill förbättra ersättningen till markägare som skyddar värdefulla biotoper samt finna nya vägar att kompensera lantbruket för miljötjänster, till exempel bevarande av biologisk mångfald och minskad klimatpåverkan.
    • Bisfenol
      Kristdemokraterna vill att alla varianter av bisfenoler förbjuds i produkter som riktar sig till barn, i livsmedelsförpackningar och i kassakvitton.
    • Bistånd och utvecklingssamarbete
      Bistånd och utvecklingssamarbete Bekämpandet av världsfattigdomen är ett av politikens viktigaste områden. Kristdemokraterna driver och står bakom att minst 1 % av BNI varje år ska avsättas för bistånd i statens budget. Svensk utvecklingspolitik bör, med främjandet av demokrati och de mänskliga fri- och rättigheterna som både utgångspunkt och målsättning, formas för att förbättra ofria och fattiga kvinnors, barns och religiösa minoriteters livssituation. Utvecklingsstödet bör främst kanaliseras genom det civila samhället, den privata sektorn och partiknutna organisationer, så kallade PAO. De allra fattigaste länderna, främst i Afrika söder om Sahara, är prioriterade i Kristdemokraternas utvecklingspolitik.
    • Bostad
      Under många år har det byggts för lite i Sverige, vilket har lett till bostadsbrist. Folk behöver olika boenden under olika delar av sitt liv. Det saknas idag billiga bostäder i Sverige, men vi har också ett kraftigt underskott av villor. Kristdemokraterna vill se fler aktörer på marknaden som pressar priserna tillsammans samt stärka det regionala inflytandet över bostadsplaneringen och förenkla regelkrånglet. Vi vill skapa långsiktiga villkor för såväl byggande som förvaltning och ägande. Vi vill också stimulera andrahandsuthyrning av bostäder. Delar av en villa eller lägenhet ska kunna hyras ut skattefritt. Det skulle snabbt skapa många nya bostäder och inte minst hjälpa unga att få en bostad.
    • Bostadsbidrag
      Bostadsbidrag kan sökas av personer mellan 18 år 28 år, av hushåll med barn som bor hemma och hushåll med umgängesrättsbarn. (Bidraget bestäms av bostadskostnaden, bostadsytan, hushållets inkomst och antalet barn.) Tack vare Kristdemokraterna har ersättningen till de mest ekonomiskt utsatta familjerna och unga vuxna höjts. Vi vill ytterligare höja bostadsbidraget för barnfamiljer med svag ekonomi.
    • Bredband Kristdemokraterna vill att Sverige ska bli världsbäst på att använda digitaliseringens möjligheter. Det förutsätter tillgång till ett robust bredband över hela landet. Detta är viktigt för att samtliga invånare får jämlika villkor för att bo och verka i olika delar i landet. Där det inte finns lönsamhet för privata företag att bygga ut bredband, bör staten påskynda utbyggnaden av bredband och mobil uppkoppling. Regeringen måste säkerställa att invånarna i landsbygderna får fungerande bredbandsuppkoppling i samband med att kopparnätet monteras ned. Vi anser inte att någon ska klippas bort från nätet innan en minst lika bra uppkoppling kan erbjudas.
    • Brottsbekämpning Kristdemokraterna vill öka resurserna till polisen för att klara upp fler brott. Det förebyggande arbetet måste prioriteras. En person som begår ett brott måste sona sin handling mot brottsoffret och samhället genom att avtjäna ett straff. Alla människor har ett personligt ansvar för sina medvetna handlingar. Omgivningen har samtidigt en skyldighet att visa civilkurage och stödja varje person att göra det rätta. Strafftiden ska också ge en möjlighet att gå vidare till ett nytt liv.
    • Brottsförebyggande åtgärder
      Familjens roll i det brottsförebyggande arbetet är central. Det är mycket mindre risk att ett barn som växer upp i trygghet hamnar i fel sällskap och begår brott. Förskolan och skolan har också en viktig roll i det förebyggande arbetet, de kan tidigt upptäcka om barn far illa och behöver stöd. Kristdemokraterna anser att kommunerna i högre grad måste få del av anslaget till brottsförebyggande arbete så att de lokala brottsförebyggande råden kan utvecklas. Även polisen har en viktig brottsförebyggande roll.
    • Brottsoffer Den som blivit utsatt för ett brott ska få hjälp och stöd. Det är viktigt att de brottsoffer som så vill får bättre information om hur det går med utredningen. Vi vill ändra skadeståndsreglerna så att staten betalar ut skadestånd direkt till brottsoffret. Idag måste brottsoffret själv kräva in skadeståndsbetalningen av gärningsmannen. Kristdemokraterna tycker att summan om 800 kronor som varje dömd person ska betala till brottsofferfonden när fängelse finns i straffskalan ska höjas till 1 000 kronor.
    • Buggning Polisen är idag i starkt behov av möjligheten att använda hemliga tvångsmedel, så som buggning. Idag kan det ske på telefonen, men vi vill utöka möjligheten att också avlyssna kommunikation över nätet. Här behövs en teknikneutral lagstiftning. Brottslingar kan inte tillåtas ligga ett steg före Polisen på grund av den tekniska utvecklingen. Möjligheterna till datalagring måste återinföras.